söndag 14 april 2019

Det hade kunnat vara värre

Visst känns det mest dystert kring HBK just nu. Men det hade faktiskt kunnat vara värre. Vi hade kunnat inleda serien med noll mål på tre matcher. Vi hade kunnat spela hemmapremiär inför 197 åskådare. Vi hade kunnat vara uppköpta av en miljardär, som sedan övergett oss. Vi hade kunnat heta Halmstads BK, men vara registrerade i Borås och spela våra matcher i Växjö. Vi hade kunnat vara Dalkurd.

lördag 13 april 2019

Exakt som 2018

2018 inledde vi seriespelet med en uddamålsvinst på bortaplan, men förlorade sedan med två mål på hemmaplan och därefter med två mål på bortaplan. Målskillnaden efter tre omgångar var 2-5. Efter dagens förlust mot Brage har vi inlett exakt likadant och har exakt samma målskillnad.

Värt att minnas: Efter den svaga inledningen följde under 2018 10 raka matcher utan förlust. Men kommer Igor Krulj få chansen att återigen vända trenden? Jag är tveksam. Och som trogna bloggläsare nog känner till så ropar jag ytterst sällan på tränarens avgång, men nu är det nära.

Förlusten mot Örgryte sist berodde till stor del på individuella misstag. Men dagens match var en rent erbarmlig prestation – knappt någon målchans framåt, medan Brage kunde fått in både en och två bollar till.

Det såg inte så snyggt ut när Thomas Boakye byttes ut och inte ens hälsade Emil Tot Wikström in på planen.

Efter tre matcher: Noll minuter på plan för Höskuldur Gunnlaugsson, noll minuter på plan för Oscar Petersson, noll minuter i 18-mannatruppen för Dusan Djuric.

söndag 7 april 2019

Negativt hattrick

Det var verkligen inte bara Alexander Berntssons fel att vi förlorade igår. Men hans hattrick i misslyckade ingripanden var tungt att skåda – först fummel med bollen, sedan en halvmissad brytning och till sist ett felpass. Och så pang-pang-pang av ett högeffektivt Örgryte.

Ska man ta till en klyscha så får vi ta andra halvlek med oss. Då spelade vi faktiskt helt okej. Och jag tycker att det var rätt att ge Berntsson chansen att revanschera sig under de sista 45 minuterna.

Två stolpträffar i premiären, en ribbträff igår. Vi har inte riktigt marginalerna med oss.

2018 inledde vi seriespelet med att vinna med uddamålet på bortaplan och förlorade sedan med två mål i hemmapremiären. 2019 – exakt samma sak. Låt oss hoppas att likheterna slutar där.

fredag 5 april 2019

Snåla betyg och en utebliven värvning

Nej, det blev ingen ny anfallare för oss innan transferfönstret stängde. Det behöver inte vara en katastrof – Sadat Karim kan mycket väl hålla en hel säsong och annars kan kanske någon av våra ungdomar ta chansen, om de skulle få den.

Men visst känns det lite surt när man läser vilka namn som enligt HP var aktuella: Shkodran Maholli, Mikael Boman, Diego Montiel, Ricky Yarsuvat och Adi Nelic. Och när man sedan ser vår klubbchef tala om att vi inte skulle hitta någon ”till vilket pris som helst” funderar åtminstone jag på hur mycket bättre de ekonomiska möjligheterna sett ut om vi inte värvat den där sista mittfältaren till vårt redan överbefolkade innermittfält. Särskilt som Dusan Djuric – som kontrakterades av klubben för snart en och en halv månad sedan och tränat med oss ännu längre – tydligen fortfarande inte är redo för att ens ingå i truppen.

Intressant också att notera HP:s spelarbetyg efter premiären i tisdags. Många lokaltidningar brukar haussa sina lag, men HP verkar vilja göra tvärtom. Vi möter alltså på bortaplan det lag som tippas komma tvåa i serien, vi vinner och vi har ett halvdussin heta chanser (mål, straff, två stolpträffar, en riktigt het nick och ett skott i friläge precis utanför stolpen), medan motståndarna faktiskt inte skapar en enda riktigt het målchans. Ändå ger HP dubbelt så många spelare betyget 2 på den femgradiga skalan, jämfört med hur många som får 4. En tvåa betyder att spelaren inte nådde nivån ”bra” (det är en trea). Fyra av de elva i startelvan, mer än en tredjedel av spelarna, var alltså inte ”bra” i tisdags. Märkligt.

tisdag 2 april 2019

Reflektioner efter en premiärseger

Pontus Silfwer fick chansen från straffpunkten, Gabriel Gudmundsson prickade stolpen och Emil Tot Wikström upprepade bravaden – men, nej, det är tydligt att det är Sadat Karim som ska göra målen för oss i år. Så otroligt skönt att ha en så vass målskytt där framme.

