Historiskt – tack vare Erlandsson

Häcken hade inte spelat 0-0 på över hundra allsvenska matcher. Och att det blev 0-0 idag känns smått otroligt. Oavgjort var inte orättvist, men 2-2 hade speglat matchen betydligt bättre. 

För vår del kan vi framför allt tacka Tim Erlandsson för nollan, med benäget bistånd av nyförvärvet Rami Kaib som skickade upp bollen i ribban och ut när Erlandsson för en gångs skull var överspelad. Där hade vi verkligen marginalerna på vår sida.

Kaib var för övrigt en trevlig bekantskap, stark defensivt och samtidigt hyperfarliga inlägg offensivt. Bästa vänsterbacken av dem vi testat i år – vilket också visar tydligt hur långt efter vi är allsvenskans topplag eftersom han, likt André Boman i fjol, inte platsat i Elfsborg.

Även om vi mycket väl kunde fått en trea idag så är jag riktigt nöjd med en poäng. Det var viktigt att komma igen efter magplasket förra helgen och vi drar ifrån flera bottenlag som förlorat denna omgång. 

Utanför planen kan vi notera att Birnir Snær Ingason till slut, efter att det ryktats om det i evigheter, återvänt till Island. Det är nog bra för alla, för tyvärr har Ingason inte kommit till sin rätt alls i år. Jag noterade också att han – som jag förstår det – går på lån i ett halvår, men har ett och ett halvt år kvar på kontraktet. Även om det är osannolikt så finns alltså möjligheten att han, efter en lyckad låneperiod, återvänder till oss.

Ungt i silly – äntligen

Silly season står i full blom – och HBK verkar satsa ungt, till skillnad från under Haglund-epoken. Det är på tiden. Vi behöver göra chansningar på yngre spelare som kan slå igenom och ge oss betalt, och inte bara hämta in föredettingar som kanske är marginellt bättre – eller ibland sämre – än de vi redan har och samtidigt kostar multum.

Emmanuel Tannor känns som ett spännande namn. Han verkar ha gjort det bra i träningsmatchen mot Gais, är uppvuxen i svensk fotboll så ingen inskolning behövs och låter väldigt intresserad av att skriva på. På den position där han helst spelar, till höger i anfallet, skulle det inte skada med en förstäörkning, även om Ludvig Arvidsson på intet sätt gjort bort sig.

Lite mer som långskott känns de två danskarna Oliver Bødker och Tobias Nielsen. Båda är 19 år gamla, har inte tagit sig in i Nordsjällands a-lag (vilket visserligen inte Yannick Agnero heller gjorde) och Johan Lindholm menar att de är ”inga som går in i en a-trupp nu”. Då kan man undra lite när de ska göra det, för om ett halvår är de för gamla för P19. Men naturligtvis skadar det inte att testa dem och kanske kan mittbacken Bødker, som är den mest meriterade, fylla en roll i truppen som siste mittback när Bleon Kurtulus försvinner.

På försäljningssidan är det mer tyst och i princip samma läge som för en månad sedan. Yannick Agnero och Bleon Kurtulus finns det så klart intresse kring, och frågan är ju bara när – inte om – de sticker. Men kanske får vi ha kvar dem ett tag till. Birnir Snær Ingason lär också försvinna snart, han var enda man i matchtruppen mot Gais som inte ens fick en minut och har också offentligt klagat på sin uteblivna speltid. Samtidigt borde han vara ett attraktivt namn hemma på Island, med tanke på hur bra han var där 2023.

Silly startar

Det har talats om löjligt låga transfersummor av stockholmsbaserade medier. Men nu börjar siffrorna som nämns motsvara den talang som Bleon Kurtulus är. 5-7 miljoner euro är han värd, enligt en italiensk källa. Får vi ett bud i den storleksordningen, eller strax där under, är jag tämligen säker på att Bleon Kurtulus försvinner i sommar, under förutsättning att han själv vill det.

Även Birnir Snær Ingason sägs – återigen – vara på väg bort. Precis som i vintras är det från isländskt håll som uppgifterna härstammar, men den här gången tror jag att de stämmer. Ingason har inte ens varit med i matchtruppen de senaste omgångarna och har ärligt talat inte visat mycket alls i år, de minuter han trots allt spelat. Det är nog bäst för alla att han går vidare.

