Hur redo är vi för allsvenskan?

Joseph Baffo har tackat nej till nytt kontrakt med HBK och lämnar oss troligen. Ingen kan egentligen vara förvånad – det har varit tämligen tydligt redan från början att han tänkte använda HBK som en språngbräda för att komma vidare. Och det är svårt att klandra honom – han är för bra för svenska andradivisionen och även för bra för att spela i ett bottenlag i allsvenskan (som vi ju med all sannolikhet blir om vi tar steget upp).

Baffo-beskedet – och vår fina tabellplacering – aktualiserar diskussionen om hur redo vår trupp är för allsvenskan 2021. Jag tänkte göra en snabbgenomgång.

Målvaktspositionen innehar Malkolm Nilsson. Fortfarande är han ingen stormålvakt, men han blir allt bättre och kommer att räcka till i allsvenskan 2021. Han har dock ännu inte skrivit på för nästa år, men det blir nog inte svårt att komma överens. Backup Malte Påhlsson är också tillräckligt bra som andremålis. Värvingsbehov: NEJ.

På ytterbackspositionerna har Edvin Kurtulus och Andreas Bengtsson gjort det bra i år och duger i allsvenskan. Backup – och möjlig startelvaspelare på sikt – är Viktor Ljung. Dessutom finns ett gäng ungdomar. Värvningsbehov: NEJ.

Som innerbackar lär Andreas Johansson och Alexander Berntsson fungera bra i allsvenskan, även om man kan vara lite lätt orolig över både Johanssons ålder och Berntssons brist på matchspel i år. Bakom dem finns Viktor Ljung (eller möjligen Edvin Kurtulus om Ljung spelar ytterback), men annars bara oerfarna ungdomar. Värvningsbehov: JA, om Baffo försvinner.

På yttermittfältet har vi Samuel Kroon, som säkert klarar steget upp i allsvenskan. Frågan är dock om Emil Tot Wikström, Thomas Boakye eller Robin Östlind räcker för den andra kanten. De två förstnämnda har dessutom utgående kontrakt, medan den siste kanske aldrig kommer tillbaka till elitfotboll. Kan Oliver Hintsa återvända från Tvååker med nytt självförtroende och göra succé? Vi kan alltid hoppas, men inte mer än så. Värvningsbehov: JA, om vi kan hitta en spelare som går rakt in i startelvan, men inte för att bredda truppen.

På innermittfältet är Joel Allansson självskriven även nästa år. Om platsen bredvid honom tampas Erik Ahlstrand, Jonathan Svedberg och Dusan Djuric. De båda sistnämnda har utgående kontrakt. Svedberg lär säkert få nytt förtroende, medan jag inte är helt säker med Djuric. Visserligen vill han själv vara kvar, men åldern kanske tar ut sin rätt och håller hans tempo i allsvenskan? Värvningsbehov: NEJ, om inte Svedberg eller Djuric försvinner.

I anfallet är det kanske allra störst osäkerhet. RWP fungerar förhoppningsvis som målskytt i allsvenskan också, även om det finns otaliga exempel på måltjuvar i superettan som haft det svårt i högsta serien, till exempel HBK-bekantingar som Joel Johansson, Shkodran Maholli, Alexander Ruud Tveter och Gudjon Baldvinsson. Mikael Boman är däremot trög och trubbig redan i superettan och håller självklart inte i allsvenskan. Sadat Karim, med utgående kontrakt, lär inte få förlängt. Alhassan ”Crespo” Camara är potentiellt en klasspelare, men fortfarande ett osäkert kort – en ny skada kan kanske spoliera hans karriär för gott. Alexander Johansson har öst in mål i ungdomsserier, men får inte spela mycket i år. Oliver Hintsa kan vi ha förhoppningar på, men knappast förväntningar. Värvningsbehov: JA, eftersom vi förhoppningsvis låter både Boman och Karim gå. Kanske tappar vi även RWP, om det kommer ett tillräckligt bra bud.

Himlen alltid grå för Himlen är blå

Vi leder Superettan. Det kan man knappast tro när man läser Svenska Fans Himlen är Blå. På tre dagar har sajten pumpat ut inte en, inte två, inte tre utan hela fyra artiklar som är kritiska mot HBK. "Hur i helvete kan vi vara så här dåliga", är bara en av formuleringarna.

