fredag 18 oktober 2019

En seger – och reflektioner inför 2020

25 minuters frejdigt spel räckte för att knäcka Frej. Ett tag kändes det som att det kunde bli tvåsiffrigt. Men 3-0 duger gott. Och precis som i förra omgången fick båda i anfallsduon måla. Fint så.

Mest intressant från dagens match var kanske ändå uppställningen. Att Jesper Westerberg får starta och spela hela matchen, trots att superettankontraktet är säkrat även i teorin, torde innebära att vår veteranhögerback får förlängt ett år till.

På samma sätt intressant att Sadat Karim går före U21-seriens skyttekung Alexander Johansson när bytena görs. En del spekulerar ju i att Karim kan försvinna till nästa säsong, men om planerna sett ut så hade han nog inte fått chansen idag.

Och apropå 2020, så hävdade ju podden 3-5-2 häromveckan att FCK ska hjälpa oss ekonomiskt och dessutom placera ”bra spelare” hos oss framöver. Det lät intressant, men med tanke på att inga andra medier plockat upp uppgifterna eller ens kommenterat dem så tror jag tyvärr inte att de stämmer.

söndag 6 oktober 2019

Tre gånger tre

Visst, motståndarna Norrby hade absolut ingenting att spela för. Men dagens stabila insats var ändå glädjande att se, av flera anledningar, inte minst målen:
1-0: Mikael Boman får till slut göra mål nummer 2 i år. Kan det lossna för honom nu?
2-0: RWP – i veckan utsedd till månadens Superettan-spelare – gör ett riktigt klassmål, som nog höjer prislappen med en miljon eller så, om nu någon tänker köpa loss honom i vinter.
3-0: Alexander Berntsson får fortsatt visa sitt starka, offensiva huvudspel. Berntsson är nu ensam trea i interna skytteligan, trots att han spelar mittback och trots att han bara startat tio matcher i år. Imponerande.

Och de tre målen gav tre poäng som även i teorin säkrar att vi spelar i Superettan för tredje året i rad.

tisdag 1 oktober 2019

Är försäljningen verkligen vår räddning?

”Kommunen kan rädda HBK:s ekonomi – med köp av Kombihallen”, trumpetar lokaltidningen ut. Jag är inte lika övertygad. Min ekonomiska kunskap är begränsad, men så mycket vet jag att en försäljning av en tillgång visserligen ger likvida medel, men samtidigt minskar ens anläggningstillgångar. Vad hallen är bokförd till framgår dock inte i HP:s text.

Dessutom ska ett lån på 11 miljoner kronor betalas tillbaka till kommunen, ett lån som möjligtvis inte räknas in i de skulder som används vid bedömningen av elitlicensen. Det avbetalda lånet hjälper oss kanske inte alls, i det hänseendet. Inte heller några sådana resonemang förs i HP:s artikel, vilket är beklagligt.

På lite sikt kan dessutom försäljningen innebära att HBK:s ekonomi försämras. Nu, när vi inte längre äger Kombihallen, måste vi rimligtvis betala hyra för att använda den. Dessutom går inte längre hyresintäkterna som hallen drar in till oss.

Nåväl – detta är ju mitt utifrånperspektiv, som påverkas av att jag inte har tillgång till all relevant information och tyvärr inte heller får denna information av varken HP eller HBK. Vår ordförande är ju odelat positiv i HP:s artikel, så jag kan ju välja att helt enkelt lita på honom. Tyvärr känner jag mig dock – vis av erfarenhet – inte helt trygg med hur de ansvariga har hanterat ekonomin runt vår klubb tidigare.

söndag 29 september 2019

Reflektioner efter en derbyseger

Som supporter tycker man ofta att laget man håller på haft marginalerna mot sig. Man kommer ihåg och grämer sig över de egna missarna, samtidigt som man förtränger motståndarens heta chanser. Men idag kan jag inte annat än att hålla med varbergaren som efter matchen sa att han inte förstod hur HBK kunde göra tre mål. För vi hade i princip 100 procent utdelning, samtidigt som Bois – framför allt genom forne HBK:aren Perparim Beqaj – missade chans på chans.