Yannick Agnero har också omgärdats av rykten och hans fem mål under värsäsongen lär inte ha minskat intresset. Men om Kurtulus för siffrorna som nu nämns säljs har vi nog råd att vänta på ett riktigt fett bud på ivorianen innan vi släpper honom.

Är då någon på väg in?

Tja, än så länge finns inga tydliga rykten. Men försvinner Bleon Kurtulus är det givet att en mittback av hög klass måste in – ja, kanske måste det till ett sådant nyförvärv även om Kurtulus stannar, med tanke på hur svagt vårt försvar har varit.

I övrigt är det svårt att veta. Visst kan man drömma om värvningar som är tydligt bättre än de vi har idag, men med tanke på vår ekonomi så har vi nog svårt att handla från en sådan hylla. Kanske kommer någon ung talang in, kanske kan vi få till något lån som kan lyfta oss, men jag tror nog att det i år blir ett betydligt lugnare transferfönster än förra året.

Dubbelt afrikanskt – och dubbla återkomster?

Så blev han till slut klar, den ghananske talangen Iddrisu Moro. Och det är på ett fyraårskontrakt, vilket naturligtvis känns jättebra. Om han är så bra som vi hoppas har han gått om tid att acklimatisera sig, dominera i allsvenskan – och sedan ändå ha lång kontraktstid kvar.

Tillsammans med Moro kommer också Marvin Illary, en ung anfallare som är i princip ogooglebar, förutom de färska svenska texterna om honom. Det är så klart svårt att säga vad han kan prestera, men om det är en yngre version av Naeem Mohammed, som Jesper Westerberg är inne på, är det riktigt spännande. Möjligen kan man vara lite kritisk till att det bara är ett treårskontrakt, men å andra sidan är han nog lite mer av en chansning.

Med dessa två värvningar är nu truppen uppe i 28 man, om jag räknat rätt. Det är ju alldeles för många, och rykten ut finns det naturligtvis också. Jesper Westermark och Birnir Snær Ingason saknas i matchtruppen till imorgon, och både två ryktas bort.

För Westermarks del ska det vara superettan som gäller igen i Varbergs Bois och det är nog lagom nivå för honom. Han har, trots att han fyllt 31 år, faktiskt aldrig någonsin gjort mål i en högstadivision och bara en enda säsong nått tvåsiffrigt antal mål i en andradivision. Värvningen av honom förra året var redan från början ytterst märklig.

För Ingason ska det också vara en återkomst, men då till Island. Ingason ska själv ha förnekat det och den första isländska källan verkar inte heller slå fast att det är definitivt. Mycket tyder ändå på att Johan Lindholm inte direkt ser någon framtid för honom i HBK. Synd, tycker jag – för Ingason har ändå tydlig spets och var faktiskt vår näst bästa målskytt i fjol, trots att han bara startade drygt hälften av matcherna.

Till sist måste jag ändå kommentera Vinicius-strulet. HP:s artikel innehåller en märklig kronologi som journalisten missar (det sägs att man inte kan initiera förlängt arbetstillstånd förrän 30 dagar innan det gamla går ut, men Westerberg påstår både att det gjordes 11 januari och att det gamla gällde till den 16 februari, alltså gjordes ansökan 36 dagar innan det gamla gick ut), men att inte ordna arbetstillståndet för lagets bäste spelare 2024 är oerhört klantigt, oavsett vem som missat och på vilket sätt. Låt oss hoppas att den långa hotellvistelsen i Köpenhamn ger alltför negativ inverkan på brassens form och förberedelser inför säsongen.

Kan Wester från Öster ge tröster?

HBK våren 2024 och HBK hösten 2024 kommer till stora delar att vara olika lag. Tyvärr verkar de flesta förändringar vara nedgraderingar. Som en sådan får man – åtminstone på förhand – betrakta Jesper Westermark, som nu sägs vara klar. Westermark är likt Viktor Granath en skyttekung från Superettan, men siffermässigt en sämre variant av sin företrädare: den förre Österspelaren är ett år äldre, gjorde sju mål färre än Granath när han vann Superettans skytteliga och har aldrig lyckats hitta målet i allsvenskan. Visst drömmer jag om att han ska kunna göra det bra hos oss, men några större hörhoppningar vågar jag inte ha.