Jag fattar faktiskt ingenting. Visst hade vi kunnat ha bättre spel – för det kan man alltid. Men vi TOPPAR SERIEN! Vi har släppt in fem mål på 12 matcher, varav två straffar. Det är otroligt bra. Det är värt mängder med hyllningar. Att det dessutom har skett i samband med att vi bytt spelsystem skulle kunna vara ett skäl att lovprisa vår tränare. Men för Himlen är blå är himlen alltid grå och man väljer istället att kritisera tränaren. För att låna en HÄB-formulering: Vad i helvete kräver ni?

Vi kan till exempel jämföra med förra gången som vi låg i Superettan. Då vann vi inte serien (vilket vi kanske inte gör i år heller, men det är där vi ligger idag), utan slutade trea. Och detta trots att vår tränare då fick möjlighet att bygga ett helt nytt lag och kunde hämta in både ett helt nytt mittfält och ett helt nytt anfall utifrån (Kiddi, Blomberg, Nyström, Rojas, Boman och Baldvinsson). I år har vi värvat mer blygsamt och istället gett våra ungdomar chansen – Andreas Bengtsson, Alexander Berntsson, Marcus Johansson, Sead Haksabanovic har alla tagit sig in i startelvan i år efter att tidigare bara ha gjort enstaka gästspel. Himlen är Blå påstår att vår tränare i Norge inte hade fokus på att talangutveckling, alltså raka motsatsen till vad andra säger – och raka motsatsen till vad han har visat i handling: Janne Jönsson lät sju spelare från egna verksamheten göra debut i startelvan under sitt första år, medan hans företrädare Jens Gustafsson bara släppte fram fem egna juniorer på sina 3,5 år.

Ja, himlen är just nu verkligen blå tack vare HBK. Jag hoppas att molnen spricker upp hos Svenska Fans snart så att även Himlen är Blå-redaktionen får se solen. För visst är det okej att vara kritisk, men denna ensidiga negativa rapportering kommer naturligtvis att färga av sig på intresset för och inställningen till HBK hos supportrarna.

En dubbel dos Wede?

Den framgångsrika jubileumssäsongen 2014 fick ett opassande slut, och silly season som nu tagit över har hittills också bara handlat om förluster, senast Johan Blomberg till AIK. De tre B:na Blomberg, Baldvinsson, Boman som nu har lämnat oss har stått för över hälften av våra mål under de tre senaste säsongerna.

Även Oliver Silverholt verkar vara ytterst nära att lämna. Tråkigt det också, även om han den senaste tiden inte visat särskilt mycket när han fått chansen på plan.

Det ska bli högst intressant att se vilka namn som kommer in som ersättare. En dubbel dos Wede hade nog inte varit dumt. Och det hade känts rätt skönt att knycka spelare från FFF för att ytterligare manifestera hierarkin i Hallandsfotbollen.

En spännande amerikan

Landskrona Bois Andrew Stadler pekas ut som ett HBK-nyförvärv. Amerikanen har gjort 13 mål på 27 superettanmatcher i ett bottenlag. Riktigt imponerande. Vi kan jämföra med vad våra anfallare presterade när vi var ett topplag i samma serie 2012: Gudjon Baldvinsson gjorde 16 mål på 29 matcher och Mikael Boman 13 mål på 30 matcher.

Och så den andra sidan av silly season: det här är en bra sammanställning över HBK-spelarna med utgående kontrakt och hur HBK ser på deras situation.

Efter HIF:s förlust igår ligger vi på nionde plats i tabellen inför slutomgången. Vi har faktiskt en riktigt bra chans att vi nå övre halvan i år. Det skulle i så fall vara första gången sedan 2008. Som sämst kan vi bli elva, även om officiella hemsidan tror att tiondeplatsen är säkrad.

Härligt men läskigt

Det var en härlig upplevelse att se HBK spela ut FFF igår ikväll. Så som vi spelar nu och med den trupp vi har idag skulle vi kunna vara ett topplag 2015.

