Gefla bra start

Så var tävlingssäsongen igång – på bästa möjliga sätt. 4-0 hemma mot ett lag två divisioner ned är naturligtvis egentligen bara vad man kan förvänta sig, men målen ska trots allt sättas och poängen hämtas hem.

Men det var så klart inte bara resultatet som gladde. Detta var en helgjuten spelmässig insats, där vi skapade rejält framåt och täppte till fullständigt bakåt. Gefle hade inte en enda målchans och enda skottet mot mål från bortalaget kom när det var en halv minut kvar av övertiden.

Flera spelprestationer gladde också. Nyförvärvet Pawel Chrupalla visade i sin första tävlingsmatch för HBK vilken fin vänsterfot han har – men högerfoten går inte heller av för hackor. Det andra nyförvärvet från start, Pascal Gregor, var precis så stabil som man hade önskat. Den andra tvåmålsskytten Niilo Mäenpää måste naturligtvis också nämnas, liksom André Boman som gjorde hattrick i målgivande passningar. 

Kul också att se de både ynglingarna Måns Andersson och Ludvig Arvidsson få gott om speltid och göra det bra båda två. Visst var matchen redan avgjord när de kom in, men jag är tämligen säker på att duon max fått ett par minuter i slutet om Magnus Haglund fortfarande stod vid rodret.

Utanför planen händer det också grejer. Vinicius arbetstillstånd har visst inte förnyats, men ska vara på gång. Däremot har Iddrisu Moro nu till och med fått ett arbetstillstånd, så den övergången lär snart presenteras.

Ut från truppen försvann redan för någon vecka sedan RWP. Han inledde med att banka in fyra mål på en halvlek mot ett tredjedivisionslag, men blev naturligtvis mållös när det idag var allsvenskt motstånd på andra sidan. RWP har också passat på att offentligt säga att han blev ”dåligt behandlad” i HBK. Det kanske han tycker, men han är trots allt fortfarande formellt sett under kontrakt med HBK (som säkerligen står för åtminstone en del av hans lön) och då bör man naturligtvis inte säga så. Jag tror att RWP skulle ha mycket att vinna på att klaga mindre och koncentrera sig mer på vad han själv kan påverka.

Till sist en liten oro: Idag ställde vi upp med en enda spelare i startelvan som kommer från HBK:s akademi, Bleon Kurtulus. Den där långa sviten med seriematcher med egna produkter är alltså i allra högsta grad hotad i år.

Dubbla känslor för Haksabanovic

Nytt halvår – och snart dags för riktig fotboll igen. I helgen är det dags för bortamöte med MFF. Skönt nog ser vi dock ut att slippa Sead Haksabanovic.

Att Haksabanovic har skrivit på för Malmö har rört upp en del känslor bland vissa HBK:are. Inte hos mig. Vi hade aldrig kunnat konkurrera om honom nu. Att lägga de pengarna som MFF betalt skulle riskera hela klubbens existens. Självklart ska han då kunna skriva på för någon annan.

För Haksabanovic som person har jag själv dubbla känslor. Jag kommer aldrig att glömma att han skrev på nytt kontrakt och såg till att vi fick ordentligt betalt. Men hans tveksamma attityd gentemot Rysslands slakt av ukrainare skaver rejält fortfarande. Och att klappa MFF:s fula klubbmärke när han precis värvats dit känns fullständigt onödigt.

En något mindre uppmärksammad värvning är Gustav Fribergs utlåning till Gefle. Det är säkert helt rätt för honom och troligen också för HBK. Friberg kan tyvärr inte beskrivas som annat än en flopp, sett till de förväntningar som fanns när han värvades. Samtidigt är han sympatisk och lojal och har aldrig klagat på den uteblivna speltiden utan kämpat på. Det skulle vara kul om han verkligen kunde utvecklas, komma tillbaka nästa år och ta en plats i HBK, men det förutsätter väl att vi säljer Vinicius Nogeira.