Det blir också intressant att se hur vi ska göra med anfallsbesättningen framöver, inte minst i vinter. Då är Naeem Mohammed förhoppningsvis tillbaka, vi har tre relativt nyvärvade anfallare (Jesper Westermark, Yannick Agnero och Blair Turgott) som alla kommit till oss för att få speltid efter att ha varit petade, sitter fortfarande kvar med Rasmus Wiedesheim-Paul, får tillbaka Alex Hall och så är väl Birnir Snær Ingason numera också att betrakta som forward. Sju anfallare som slåss om max två platser känns som åtminstone två för många.

En trea i en sexa

Det har inte varit lätt att vara HBK:are senaste tiden. Svaga resultat, riktigt uselt spel, viktiga spelare som lämnar och en skada på en nyckelspelare. Ångesten kom krypande. Men ikväll är hoppet tillbaka och det är härligt att vara HBK:are igen. Tre poäng i sexpoängsmatchen mot Värnamo var så otroligt välbehövligt.

För kanske första gången i år så pressar vi i början av andra halvlek tillbaka ett lag en längre period och till slut så kommer också 1-0 genom ett riktigt klassavslut av Birnir Snær Ingason. Ingason har för övrigt verkligen börjat visa varför han värvades: klassmål mot MFF, skott som räddas in i stolpen mot både AIK och Norrköping och så nu matchhjälte. Kul att se! Lite tråkigt att han fick lämna direkt efter målet i ett byte som säkert var förutbestämt, för målet hade säkert gett honom extra energi, men det räckte ju trots allt.

Nya finnen Niilo Mähenpää gjorde debut och såg också bra ut. Han verkar vara allround, med såväl teknik som närkampsspel och passningsspel av relativt god kvalitet.

Jag vill också passa på att lyfta fram Villiam Granath. Han jobbar stenhårt matchen igenom och det är också hans eviga riv och slit som gör att Ingason får bollen innan målet.

Till sist lite transferrykten: Jesper Westermark sägs vara aktuell. Han hade ett riktigt bra år i superettan i fjol (17 mål och 10 gula kort), men har bara spelat ett par minuter i allsvenskan i hela sin karriär och haft svårt att hitta nätet i polska andradivisionen i år. Kan han vara något? Möjligen, men vi har sett mängder med superettan-anfallare misslyckas i allsvenskan, så någon garanti är det inte. Jag hade betydligt hellre haft kvar Viktor Granath, men nu är stor-Granthen såld och vi behöver definitivt fylla på vår lövtunna trupp (inte heller idag fick vi ihop full bänk trots att två målvakter satt där), så jag säger inte nej.

Varför spela med tio man – och ha tomt på bänken?

Vi gjorde ingen spelmässigt bra vår, men stod ändå på 18 poäng efter 12 matcher, vilket var riktigt bra utdelning. Känslan var dock att vi behövde bli vassare och förstärka truppen något under sommarfönstret för att vara säkra på att klara kontraktet.

När transferfönstret öppnade gjorde istället klubben tvärtom. Rensade rejält i truppen, släppte flera av våra få klasslirare och fick se en annan bli skadad. De få ersättare som hämtades in var ett (André Boman) eller flera (Blair Turgott) snäpp ned jämfört med sina företrädare. Eller så misslyckades klubben med att få dem spelklara på en vecka (Niilo Mäenpää).

Idag ser vi resultatet. En usel första halvlek mot jumbon Norrköping resulterade i underläge. Först när vi valde att spela elva mot elva (att spela med Blair Turgott är i praktiken som att spela med en man mindre) blev det lite tryck och det syntes varför Peking låg sist. Då grinade istället de senaste veckornas oflyt oss i ansiktet. Både Birnir Snær Ingason och Rasmus Wiedesheim-Paul (hur kan Haglund prioritera Turgott före dem?) prickade stolpen, men Norrköping kunde hålla undan till en riktigt tung seger. Hade vi spelat elva mot elva hela matchen är jag tämligen säker på att vi i alla fall inte hade förlorat.