Därför är det inte lika härligt utan snarare läskigt att tvingas konstatera att sju av elva i gårdagens startelva har kontrakt som går ut. Årets silly season kan bli en pärs. Men vi ska komma ihåg att vi än så länge bara har tappat Gudjon Baldvinsson och Mikael Boman. Låt oss hoppas att fler snart följer Jesper Westerbergs exempel och skriver på flerårskontrakt.

Senaste gången vi vann med 4-0 i allsvenskan? Då gjorde Alexander Prent ett drömmål och Michi Görlitz stod för tre framspelningar.

Bosse blir Bosman

Dagen efter att HBK säkrat sitt allsvenska kontrakt får vi läsa att en av våra nyckelspelare inte förlänger sitt kontrakt. Trist att tappa Mikael Boman, trist att göra det till en allsvensk konkurrent och trist att det är som Bosman. Men Boman ska all heder av sin insats under HBK-åren och han har ju utvecklats till en toppanfallare.

Mikael Boman och Gudjon Baldvinsson, de två spelare som för många utomstående definierat HBK under den här allsvenska sejouren, är alltså inte kvar 2015. Och Marcus Antonsson har ännu inte skrivit på nytt kontrakt. Det ska bli spännande att se hur HBK:s anfall ser ut nästa år, till exempel sägs ju Luis Solignac fortfarande vara aktuell. Jag hoppas att Jens ger talangerna Simon Silverholt och Perparim Beqaj chansen att visa upp sig på topp under de sista matcherna. Boman-Baldvinsson får gärna nöta bänk.

Reflektioner efter Malmö

Noll poäng blev det som vanligt mot MFF på Örjans vall. Men när till och med malmöiternas husorgan tycker att en kvittering inte varit orättvis så förstår man att HBK var riktigt nära.

Om det är något Marcus Antonsson varit känd för tidigare är det målkänsla. Men den verkar helt försvunnen i år. Totalt har han skjutit 27 skott och gjort noll mål i årets allsvenska. I fjol avlossade han 16 skott och gjorde fyra mål.

Tyvärr är inte heller Gudjon Baldvinsson längre någon särskilt fruktad anfallare. Igår var han helt osynlig under den halvtimme han spelade. Bör kanske Perparim Beqaj få chansen på allvar snart?

BP är nu helt borta från allsvenskt spel 2015 även i teorin. Om vi sätter klubbrekord med femte raka allsvenska bortavinsten på måndag bör vi däremot i praktiken vara klara för allsvenskt spel även nästa år.

Ett steg uppåt i maratontabellen imorgon?

Det har varit en del märkliga kommentarer efter cupsegern mot Örgryte i veckan. Folk som är besvikna över att matchen blev jämn. Jag kan inte förstå hur man tänker. Visserligen skiljer det två serier mellan lagen, men Öis toppar söderettan medan vi trots allt är ett bottenlag i allsvenskan. Har vi otur spelar Öis och HBK i samma division nästa år. Detta i kombination med att Öis har hemmaplan och att HBK ställde upp med några reserver gör att en jämn match inte är någon överraskning. Nu vann vi och lyckades ta oss till cupens gruppspel nästa år. Jämför gärna med Kalmar, Åtvidaberg och Falkenberg, som alla tre åkte ut mot lag som ligger i botten eller mitten av division ett.

Tar vi en poäng mot Elfsborg imorgon passerar vi Gais i maratontabellen. Vi låg faktiskt före dem för drygt fem år sedan, men den här gången ska vi väl inte tappa det, utan sedan är det dags att börja jaga just Öis, som är mindre än hundra poäng före oss.

Och precis som väntat lämnar Gudjon Baldvinsson när kontraktet går ut. Han är värd respekt för det han har gjort för oss, även om vi alla nog hade velat se lite fler allsvenska mål från islänningens sida.

Ett halvt decennium sedan

Senast vi vann tre allsvenska matcher i rad var Janne Andersson tränare. Nu som då var det Djurgården som blev tredje skalpen. En underbart skön känsla. När vann vi fyra allsvenska matcher i rad? Någon som minns?