För övrigt var det intressant att höra Jonathan Svedberg beskriva Igor Kruljs idéer om hur HBK ska spela i senaste Sigges cirkus. Eller snarare brist på idéer. För om jag förstod Svedberg rätt lät Krulj i princip spelarna själva bestämma. Med tanke på att den gode Igor inte heller var särskilt intresserad av att spelarna skulle träna hårt så känns det som att till och med jag kunde gjort ett bättre jobb än han gjorde.

Myten om 30

”30 poäng räcker för att klara nytt kontrakt.” Detta påstående har som ett mantra upprepats gång på gång under hela året. Nu är vi på god väg att nå 30 poäng och borde således kunna säkra kontraktet. Men tyvärr är mantrat en myt.

Sedan allsvenskan 2008 fick 16 lag har 30 poäng flera gånger inte varit tillräckligt för att undvika kval. 2017 åkte Jönköping ur med 30 poäng, 2014 tvingades Gefle kvala med 32 poäng och 2013 tvingades vi själva kvala med 31 poäng. Lagen som nått platsen precis ovanför kvalstrecket (plats 13) har i en majoritet av fallen haft över 30 poäng; enda undantagen är 2019, 2018, 2016 och 2008.

Inte heller i år lär 30 poäng räcka för att slippa kvala. Kanske krävs uppåt 33-34. Det får vi mycket svårt att nå.

Då var då – nu är något annat

HBK:s ordförande Tony Karlsson lät smått uppgiven i en intervju med HP i veckan och uttryckte bland anat oro för att Halmstad snart inte skulle ha en elitklubb i fotboll om några år. HBK:s spelare verkade (framför allt i första halvlek) ha smittats av hans uppgivenhet och även om vi tryckte på ordentligt i andra halvlek och fick in en kvittering var det ändå nästjumbon Gefle som fick åka hem alla tre poängen.

Som om inte det var nog verkar publiken också ha gett upp. Åskådarantalet var mer än halverat jämfört med matchen mot Degerfors. Vad händer med #slusåltörjan nu?

Så vad göra? Sparka tränaren, tycker en del. En enkel utväg som i princip aldrig ger resultat, säger jag. Det blev inte bättre när Lasse Jacobsson ersatte Janne Andersson, det blev inte bättre när Pep Clotet ersatte Lasse Jacobsson, det blev inte bättre när Jens Gustfafsson ersatte Pep Clotet och det blev inte bättre när Janne Jönsson ersatte Jens Gustafsson, konstaterade jag när Jönsson petades till förmån för Igor Krulj förra sommaren. Nu kan vi lägga till att det inte blev bättre när Igor Krulj ersatte Janne Jönsson.

Men vad ska vi göra då? Tja, jag tror att vi helt enkelt ska konstatera att HBK inte är och sannolikt aldrig igen kommer att bli den klubb som vi var på 1990- och början av 2000-talet. Halmstads kommun har knappt 100 000 invånare, vilket innebär plats 18 i landet – knappast ett underlag som garanterar att vi ska vara ett etablerat allsvenskt lag. Särskilt inte som vårt upptagningsområde för både spelare, fans och sponsorer har krympt ordentligt när exempelvis Falkenberg och Varberg etablerat sig som konkurrenter istället för klubbar som vi kan värva ifrån.

Dessutom är vårt renommé – viktigt för att locka för att locka supportrar och spelare – långt ifrån vad det har varit. Tidigare visste en ung spelare att det fanns goda chanser att få en framgångsrik karriär om man valde HBK. Idag kan jag tyvärr inte se många anledningar för en ung talang att välja oss. Visst, vi släpper fram en del unga spelare i a-laget, men det var (med undantag för Sead Haksabanovic och möjligen Isak Pettersson) länge sedan någon av dem verkligen slog igenom. Vi byter tränare minst lika ofta som andra klubbar, vilket får till effekt att man inte vet hur länge den tränare som värvat en finns kvar. Och vi verkar inte heller särskilt skickliga på att hitta rätt bland värvningar. Sedan Krulj tog över förra sommaren har han hämtat in nio spelare, inklusive lånet av Ivo Pekalski. Idag startade endast fem av dem. Till exempel nöter Höskuldur Gunnlaugsson – med Tony Karlssons ord "på en helt annan nivå" än succén Kiddi Steindorsson – bänk mest hela tiden.