Vår på grund av det usla transferfönstret oerhört tunna seniortrupp syns också i matchtruppen. Idag hade vi två tomma stolar på bänken, ett ytterst märkligt agerande enligt mitt sätt att se det. Nästa match är Joseph Baffo avstängd och vi kommer knappast att få någon mer än Mäenpää spelklar, så även då lär det vara tunt på bänken. Varför låter inte Haglund ett par juniorer få känna på den allsvenska atmosfären? Obegripligt.

Historiskt – och en domarskandal

Vi börjar med det som man i framtiden kommer att minnas från ikväll: Ante G är historisk som allsvenskans meste spelare. Det var mycket fint att få uppleva det på plats.

Vad de flesta inte kommer att minnas är att domarens usla insats sannolikt snuvade oss på poäng idag. När MFF:s våldsamheter, och den fördel som de gav hemmalaget, till och med är vinkeln i Aftonbladets huvudartikel från matchen – ja, då förstår man att domaren verkligen gjort en insats för MFF.

Hur armbågen som sänker Birnir Snær Ingason inte kan rendera åtminstone ett gult kort, när domaren står fem meter därifrån med fri sikt, är för mig helt obegripligt.

Med ett gult kort hade dessutom Ingason kanske inte behövt gå ut, utan kunnat bli omplåstrad på plan – och MFF hade inte fått sitt numerära överläge som gav 1-0.

Hur domaren dessutom missar den tydliga nedsparkningen av vår andra islänning, Gisli Eyjolfsson, i slutet av halvleken är än mer obegripligt. Med vår högermittfältare ur spel kan MFF enkelt spela sig fram på sin vänsterkant och sätta 2-1. Fullständigt barockt.

Smått barockt är också att vi nu, efter sommarens transferkarusell, inte ens kan få ihop en full matchtrupp ifall en enda spelare är indisponibel. Phil Ofosu-Ayeh var med i den trupp som HBK mejlade ut igår, men saknades idag och vi hade alltså bara åtta avbytare med oss. Det sägs att vår högerback, allsvenskans bäste, är på väg bort och det känns sorgligt. Thomas Boakye, ordentligt bortfintad vid både 3-1 och 4-1 idag, duger tyvärr inte. Och Gabriel Wallentin ska spela centralt. Att låna in en ung elfsborgian, och utveckla honom åt en konkurrent, är inte heller särskilt lockande. Nej, en försäljning av Phil Ofosu-Ayeh kan mycket väl komma att bli en försäljning av vårt allsvenska kontrakt, som jag känner det nu.

Och så kan man undra hur smart det var att sälja Viktor Granath, när nu Naeem Mohammed återigen är skadad. Visserligen visade ju Birnir Snær Ingason idag att han kan göra mål, men just nu har vi – som nyss hade sex anfallare – bara tre kvar. 

Turgott in – någon ut?

Blair Turgott sägs vara klar för HBK. Jamaicanen uppges vara en ersättare för Villiam Dahlström. Det känns som nonsens, eftersom Dahlström inte gjort en minut i HBK senaste året (han var för övrigt den enda utespelaren i HBK:s trupp som inte fick speltid under vårsäsongen) och alltså knappast lämnat något hål i truppen.

Snarare är Turgott-värvningen ett underkännande av HBK:s övriga forwardsbesättning, för vi har ju absolut inte brist på anfallare. Tvärtom är det faktiskt redan trångt där, med fem forwards som konkurrerar om två platser, då Birnir Snær Ingason numera också spelar på topp. För i synnerhet Rasmus Wiedesheim-Paul, utan en enda start under våren, men även Viktor Granath, petad nu på slutet och målskytt i bara en enda match i år, torde denna värvning vara en signal om att Haglund inte har något större förtroende för dem. Ska vi gissa att någon av dem är på väg bort?

Eller kan Blair Turgott möjligen vara ersättare till Naeem Mohammed, enda forwarden som glänst i år och kanske jagas av större klubbar?

Nollade i Borås – som vanligt

Elfsborg borta innebär nästan alltid förlust. Därför känner jag ingen djupare sorg över att vi tar noll poäng även idag.