Under de tre segermatcherna har Jens fått laborera med startelvan på grund av skador och avstängningar. Men till Häckenmatchen på torsdag bör alla möjliga startspelare vara friska och ingen är avstängd. Det ska bli spännande att se hur elvan formeras. Ges Gudjon Baldvinsson chansen - trots att han varit borta de tre segermatcherna? Får Viktor Ljung, som imponerat storligen och idag står för båda inläggen som ger våra mål, fortsätta eller skickas Joseph Baffo ut på kanten igen? Och om Ljung är kvar - vilka mittbackar väljer Jens? Baffo har ju varit betydligt bättre på sin rätta position än på vänsterbacken, men Richard Magyar och Fredrik Liverstam är tuffa konkurrenter i mittförsvaret.

Bara ett drygt dygn kvar till transferfönstret stänger. Får vi någon förstärkning eller blir det precis som i fjol bara spelare som lämnar under sommaren? Jag upprepar att Marcus Sahlman kanske inte hade varit en så dum värvning. Djurgårdens mål idag såg inte otagbart ut.

Full pott sedan serien vände

Facit efter halva serien: två segrar på femton matcher. Facit sedan serien vände: två segrar på två matcher. Plötsligt är det faktiskt inte helt deprimerande att titta på tabellen.

Det var mycket som hände för första gången igår: första bortasegern i år, första gången i år vi avgör en match på slutet, första gången Smith junior gör mål i allsvenskan.

Det är onekligen intressant att poängutdelningen har kommit när Jens har varit tvungen att vaska om i startelvan på grund av avstängningar och skador. Nu är det är lätt att vara populistisk och påstå att det är förklaringen till segrarna, men vi måste komma ihåg att vi faktiskt spelat riktigt bra tidigare och att tur och otur kanske helt enkelt börjar jämna ut sig.

På transferfronten blev det inget av med varken Simon Kroon eller James Keene. Just nu handlar nästan alla rykten om anfallare. Luis Solignac och Kwame Karikari ska vara aktuella enligt KvP, Fotbolldirekt kopplar ihop oss med Edward Ofere och på Svenska Fans forum påstår en skribent att Emra Tahirovic är på gång. Samtidigt har Gudjon Baldvinsson deklarerat att han stannar max några månader till. Men även om jag inte säger nej till ett starkare anfall kan man i tabellen se att bara sju lag har gjort fler mål än HBK. Däremot har bara ett lag släppt in fler bollar än vi har gjort. Kanske hade en comeback för Marcus Sahlman, som redan tränar med klubben, varit vår allra bästa förstärkning?

2-2 en förlust enligt HBK

Att HBK är besvikna efter dagens 2-2 mot AIK behöver man inte tveka om när man tittar in på hemsidan:

Jens Gustafsson har varit utsatt för massiv kritik på HÄB senaste tiden. Och visst: vi ligger fortfarande jumbo, men jag instämmer inte i kritiken. Vi spelar ju faktiskt mycket bättre i år än i fjol. Visserligen hittills bara på hemmaplan, men efter fyra fina hemmainsatser kan vi känna oss säkra på att kapaciteten finns. Tids nog kommer det även att lossna på bortaplan.

Men varför byttes inte dödströtte Antonio Rojas ut? Om det var så, som skrivs på HÄB, att de möjliga avbytarna inte var redo efter 2-1-målet så är det ju ett misstag att inte ha dem redo.

Även om jag inte är så missnöjd som många andra tackar jag självklart inte nej till förstärkningar. I dagens HP säger Jens att vi behöver två-tre nya spelare under sommarfönstret. Vilka positioner tänker han på? Innermittfältet är väl givet, men sedan? För egen del hade jag faktiskt funderat på att ta in en ny målvakt, men det är väl inte så troligt att vi köper in en ersättare till Stojan Lukic mitt under säsongen.

Äntligen nätkänning för Gudjon Baldvinsson. Viktigt. Och Kiddi Steindorsson öser in mål. Fem av sju mål från Island hittills alltså.

AIK passar HBK riktigt fint. Senaste fem tävlingsmatcherna mot solnaiterna har gett tre segrar och två oavgjorda.

En kung på mittfältet?