RWP i skytteligatopp. Fantastiskt! Tänk att han inte hade gjort en enda seriematch från start för oss förrän i mitten av maj i år.

Men lika glödhet som den egna produkten RWP är, lika sval är den invärvade stjärnan Mikael Boman. Och jag undrar vad de som sa att han bara behövde lite tid tänker idag. Själv tycker jag att Boman blir sämre och sämre. Tidigare skapade han i alla fall chanser, men nu är han i princip osynlig. Jag tror faktiskt att han kan vara den trubbigaste HBK-anfallaren under de tre decennier som jag följt klubben. Eller vad ser ni för utmanare till den titeln?

Att klaga på domarna är sällan särskilt intressant. Domarmisstag tillhör ju spelet. Men efter en seger så känns det ändå som att man kan göra det utan att uppfattas alltför gnällig. För dagens domarinsats var faktiskt under all kritik: en helt felaktig Varbergsstraff och efterföljande varning på Alexander Berntsson, en annan obegriplig varning på Andreas Bengtsson och mängder med felaktiga flaggningar från framför allt en linjeman.

onsdag 25 september 2019

Multipel bedrövelse

Östers IF har tre segrar den här säsongen – två av dem mot oss. Bedrövligt.

Vi har inte vunnit en enda match mot seriens fyra sämsta lag i år. Bedrövligt.

Mikael Boman – ett prestigenyförvärv trots att vi är i ekonomisk kris – har gjort ett enda mål på tio matcher. Ett sämre facit än till och med Kwame Karikari. Bedrövligt.

söndag 22 september 2019

Alla à la Allansson

Joel Allansson har varit en av HBK:s bästa spelare i år, men inte varit direkt delaktig i särskilt många mål framåt. Idag blev det ändring på det; Allansson var inblandad i alla tre målen. Först slog han båda hörnorna som gav mål (när gjorde vi senast två hörnmål i en match?) och sedan stod han för spiken i kistan genom att själv sätta 3-0 efter Sadat Karim oerhört eleganta framspelning.

Tre poäng idag innebär 31 poäng totalt. Det kan mycket väl att räcka till nytt kontrakt eftersom lagen under strecken har mindre än en poäng per match i genomsnitt, men visst vore det skönt om vi kunde slå vår gamla farmarklubb på onsdag och vara helt på den säkra sidan.

Härligt att se Alexander Berntsson idag, både offensivt och defensivt. Jag har alltid varit förtjust i Berntsson, och jag gillar att han bara kämpat på och inte klagat, trots att han nästan varje säsong får hoppa in och ut ur startelvan och dessutom ofta slängs in som forward. Kan man hoppas att han får en permanent startplats i mittförsvaret 2020?

onsdag 18 september 2019

Ett självpåtaget transferförbud

Visserligen är inte kontraktet formellt säkrat ännu, men av allt att döma kommer det att bli superettan-spel för HBK även år 2020. Naturligt nog har diskussionerna om nästa års trupp dragit igång och en del talar om positioner där vi behöver förstärka.

Jag tänker istället att vi borde släppa de dyra, gamla spelare som har utgående kontrakt (Jesper Westerberg och Johan Oremo) och inte värva en enda spelare till år 2020. Enda nytillskotten skulle i så fall vara en återvändande utlånad spelare (Höskuldur Gunnlaugsson) och någon eller några upplockade juniorer.

Varför detta? Jo, framför allt på grund av ekonomin, så klart. Dessutom ger vi fler egna juniorer chansen att slå igenom, som RWP och Erik Ahlstrand gjort i år.

Men kan det verkligen hålla? Jodå, vi får faktiskt ihop både en riktigt stark startelva och fina avbytare på de flesta positioner. Den här truppen är i min mening en stark uppflyttningskandidat 2020:

Målvakt
Malkolm Nilsson kommer aldrig att bli en supermålvakt, men i superettan duger han. Malte Påhlsson är en helt okej backup. Totalt sett duger detta målvaktspar även 2020.