Och apropå uppgivenhet så konstaterar jag att även denna blogg verkar ha drabbats av detta. Detta är inlägg nummer 35 i år. Så många har jag i vanliga fall publicerat långt innan första halvåret är slut.

Äntligen dominans!

Det var så här jag mindes Superettan: dominans och säkra segrar. Men dagens match var ju faktiskt första gången i år som vi var bättre än motståndarna.

Synd att Malkolm Nilsson inte fick hålla nollan – det har han ännu inte gjort i serien i år. Men riktigt roligt att se spelare som Pontus Silfwer och Höskuldur Gunnlaugsson, som hitintills inte riktigt levt upp till förväntningarna, dominera.

Två bortasegrar av tre möjliga. Men fortfarande ingen seger hemma. Kommer den på söndag?

Hypotetisk fråga: Hur många poäng hade vi haft om vi valt detta spelsystem från första början?

Såg ni förresten att både Gabriel Gudmundsson och Höskuldur Gunnlaugsson tog sig för pannan efter att Jesper Westerberg överraskat alla med sitt kanonskott upp i krysset?

GIF eller HIF?

Så blev det då klart – vi kvalar även i år, precis som vi framgångsrikt gjorde både 2012 och 2013. Då mötte vid ett norrländskt GIF, nu kan vi få möta ett annat norrländskt GIF, även om jag fortfarande tror på HIF. Visst vore det underbart att på Olympia skicka ner Viktor Ljung, Peter Larsson, Matthew Rusike och Andreas Landgren i andradivisionen.

Jag uttryckte ju viss besvikelse över Henrik Johanssons ungdomliga gnäll i mitt förra blogginlägg. Men gnäll verkar nästan vara en folksjukdom i Halmstadstrakten – varenda ett av mina fyra senaste blogginlägg har fått gnälliga kommentarer (samtliga dessutom riktade mot Janne Jönsson). Och i somras blev jag kallad rättshaverist när jag försökte nyansera den ensidigt negativa bilden som då spreds på det största supporterforumet Himlen är blå (jag är för övrigt glad att HÄB nu ser både positiva och negativa aspekter av HBK). Kan vi klara att gå upp i allsvenskan blir det en liten extra bonus att gnällspikarna kan tystas. Och ja, jag förstår ju vad för slags gnällkommentarer som kommer att komma nu...

Christian Järdler tillbaka till HBK som tränare? Ja, det kanske kan vara något, men jag tror inte att det är i rollen som huvudansvarig – i alla fall inte redan nästa år. Där har ordförande Tony Karlsson sammanfattat Janne Jönssons prestation i år bra: han har lyckats mycket väl med spetsvärvningar kombinerat med talangutveckling.

Vi utklassar allsvenskt motstånd

Efter den tuffa säsongsinledningen, med storförluster mot både HIF och Hammarby, känns det oerhört skönt att kunna ta del av rapporterna från dagens seger mot Gefle. Inte nog med att vi vann; vi utklassade allsvenskt motstånd. Båda två i vår nya anfallsduo hittade rätt och till och med truppens tredje anfallare Perparim Beqaj, som verkar vara på väg bort, fick näta.

Kristoffer Fagercrantz verkar vara mannen bakom segern. Fagercrantz var ju en högst bidragande orsak till att vi tog oss upp 2012, men har haft svårt att göra avtryck sedan dess. Kanske kan ha få en renässans i år?

Och så vill jag till sist tipsa dem som ännu inte upptäckt HBK-podden att gå in och lyssna. Idag lyssnade jag på avsnittet med Simon Bakkioui, som sa oerhört mycket intressant, inte minst om hur HBK utvecklats (tyvärr mest åt fel håll) under hans två decennier i klubben.