Vi har ju redan Gud och nu kan vi få in den världsliga härskaren också. King Osei Gyan låter helt klart intressant. Han har spelat en landskamp för Ghana, har redan mångårig erfarenhet av Skandinavien och det verkar som att han lämnade Viking framför allt för att Stavanger-klubben ska minska truppen.

Silly, silly, silly

MFF:arnas ögonsten påstås vara på gång till HBK eller BKH, vår andramålis lämnar, två ynglingar får nytt kontrakt, klubbar i tre länder uppges spana in vår isländske forward, en Premier League-klubb sägs ha ögonen på hans anfallspartner, vårt superlöfte placeras i storklubbar och kommande vecka kommer det in provspelare till HBK. Det är silly season, helt enkelt.

Och HBK dömer naturligtvis ut det arenaförslag som kommunen tagit fram.

Halvtid i kvalet

Det var lite ovant att se HBK så klart dominera en match som vi gjorde idag mot Sundsvall. Kanske hade det med Giffarnas tidiga mål att göra, kanske med att vi helt enkelt är klassen bättre än motståndarna. Resultatet avspeglade inte matchbilden, men 1-1 är ändå okej, särskilt med tanke på att vi som sagt visade oss vara betydligt bättre än Sundsvall och bör kunna fixa det hemma.

Jesper Westerberg har kritiserats lite på sistone, men idag visade han verkligen klass - åtminstone offensivt. Kanske var det för att han slapp ha Selakovic på sin kant som han kom till inlägg så ofta och med så bra resultat?

En annan som har ifrågasatts senaste tiden är Gudjon Baldvinsson. Men han har faktiskt kommit in ett riktigt målstim: mål i tre av de fyra senaste matcherna.

Favorit i repris

Så blir det Sundsvall i kval ännu ett år. Det börjar likna en tradition.

Matchen då? Ja, när Fredrik Liverstam missade och drog ner Brommapojken i straffområdet vid ställningen 0-1 samtidigt som Öster ledde kändes det riktigt oroligt. Men efter straffräddningen (tack Stojan!) var vi det bättre laget och kunde/borde ha vunnit.

Å ena sidan - vi hade marginalerna med oss vid våra mål (en målvaktstabbe och stolpe in vid det första och ett skott som ändrar riktning). Å andra sidan - vi borde haft en straff i slutsekunderna.

Tänk om Gudjon Baldvinsson hade haft samma målsnitt per spelad minut som Marcus Antonsson. Då hade vi varit med i toppstriden.

Nu vill jag ha en fin födelsedagspresent på söndag!

Noll poäng men ändå värdefullt

När HIF gjorde 3-0 tänkte vi HBK:are på förnedringen 2007. Men andra halvlek gav hopp, även om den inte gav poäng. Spelarna visade att de faktiskt kan spela bra fotboll och om självförtroendet kommer tillbaka tror jag faktiskt att vi kommer att klara en kvalplats. Dessutom: att Gudjon Baldvinsson efter alla missar till slut fick in en boll kan kanske få det att äntligen lossna för honom. Det var ju även han som låg bakom 3-2 när han kämpade tillbaka bollen som HIF-backen tacklat undan.

Trist dock att behöva konstatera att skillnaden mellan lagen framför allt var målvakten. Stojan Lukic har fått mycket beröm i år, men både 2-0 och 4-2 var helt respektive delvis hans fel.

Trist avslutning på planerad fest

Det skulle bli fest, men efter IFK Göteborgs sena 0-1-mål blev det en riktigt trist dag istället. Matchen är för övrigt symptomatisk för HBK 2013: starkt försvarsspel, men få egna mål och målchanser. Om man tittar på tabellen ser man att inget lag på undre halvan har släppt in färre mål än vad vi har gjort, men att bara superjumbon Syrianska har gjort mindre antal mål än HBK. Jag gillar precis som alla andra Boman och Baldvinsson, men kanske gör deras evinnerliga slit att de inte riktigt har skärpan när lägena dyker upp?

Tidigare i veckan fick vi ju ett annat trist besked: att Christian Järdler avslutar sin fotbollskarriär. Visserligen blev Järdler aldrig riktigt det lyft som jag hoppades när han värvades och han spelade bara drygt hälften av matcherna under de fem säsonger han var här, men det är ändå sorgligt att karriären ska ta slut så tidigt. Hans sista insats i HBK blev att vandra av Strandvallen utvisad.