Efter seniordebuten i den beramade Östersundsmatchen var jag överraskad och imponerad av Erik Ahlstrand. Idag var jag mindre överraskad men ännu mer imponerad. Kanske var 17-åringen till och med bäst på plan idag, även om han hade fin konkurrens av ett par andra HBK:are.

Och vilket betongförsvar vi har. Jönköping, som ändå tippats tvåa och bara förlorat mot svenska mästarna under försäsongen, hade knappt några målchanser på hela matchen.

Nu längtar jag redan till lördag!

måndag 1 april 2019

Analys av truppen inför premiären

Efter en imponerande silly season och en fantastiskt fin försäsong är det ingen överraskning att vi tippas som vinnare i Superettan. Särskilt inte när man betänker att vi har hård konkurrens på nästan alla positioner. Inför premiären mot J-Södra imorgon är det nu dags för den traditionella truppanalysen.

Målvakt
Malkolm Nilsson har nu ett års rutin som förstekeeper. Det verkar ha gjort honom gott och kanske kan han växa ut till vår nye stormålvakt. Möjligen har också konkurrensen från nye andremålvakten Malte Påhlsson sporrat. Påhlsson har ju, trots sin ungdom, gedigen seniorerfarenhet från Halmia och har sett stabil ut under de ganska få minuter som han spelat.

Ytterbackar
Här finns fin spets. Andreas Bengtsson ser ut att gå en ny vår till mötes nu när han är skadefri och känns given till vänster. Veteranen Jesper Westerberg är en vinnarskalle till höger. Och Thomas Boakye kan rycka in på både kanter, när han inte spelar högre upp i banan. Möjligen var jag för någon månad sedan lite orolig över bredden, men Edvin Kurtulus har gjort ett par matcher på positionen och fått lovord. Även Isac Larsson har spelat några minuter här, precis som Jacob Olsson, som ännu inte fått en plats i a-lagstruppen.

Mittbackar
Jag måste erkänna att jag nog underskattat betydelsen av Andreas Johansson. Med Ante G har vi plötsligt fått ett nästan ogenomträngligt mittförsvar, även om det säkerligen inte enbart är hans förtjänst. Bredvid Johansson har glädjande nog Alexander Berntsson fått chansen. Jag har alltid varit svag för honom, och det känns helt rätt att ge en ung spelare chansen att lära av Ante G. Veteranen Peter Larsson är dock ett riktigt fint alternativ på bänken. Dessutom har vi ett helt koppel ungdomar som väntar på sin chans: Gabriel Wallentin, Isac Larsson och Edvin Kurtulus. Möjligen återkommer även Andreas Hadenius från sitt lån i sommar – han verkar inte få spela så mycket i Dundee.

Yttermittfältare
Gabriel Gudmundsson slog igenom med dunder och brak förra året. Under försäsongen verkar det dock ha knutit sig lite för honom, och han har ännu inte hittat målet. Men ibland glömmer vi nog att han fortfarande är tonåring, och både speeden och talangen finns där för att han ska kunna bli riktigt vass i år.
Vem som tar andra kantpositionen är mer osäkert – konkurrensen är hård och på hög nivå. Tomas Boakye har skött sig fint när han fått chansen högre upp i banan i år, Höskuldur Gunnlaugssons känsliga fötter levererar ofta fina inlägg, Emil Tot Wikström känns riktigt spännande och måltjuven Rasmus Wiedesheim verkar funka på kanten också. Tot Wikström sägs få platsen i premiären, men vem som i slutändan gör flest matcher där känns omöjligt att sia om.
Till alla dessa kantalternativ kan vi även lägga ungdomarna och offensiva hoten Alexander Johansson och Isac Harrysson, som dock båda sannolikt får nöja sig med enstaka inhopp i år.

Innermittfält
Det här är nog den position där konkurrensen är som hårdast. Högklassiga nyförvärvet Joel Allansson är given, men vem som får de andra två platserna är svårare att säga. Pontus Silfwer är sedan länge en Igor-favorit, och är säkert förarsätet just nu, men konkurrensen är knivskarp. 17-årige Erik Ahlstrand har varit sensationellt bra när han fått chansen och sägs få starta imorgon. Två andra unga – men ganska rutinerade – talanger, Oskar Pettersson och Jonathan Svedberg, är båda födda 1999, med mindre än en månads mellanrum. Just verkar Pettersson ha tagit sig förbi Svedberg i hackordningen, men det kan nog ändras under säsongen. Emil Tot Wikström kan också spela här, liksom Höskuldur Gunnlaugsson. Och till detta getingbo lades alltså nyligen Dusan Djuric. Han har onekligen talangen, men håller kroppen 2019?