Första halvlek såg dock riktigt fin ut och även inledningen på andra – innan vi släpper in första målet. Därefter är vi närmast chanslösa. RWP skjuter ett skott utanför när målvakten är långt ute och har en nick, men annars vi inga vassa chanser förrän det är för sent och 0-2-bollen redan gått in. Det målet hade för övrigt antagligen inte hamnat i HBK:s bur om inte fyrtornet Gabriel Wallentin i slutet spelat forward. Helt rätt dock att lyfta honom och gå för kvitteringen.

Kul ändå att se att Birnir Snær Ingason ser ut att acklimatisera sig till forwardspositionen. Jag brukar inte så ofta skriva hur laget borde tas ut, men det vore intressant att se honom tillsammans med RWP i matchen mot Gais nästa helg. Naeem Mohammed tror jag tyvärr att vi kan räkna bort då efter dagens skada.

En repris och nya orättvisa poäng

Det blev en snudd på 100 procentig repris på förra helgen. En HBK-back gör 1-0 efter en fast situation från vänster efter bara ett par minuter, därefter har vi några bra minuter men blir sedan i princip konstant tillbakapressade, vår målvakts-Tim gör en fantastisk insats och motståndarna missar en straff.

Fast dagens vinst mot Västerås var faktiskt etter värre än segern mot IFK Göteborg förra helgen. Mot Göteborg skapade vi ändå lite framåt förutom målet, men idag fanns inget anfallsspel överhuvudtaget.

Var VSK:s boll som tog i stolpen inne? Omöjligt att avgöra utifrån reprisbilderna och är man inte säker är det naturligtvis rätt att inte blåsa mål. De VSK:are som klagar kan ju trösta sig med att laget fick en helt feldömd straff, sannolikt delvis som kompensation, strax därefter.

Med det sagt – idag kan jag nästan känna lite med västeråsarna. Vi är verkligen inte bra idag och vi förtjänar inte att vinna. Men visst var det 3 oerhört viktiga poäng som åkte in på kontot.

Fem gula kort idag och Joseph Baffo är därmed redan, efter tre omgångar, avstängd. Gabriel Wallentin är en fullt kapabel ersättare, men visst är det lite oroande med så många spelare som redan börjat samla gula kort, särskilt som vi ju också har en del andra spelare borta med diverse skavanker.

Vad är det så som gör att vi år faktiskt svarat för tre riktigt svaga prestationer i allsvenskan? Är det möjligen saknaden efter Erik Ahlstrand som är större än vi trodde? Tänkta ersättaren Birnir Snær Ingason har verkligen inte kommit till sin rätt hittills, men det är för tidigt att döma ut honom. Islänningen skulle dock sannolikt passa bättre i ett lag som åtminstone ibland för spelet. Kan vi vara ett sådant lag?

En stjärnsmäll mot Sirius

Jag fruktade 0-4. Det blev resultatmässigt inte riktigt så illa, bara 0-3 mot Sirius. Men insatsen idag var bland de bedrövligaste premiärer jag bevittnat. Totalt andefattigt och inte en enda målchans värd namnet skapades mot ett lag som allmänt tippas på nedre halvan.

Flera av spelarna som vi tror att vi kan förlita oss på stod för svaga prestationer. De båda rutinerade mittbackarna förlorade var sin duell vid de två första målen och släppte dessutom fram ytterligare heta chanser, POA slog bort fler bollar än någonsin och inte heller så bra som vanligt defensivt, AAA var seg och usel matchen igenom, Jonathan Svedberg syntes bara vid två tillfällen; när han blev bortgjord vid 0-1 och när han gjorde självmål, Joel Allansson sprang som vanligt förgäves på kanten och forwardsparet Viktor Granath och Naeem Mohammed var totalt osynliga.

Finns det då något bra med dagens insats? Ja, de tre nyförvärven i startelvan får godkänt. Tim Erlandsson räddade oss från utklassning, Vinicius Nogeuira var både stabil defensivt och visade vilja offensivt och Birnir Snær Ingason glimmade till några gånger. Men det blir en tidig ångestmatch mot IFK Göteborg nästa helg – svaga Blåvitt hemma är sannolikt den typen av matcher där vi behöver tre poäng om kontraktet ska klaras.