I och med att Järdler slutat är nu HBK tidigare gigantiska trupp (28 man i april) ordentligt bantad. Sedan säsongsstarten har Joakim Wrele lånats ut till Akranes, både Anton Tideman och Liridon Selmani försvunnit till Oddevold, Malkolm Nilsson lånats ut till Krubban, Anton Jonsson försvunnit till Älvsjö (och faktiskt hunnit med att provspela för Hammarby efter det) och så då Järdler slutat. Eftersom endast Johan Mauritzon har tillkommit är truppen nu 23 man stor - alltså ungefär så stor som den enligt min mening borde ha varit vid säsongsstarten.

Flytet försvann med filmningen

Jag skrev att vi hade haft flyt på slutet. Det borde jag antagligen inte ha gjort. Mot Kalmar kunde Gudjon Baldvinsson mycket väl ha blivit hattrick-skytt, men missade allt. Och domaren missade den döende svanen och gav KFF en gratisseger.

Enda trösten är att inte heller något av de andra bottenlagen vann den här omgången.

Sällsynta segrar smakar sötare

Det finns en fördel med att HBK numera så sällan vinner i allsvenskan: segerns sötma är så mycket ljuvligare när man väl får smaka den.

Gudjon Baldvinsson var nästan osynlig större delen av matchen, men herregud så stark han var när han dödade tid i slutet. Och som han såg ut att njuta av det. Härligt att se en spelare som inte nått upp till sin förväntade kapacitet vara en så bra lagspelare.

Peter Nyström har fått mycket kritik, både i den här bloggen och på andra ställen. Därför måste hans prickfria insats idag uppmärksammas. Och är det en slump att två av årets tre segrar och två av årets tre nollor har kommit när Nyström spelat i mittförsvaret?

Gudjon Baldvinsson och Peter Nyström i all ära, men allra bäst idag var Jesper Westerberg och Stojan Lukic.

Och även om segern idag ger andrum så skulle det inte skada med en förstärkning under sommartransferfönstret. Hittills har vi inte värvat någon, men tre spelare har lämnat: Anton Tideman och Liridon Selamni till Oddevold och Malkolm Nilsson till Lunds BK, där han är tänkt att bli förstemålvakt och debuterade idag. Jens säger att man jagar vidare efter att ha misslyckats med några spelare som man var intresserade av. Någon som minns när vi senast gick igenom ett sommarfönster utan att en enda spelare utifrån anslöt? Det har i alla fall inte hänt sedan världens äldsta aktiva HBK-blogg startade.

Reflektioner efter Syrianska

Visst är en hemmamatch mot seriejumbon den typ av matcher som man bör vinna och visst fanns det lägen att utöka målskörden till två strutar. Men jag känner ändå mest lättnad över att Syrianska inte fick in bollen i den där riktigt heta chansen på övertid. 1-2 hade inte bara varit grymt orättvist, det hade också inneburit att vi varit kvar under strecken och att Syrianska fått häng på oss.

Varför skapade vi så få chanser fram till sista kvarten? Min analys är enkel: vi hade två centrala mittfältare som låg alldeles för lågt. De vann inga andrabollar och gjorde inga djupledslöpningar. Det gjorde att Mikael Boman och Gudjon Baldvinsson var alldeles för isolerade. Antonio Rojas hade gjort fler djupledningslöpningar efter en halv minut än vad Andreas Landgren och Kristoffer Thydell gjort under hela tiden som de spelade tillsammans. Målet kom ju också bara minuter efter att Rojas kommit in.

För övrigt har Marcus Antonsson ett hyfsat målsnitt mot just Syrianska - han har gjort mål på dem i alla tre matcher som spelats i år (en i cupen, två i serien).

Dwayne Miller var bra på två saker: att rädda bollar och att maska.

Att håna sin egen spelare är ett ovärdigt beteende, men jag hoppas att Stefan Selakovic upplevde att vi trots allt är en majoritet på läktarna som förstått innebörden av ordet supporter.