Hyfsade pengar för semesterfiraren

Äntligen blev Joseph Baffo såld. HBK får över en miljon kronor enligt både KvP och HP. Helt okej med pengar för en spelare som mest suttit på bänken eller haft "semester".

Men för tillfället är truppen riktigt tunn. Med tre spelare skadade har vi precis 18 a-lagssspelare för att få ihop en trupp till matchen mot Gefle ikväll. Snart kommer dock Matthew Rusike att vara spelklar och antagligen Alexander Henningsson värvad. Gissningsvis är det så att HBK väntar med Henningsson till dess att man vet om Dusan Djuric tänker krita på eller inte – för då behövs kanske Henningssons lönepengar till att täcka en del av Djurics lön istället, även om Fidde hoppas på båda.

0-0 kan kännas härligt

0-0 mot Gefle – och jag är nöjd, riktigt nöjd. Det var extremt viktigt att vi äntligen fick poäng, extremt viktigt för HBK:arnas självförtroende. Och det finns faktiskt inga härligare poäng än de man inte riktigt förtjänar. För Gefle var utan tvekan det bättre laget idag.

Trots det så fick vi se ett antal fina individuella insatser, framför allt från Mohammed Ali Khan, Fredrik Liverstam och den ifrågasatte Stojan Lukic, som äntligen fick hålla nollan. Jag tycker även att Kwame Karikari gjorde sin bästa insats i HBK-tröjan hittills, vilket i och för sig inte säger så himla mycket.

Shkodran Maholli gjorde ett piggt inhopp och det var synd att inte någon av hans chanser resulterade. Men vi får inte glömma den andra inhopparen: Antonio Rojas. Han tillförde ett djupledsspel från innermittfältet som saknats hela matchen, då King Gyan och Eric Smith mest hade passat i sidled. Det var faktiskt Rojas som både slog genomskäraren till Mahollis friläge och jobbade fram bollen när Maholli krutade på med vänstern några minuter senare. Eric Smiths tid kommer, men han verkar inte vara i form, kanske tyngd av pressen, och i dagsläget behöver vi Rojas där inne.

Men snart hoppas jag Janne inser det som alla vi HBK:are såg förra säsongen: Joseph Baffo är bra som innerback, men funkar inte på kanten.

För övrigt verkar det som att Tim Erlandsson stannar i England. Synd att vi inte får se honom i HBK-målet, men det ger oss i alla fall lite stålar. Och det behöver vi som bekant.

Kontraktet helt säkrat!

Nu är det helt klart! Halmstad Nordöstra slog Gefle, vilket betyder att HBK spelar i allsvenskan även 2015. Som sig bör deltog flera ex-HBK:are i avgörandet: Marcus Sahlman, Andreas Johansson och Emir Kujovic var alla på plan (Kujovic gjorde dessutom mål) och Janne Andersson stod och jublade vid sidlinjen.

Reflektioner efter sjätte raka bortavinsten

Visst, jag har sagt det förut - men nu måste det allsvenska kontraktet definitivt vara klart i praktiken. Tack vare segern mot Kalmar idag försvinner den lilla teoretiska risken om Gefle och Norrköping inte spelar oavgjort imorgon eller om FFF får stryk på måndag.

Det där målet som Marcus Antonsson snubblade in mot BP var verkligen viktigt. Nu har det varit rena ketchupeffekten för HBK-supportern Antonsson: fyra mål på tre matcher. Han har ännu inte signerat kontrakt för 2015. Ska vi gissa att det är påskrivet inom de närmaste dagarna?

Apropå kontrakt så signalerade ju HP nyligen att både Antonio Rojas och Johan Blomberg är nära att skriva på förlängningar. Bland våra viktiga spelare har även King Gyan, Kiddi Steindorsson, Richard Magyar, Oliver Silverholt och Mikael Boman har kontrakt som går ut. Låt oss hoppas att så många som möjligt finns kvar i HBK även nästa år - då kan det bli ett riktigt roligt 2015.

För övrigt kan vi notera att King Gyan, efter att ha levererat fina passningar hela säsongen, till slut fick sin första assist när han passade fram till Mikael Bomans 0-1.