En utlåning och en hel del att önska

Pontus Carlsson är en intressant talang, som dock aldrig fått chansen på riktigt. En utlåning till lillebror Falkenberg känns därför helt rätt. Förhoppningsvis kan han samla tillräcklig seniorerfarenhet för att sedan bli ett starkt alternativ för vårt mittfält. Lite oroande är det dock att hans kontrakt går ut efter säsongen, och risken finns att vi alltså inte får tillbaka honom även om vi skulle vilja.

Carlssons utlåning är sannolikt sista truppförändringen inför allsvenska starten om några dagar. Inför just premiären har jag, som jag brukar, lagt pengar på kvällstidningarnas allsvenska guide. I år nöjde jag mig dock med Aftonbladets, för Expressens verkade vara en nedbantad variant utan beskrivningar av alla spelare.

Efter en snabb titt kan man dock konstatera att Aftonbladets beskrivningar av spelarna lämnar en del övrigt att önska. Tomas Boakye sägs kunna ”spela på i princip alla defensiva positioner”. Är det någon som ser honom som mittback? Och är ytter, som han ofta spelar, en defensiv position? Gustav Friberg sägs ha ”bättre möjligheter till speltid i år” – trots att han i år knappt ens platsat på bänken mer än i någon enstaka försäsongsmatch. Birnir Snær Ingason, vår nästan enda renodlade ytter, uppges vara en anfallare. Dessutom tror jag att långt ifrån alla HBK:are är övertygade om att Ante G ”har, minst, en säsong till i sig som försvarsgeneral”.

Mot Örjan och Europa

Vi är inte bortskämda med tävlingsmatcher vid den här tiden på året. Nu fick vi hela 120 minuter med HBK – och en seger på det. Härligt! Nu är vi två segrar från Europa, och får spela nästa match på Örjan. När spelade vi senast en cupmatch där?

BP hade precis som väntat bollen mest hela tiden, men det var HBK som var vassa. Många riktigt farliga målchanser och ska man vara kritisk mot något så är det kanske att vi inte avgör den här matchen innan sista minuten, då BP är nära att kvittera.

Riktigt fina nyförvärv i år. Båda islänningarna känns intressanta; Eyjolfsson är mer jämnt stabil, medan Ingason tidvis kan vara osynlig för att sedan blixtra till. Tim Rönning ser ut att vara vår bästa målvakt på minst ett decennium och det synes mig obegripligt obegripligt att Elfsborg inte satsade på honom. Den andre Tim, Erlandsson, är vår bäste andrekeeper på minst lika länge. Vinicius Nogueira är i sin tur en klar uppgradering på vänsterbacken.

Den enda lilla besvikelsen bland nyförvärven så här långt är RWP, som verkligen inte imponerat under de (relativt få) minuter han hittills fått. Med tanke på Naeem Mohammeds skada idag lär han få chansen från start i semin och kan förhoppningsvis visa varför HBK satsat på honom igen.

Äntligen en kvart!

Värnamo hade bollen, HBK skapade chanserna – och satte även en av dem. Det räckte för att vi äntligen ska ta oss till kvartsfinal i cupen igen. Är det något man kan anmärka på så är det att vi borde punkterat den här matchen en bra biten före slutsignalen. Åtminstone ett halvdussin fina målchanser räknade jag till.

Årets första tävlingsnolla uppstod när Ante G, om jag minns rätt för första gången under den här sejouren, var petad. En slump? Jag tror inte det. Gabriel Wallentin riktigt bra defensivt och visst visade han upp lite bättre spel med fötterna än vanligt?

Även AAA var A-klassig idag. Det känns som han steppat upp ytterligare ett steg efter asiatiska mästerskapet. Jag blir förvånad om han är kvar i HBK hela säsongen.

Härligt också att se Tim Rönning. Stabila räddningar på de få chanser som dök upp och en enorm pondus i luftspelet. Och så sätter han igång spelet snabbt. En klar uppgradering från förra årets ofta skakiga målvaktsspel.