Anfallare
Enda positionen där vi saknar bredd – men sannerligen inte spets. Sadat Karim har öst in mål under försäsongen och är rättmätigt favorit till att vinna seriens skytteliga. Men vad har vi bakom honom efter att Johan Oremo gått sönder? Med mindre än ett dygn till premiären och bara några få dygn före transferdeadline är ännu är inget nyförvärv presenterat. Visst har vi ungdomar som Rasmus Wiedesheim Paul och Alexander Johansson, men vågar vi lita till att de kan fylla Karims skor om olyckan skulle vara framme? Knappast. Ett annat alternativ är att sätta Gabriel Gudmundsson här, men är han rätt man för en roll som ensam forward?

lördag 23 mars 2019

Reflektioner efter genrepet

Vi möter ett allsvenskt lag – och släpper inte till en enda målchans under mer än 80 minuter. Visserligen har Elfsborg sedan i slutet av matchen något farligt skott, men försvarsspelet under den här försäsongen kan faktiskt inte betecknas som något annat än lysande, särskilt med tanke på att vi mött så många allsvenska lag.

Lysande är också Sadat Karims målskytte. Han, som alltså bara har en säsong i Superettan bakom sig, öser fullständigt in mål mot allsvenskt motstånd.

Och så fick jag med egna ögon se Dusan Djuric i en HBK-tröja för första gången på över 10 år. Han gjorde det helt okej, men konkurrensen på hans position är tuff och jag undrar hur många matcher han egentligen kommer att få starta i år.

Även Edvin Kurtulus såg jag för första gången i en seniormatch för HBK. Han såg rejäl ut och blir nog en bra back up på ytterbackspositionen.

söndag 17 mars 2019

Bra och dåliga nollor

Det blev 0-0 mot våra halländska grannar nere i Spanien. Det var tyvärr inte enda nollan – det var också noll webbsändningar från matchen och noll journalister på plats. Därför fick vi hålla tillgodo med en matchrapport författad utifrån ett samtal med vår tränare. Jag förstår faktiskt inte att HP och HN, som ju är samma bolag och har samma chefredaktör, misslyckas med att skicka åtminstone en journalist när storlagen i de båda tidningarnas upptagningsområden möts.

Noll förluster mot svenskt motstånd i år under ordinarie tid. Det är faktiskt riktigt imponerande, särskilt som vi mött fyra allsvenska lag.

Edvin Kurtulus spräckte sin nolla i antalet seniormatcher, och ska (enligt vår tränare) ha gjort en bra debut. Välbehövligt, för vi är riktigt tunna på ytterbackspositionerna, där Kurtulus – som jag förstått det – spelade.

Noll i betyg ger jag inte till dokumentären Blå – absolut inte. Jag gillar verkligen tanken bakom Blå och även om det ju är långt till nivån som ”Sunderland 'Til I Die” lagt fast så håller produktionen hög klass.  Men riktigt så översvallande som andra verkar vara är jag inte efter premiäravsnittet. Det var ju ganska tillrättalagt, och åtminstone jag ser en del problem i att en styrelseledamot är producent och att HBK:s kommunikatör är redaktör. Vad för slags kritik mot exempelvis styrelse- eller kommunikationsarbetet kommer att släppas igenom?

För övrigt var det ganska tragikomiskt att läsa HP:s chefredaktörs text om Blå. Viveka Hedbjörk menar alltså att dokumentären är att betrakta som ”vilket frilansjobb som helst”. Med andra ord: vi som läsare kan räkna med att det även i annan HP-journalistik finns intressekonflikter. Nästa gång blir det kanske en dokumentär om kommunpolitiken producerad av en politiker som HP köper in?

söndag 10 mars 2019

Obesegrade efter 90 – men utslagna

Precis som senast vi gick till kvarten pressade vi ett allsvenskt lag, men föll i slutskedet. Visst var det extra bittert att det var AFC-spelaren som skulle ha haft rött kort som avgjorde, men sådan är ju fotbollen.

Sadat Karim, Joel Allansson och Andreas Johansson – vilka nyförvärv vi har gjort!

Det ändrar ju ingenting, men det gladde mig ändå att höra AFC-spelaren i intervjun efter matchen erkänna att han han hade tur som fick spela vidare.

Vi har alltså mött tre allsvenska lag i cupen och inte förlorat efter 90 minuter mot något av dem. Jag känner mig riktigt förväntansfull inför seriepremiären.

Märkligt förresten att Hallandsposten inte kan se skillnad på våra två ghananer. Två av de tre missade chanserna i första halvlek som tidningen tillskriver Sadat Karim var det Thomas Boakye som hade.

lördag 9 mars 2019

Ingen parkerad buss mot bussbolaget

Våra kommande motståndare AFC har, som det bussbolag de i praktiken är, kuskat runt från ort till ort genom åren. Just nu har de parkerat i Eskilstuna. Vår mittfältare Pontus Silfwer passar på att, möjligen oavsiktligt, håna dem inför matchen. ”Vi ska inte åka dit och parkera någon buss”, slår han fast i intervjun på HBK:s hemsida. Trevligt, både den inställning och det faktum att vi inte är ett bussbolag.