Och så fick vi idag se hur avgörande det är med bra mittbackar - Kalmars mittförsvarare gick bort sig vid alla tre HBK-målen.

En usel HBK-helg

Helgen inleddes med att vi på lördagen fick veta att ombyggnaden av Örjans vall, rimligtvis ett av de allra största kommunala projekten för tillfället, har "trillat mellan stolarna". Ett halvår innan hela ombyggnaden ska vara helt klar inser tjänstemännen att projektet kommer att bli försenat med mer än ett år. Det är häpnadsväckande inkompetent.

Och på söndagen fortsatte eländet. Inte nog med att vi själva förlorade efter en tam prestation mot Åtvid - dessutom vann både Norrköping och Falkenberg. Eftersom det tredje 26-poängslaget, Gefle, redan vunnit på lördagen kom plötsligt strecken oroväckande nära. Mitt påstående att kontraktet i praktiken är säkrat känns plötsligt som alldeles förhastat.

Helgens enda ljuspunkt: BP skrällde mot Mjällby.

En historisk kväll

Det skrevs historia på Grimsta ip ikväll. Femte raka bortasegern i allsvenskan - nytt klubbrekord. Och så första målet för Viktor Ljung - en kanon i krysset.

Skrevs det också ett nytt kontrakt för HBK ikväll? Ja, nu är det nog klart i praktiken. Jag har svårt att se att två av trion FFF, Norrköping och Gefle skulle kunna plocka sju poäng på de fyra sista matcherna. Fast visst skulle det vara skönt om vi kunde säkra kontraktet även i teorin redan på söndag mot Åtvid.

Efter målfesten i första halvlek fick vi se en ganska avslagen andra halvlek. Men vi ska inte glömma att Stojan Lukic faktiskt gjorde en hel del kvalificerade räddningar efter paus.

Geflar så skönt

Efter fullständig HBK-kontroll i andra halvlek höll det återigen på att sluta med ett oförtjänt poängtapp, men trots den gala avslutningen fick vi äntligen en seger. Så skönt!

Antonio Rojas lovade seger och att han själv skulle göra mål. Han höll löftet. Varför lovar han inte samma sak inför varje match?

Både Rojas och Kristoffer Fagercrantz gjorde för övrigt sina första allsvenska HBK-mål.

Joseph Baffo visade att det är mittback han är. Visst, han orsakade straffen och blev utvisad, men jag tycker att det var ett tveksamt domslut.

Viktor Ljung riktigt bra som vänsterback.

100 procent av våra 14 poäng har vi tagit i Halland. Vad händer när spelarbussen passerar länsgränsen?

Undrar hur Johan Mauritzon känner sig. Som bäst är han sjätte man på sin position, efter Richard Magyar, Fredrik Liverstam, Joseph Baffo, Oliver Silverholt och Alexander Berntsson.

Geflar vad tungt

Under och efter matcherna mot Gefle brukar jag känna en uppgivenhet. Det ser ju allt som oftast ut så: Gefle glänser inte, men kontrollerar matcherna fullständigt och HBK är inte i närheten av att kvittera deras ledning. Igår var just en sådan typisk Gefle-match, men med en extra bitter krydda: truppen blev ordentligt sargad. Nu märks det att vi har en extremt tunn trupp, något som inte har varit så tydligt tidigare eftersom vi haft så få skador.

I anfallet har vi alltså nu Gudjon Baldvinsson avstängd, Mikael Boman helt ur form och Marcus Antonsson skadad. Återstående alternativ är Simon Silverholt och Perparim Beqaj, med totalt 12 allsvenska matcher tillsammans varav noll från start. Eller så ger vi Kiddi chansen på topp. En värvning av James Keene, som HBK faktiskt var intresserade av för tre år sedan, är mer än välkommen.