Finns det något att vara besviken på? Tja, egentligen inte. Men dagens två startande yttrar, Birnir Snær Ingason och Albin Ahlstrand, har inte riktigt i de två senaste matcherna levt upp till de tidigare lovorden. Men jag är inte orolig – båda är nya i startelvan och kommer säkert in i det mer och mer framöver.

Mannen med felstavad tröja räddar oss

1-1 på hemmaplan mot ett lag i andradivisionen, det är inte mycket att skryta om. Och spelet idag mot TFF var inte heller mycket att ha. Men resultatet är ändå fullt tillräckligt för att vi ska ha hyfsad chans att ta hem gruppen och det är inte fy skam.

Ganska många svaga prestationer idag. Våra två uppskrivna yttrar, Albin Ahlstrand och Birnir Snær Ingason, får inte till det alls. Viktor Granath är helt osynlig under 97 minuter. Andreas Johansson blir enkelt passerad vid baklängesmålet och har nu förlorat dueller vid alla våra tre insläppta tävlingsmål i år.

Men några positiva signaler fick vi också. Tim Erlandsson är en mycket bra backup-målis, AAA styr spelet fint och fortsätter att leverera frisparkar av hög och mannen som pinsamt nog fortfarande bär en felstavad tröja, Gisli Eyjolfsson, gjorde ett riktigt piggt inhopp och räddade en poäng.

Kazper och en klausul

Så blev det då klart: Kazper Karlsson går till Bologna. Summan vi får verkar inte vara enorm, men en vidareförsäljningsklausul är ju mycket trevligt, även om det är svårt att veta hur framtiden ser ut och vad klausulen kan bli värd.

Som ersättare kan det möjligen bli ännu en isländsk landslagsspelare: Gisli Eyjolfsson. Han är, precis som Birnir Snær Ingason, en målfarlig mittfältare, dock – till skillnad från sin landsman – en central sådan. Det är nog inte dumt att bredda truppen, även om det fortfarande finns en ganska bra bredd på den positionen med Joel Allansson, Amir Al-Ammari, Jonathan Svedberg och Albin Ahlstrand.

Islands bäste är HBK:are

Så blev han då officiellt HBK:are – isländska ligans bästa spelare 2023 Birnir Snær Ingason. Det har känts ”nästan klart” rätt länge nu, men skönt att det nu är klart på riktigt. Precis som jag konstaterat tidigare så är det en värvning som känns helt rätt: Vi behöver yttrar, vi gillar islänningar och poängspelare kan man aldrig få för många av.

För övrigt måste detta transferfönster vara HBK:s bästa på riktigt många år. Det är tydligt att vi i år handlar från en betydligt högre hylla än i fjol. Då tog vi bland annat in skadade superettanspelare och oprövade tredjedivisionslirare, nu plockar vi alltså Islands bäste, en spännande brasse med allsvensk erfarenhet, en före detta skyttekung, en ung målvakt som för ett par år sedan var ordinarie i ett allsvenskt topplag och en reservmålvakt med allsvenska meriter. Nu får vi se om någon av eller både Erik Ahlstrand och Kazper Karlsson stannar, men även utan dem bedömer jag att truppen vi har nu är redo för allsvenskan 2024.

Vinicius är HBK:are

Från ingenstans värvar vi en brasilianare: Varbergs Vinicius Nogueira de Oliveira, som kan spela både vänster- och högerback, precis en sådan spelare som jag efterlyste vid årsskiftet. Om man ska lyssna på Magnus Haglund så är värvningen av Vinicius Nogueira till och med något över vår vanliga hylla, och det låter ju riktigt lovande. Framför allt hans offensiv ska vara bra, och det innebär ju att han är en helt annan spelartyp än Marcus Olsson. Med brassen i truppen skulle jag gissa att Gustav Friberg snart lämnar, antingen permanent eller på lån.

Dessutom ryktas det om en islänning: Birnir Snær Ingason, som ska ha erbjudits kontrakt av oss och inte kosta något – och det sägs till och med vara klart. Ingason utsågs till isländska ligans bästa spelare och är en offensiv mittfältare som oftast spelar på kanten. Sådana har vi saknat i truppen i år och islänningar är oftast lyckade värvningar, så jag hoppas att denna övergång blir verklighet.