Ytterbackar
Thomas Boakye och Andreas Bengtsson får vara startalternativen, och det är bra superettanklass på dem. Som backup har vi Edvin Kurtulus, Isak Larsson och en uppflyttad Jacob Olsson. Lite tunt, men ändå godkänt.

Mittbackar
Andreas Johansson och Alexander Berntsson blir ett mittbackspar av fin superettanklass. Andreas Hadenius, Edvin Kurtulus, Gabriel Wallentin och Isac Larsson kan vikariera. Helt okej uppsättning.

Yttermittfältare
Något tunt, men ”Höggi” Gunnlaugsson blir en fin förstärkning på högerkanten. Till vänster kan Emil Tot Wikström ta platsen. Annars finns alternativ som Erik Ahlstrand och Jonathan Svedberg och bakom dem juniorer som Alexander Johansson och Oliver Hintsa. Dessutom kanske Isac Harrysson, som ju gjorde några matcher i superettan i fjol, kan blanda sig i leken i igen. Så yttermittfältet får godkänt ändå, trots allt.

Innermittfält
Med Joel Allansson och Dusan Djuric har vi sannolikt superettans bästa innermittfält. Bakom dem finns mängder med möjliga ersättare: Andreas Hadenius, Erik Ahlstrand, Jonathan Svedberg, Oscar Petersson. Både spets och bredd av yppersta superettanklass, alltså.

Anfall
RWP är glödhet. Mikael Boman kan förhoppningsvis komma i form igen, särskilt om han kan matas med fina inlägg från höger av ”Höggi”. Sadat Karim är – trots att han fått ta emot mycket kritik – en riktig måltjuv, som säkert kan få det att lossna om självförtroendet återvänder. Och som jokrar i leken de två juniorerna Alexander Johansson och Oliver Hintsa. Få lag i superettan kommer att kunna matcha de alternativen.

fredag 13 september 2019

En 0-0-match som slutade 1-1

Matchen mot Gais kändes som den mest typiska 0-0-match jag någonsin bevittnat. Sedan fick Gais in ett slumpmål efter flipperspel i straffområdet. Då höjde vi plötsligt höjde intensiteten, prickade in en kvittering och hade bud på segermål. Varför kan vi inte spela så under längre tid? Nåja, en poäng betyder att vi sannolikt bara behöver vinna en match på de återstående sex för at säkra kontraktet. Det kommer vi inte att missa.

RWP är nu i skytteligatopp. Fantastiskt, inte minst när man betänker att han inte hade gjort ett enda tävlingsmål för oss före säsongsstart.

Men hur smart var det att plocka in Mikael Boman, när vi har en krisande ekonomi? Boman har nu snart spelat tio matcher i superettan och gjort ett enda mål. Ett uselt facit för en sådan prestigevärvning.

torsdag 5 september 2019

Vi tackar Peter och tigger pengar

Peter Larsson lägger skorna på hyllan efter säsongen. Inte oväntat – han är inte längre den storspelare han en gång var och skulle ju knappast bli bättre till nästa år. Men stort tack för alla härliga minnen, framför allt från första sejouren, Peter!

Och så ber HBK om ekonomiskt stöd. Är detta en av de ”aktiviteter i handlingsplanen som ska kicka in”? Förhoppningarna från HBK:s del verkar i alla fall lågt ställda när man jublar över 3500 kronor på en timme. Årets underskott är ju 3000 gånger så stort, så 3500 kronor är tyvärr bara en piss i Mississippi.

tisdag 3 september 2019

Ett stort minus – som väntat

Mellan 10 och 12 miljoner kronor minus, ser vi ut att gå i år. Många verkar förvånade, men för mig är siffrorna helt väntade. Redan när budgeten presenterades i mars så beskrev jag den som en gissningslek, där betydligt mer än fyra miljoner kronor saknades. Sedan dess har vi tappat både placeringspengar och publikintäkter. Visserligen har vi sparat in på klubbchefsposten under några månader, men å andra sidan dragit på oss extrakostnader genom att anställa Magnus Haglund och anlita Reine Almqvist. Nej, det här var faktiskt ett helt väntat utfall.