I försvaret ser det nästan ännu värre ut: Richard Magyar är avstängd och tilltänkte mittbacksersättaren Joseph Baffo skadad. Återstående alternativ är Johan Mauritzon, med noll a-lagsmatcher överhuvudtaget, eller att en ytterback tar steget in. Oliver Silverholt har ju tidigare i karriären spelat mittback, men jag har svårt att se honom där nu. Jesper Westerberg är nog troligaste alternativet i mitten och så Oliver Silverholt och Viktor Ljung på ytterbacksplatserna.

När det gäller mittfältet är krisen inte lika akut, men som jag tidigare skrivit så skulle Simon Kroon vara en bra förstärkning av vår trupp. Men trots att Aftonbladet skrikit ut att han är klar för oss så misstänker jag att det inte blir så. Mjällby är också intresserade och dessutom spelade Kroon 90 minuter för MFF igår.

Kände ni förresten till bröderna Silverholts andranamn? Känns som givna smeknamn.

Faltsetas inte fel

När jag först hörde om att HBK jagar Alexander Faltsetas kände jag att det knappast vore någon större förstärkning. Men det berodde nog mest på att jag inte haft så bra koll på honom sedan han gick till Gefle. I somras var tydligen Häcken beredda att lägga två miljoner kronor för att få över honom, så kan han blir vår som Bosman säger jag inte nej.

Två gånger två för första gången på tre

För första gången på tre år vinner vi två matcher i rad i allsvenskan. För första gången på tre år vinner vi med två mål i allsvenskan. Det kunde inte komma lägligare.

Nu kan vi spekulera och spekulera om möjliga scenarion sista omgången. Matchen mot BP kommer att ha betydelse - om inte Öster får stryk och BP vinner i den här omgången. Då hamnar vi nämligen garanterat på kvalplats, oavsett resultat i sista omgången - om nu inte Gefle skulle åka på två storförluster, för då kan vi faktiskt gå om dem också. Å andra sidan - om BP får stryk och Öster vinner den här omgången blir sista omgången riktigt intrikat. Då kan alla tre lagen åka ur direkt, få kvala eller klara sig kvar.

Spännande blir det onekligen imorgon och på måndag.

Fantastiskt inhopp av Viktor Ljung. Jens har onekligen plötsligt fått fingertoppskänsla när det gäller bytena.

Halländskt tronskifte nära

Falkenberg är efter segern idag oerhört nära det som de är förbjudna att prata om. FFF har säkrat åtminstone en kvalplats och ligger väldigt bra till för att gå upp direkt.

I den förbjudna serien slog idag Gefle superjumbon Syrianska och nu har HBK hela sju poäng upp till säker mark. I praktiken kan vi alltså i bästa fall nå det som FFF i sämsta fall hamnar på: en kvalplats. Tronskiftet i Halland är ytterst nära.

Bottenlagen bara vinner

Jag har haft en märklig känsla efter de senaste matcherna. Vi har fått poäng som vi kanske inte fullt ut förtjänat, både mot AIK och Gefle och kanske också mot Åtvid. Vi har helt enkelt haft lite flyt, och det känns som att det var oerhört länge sedan. Låt oss hoppas att det fortsätter, för tyvärr har ju de andra lagen som kämpar kring strecken också fått fart på poängskörden. Igår var det nästan extremt: Häcken vann, Djurgården vann, och BP vann.

Och visserligen är jag väldigt nöjd med att HBK vinner, men visst skulle det någon gång vara skönt om vi kunde ta en klar seger. Vi har inte vunnit med mer än uddamålet i allsvenskan på snart tre år. I cupen däremot gjorde vi det nyligen, men Svenska Fotbollförbundet vill nedrigt nog förvägra oss ett av målen.

Festfixare Blomberg slår till igen

Johan Blomberg har gjort det till en trevlig vana att ordna HBK-poäng i slutminuterna. Den här gången slapp vi dessutom anklagelserna från Svenska Fotbollförbundet.

För övrigt är jag glad att klubben förlängt med Jens Gustafsson. Att skriva nytt kontrakt med tränaren innan man vet om det blir nedflyttning eller ej visar att klubbens ledning tror på Jens. Den tryggheten kan bli guld värd i slutet av serien.