Forwardsförbannelsen

I decennier har HBK haft minst en egen produkt i startelvan. Totalt 753 matcher är sviten uppe i nu. Det är något att vara extremt stolt över.

Men har ni tänkt på att vi ytterst sällan, om ens någonsin, får fram egna anfallsprodukter som håller i allsvenskan? Visst har vi spelare som gör mycket mål som juniorer, men när det vankas seniorspel så misslyckas de alla.

Bara under de senaste fem-sex åren har anfallslöften som Alex Hall, Alexander Johansson, Oliver Hintsa, Lorent Mehmeti och Johan Gudmundsson fått a-lagskontrakt för att sedan antingen inte slå sig in i startelvan eller få chansen men misslyckats med att leverera på allsvensk nivå. Några år tidigare var det Rasmus Wiedesheim-Paul, som ju höll i superettan, men inte i allsvenskan. Ja, jag kan faktiskt inte minnas senaste egna forwardstalangen som blev en bra allsvensk målskytt. Kan det vara så långt tillbaka som Niklas Gudmundsson? Eller möjligen om man vill räkna in Marcus Antonsson, även om han nästan var vuxen när han flyttade till HBK:s akademi.

Visst finns spelare som Niklas son Gabriel eller Sead Haksabanovic, som stundtals spelat i anfallspositioner, men sedan etablerat sig längre ned i banan.

Samtidigt finns det mängder med mittfältare, försvarare och målvakter som tagit steget från HBK:s juniorled till att bli riktigt bra spelare på allsvensk eller till och med internationell nivå. Men forwards får vi alltså inte fram. Det torde stämma till eftertanke och analys. 

Kanske kan Ludvig Arvidsson bli den som till slut lyckas, även om 16-åringen inte heller än så länge gjort mål i allsvenskan. Eller kanske Malte Persson, ännu en spelare som gör mycket mål i juniormatcherna och nu också får a-lagskontrakt. Låt oss hoppas att någon av dem, eller allra helst båda, kan bryta forwardsförbannelsen!

Katastrof!

En katastrof. Något mildare ord kan man inte använda för att beskriva det klantiga misstag som HBK verkar ha stått för när det Vinicius Nogueiras arbetstillstånd. Nu riskerar vi att inte bara stå utan vår bäste spelare under stora delar av säsongen – möjligheten att sälja honom är också kraftigt försämrad och en eventuell köpare kan ju pruta rejält eftersom han är obrukbar för oss.

Och allt detta uppstår för att klubben inte har koll på den ens mest elementära formalian. Det är ju inte första gången vi hämtar in en utländsk spelare från en annan svensk klubb – vi borde alltså veta hur man gör. Exakt vems fel det är vet jag inte, men klubbchef Jesper Westerberg, som trots allt är högste ansvarige tjänsteman i klubben, borde nu lägga alla korten på bordet.

Mot bakgrund av dessa dystra nyheter känns entusiasmen inför årets allsvenska säsong något måttlig. Vi har ju inte imponerat överdrivet under försäsongen så snart motståndet varit lite vassare och med bäste HBK:are borta ur leken på obestämd tid kan det bli svårt att klara kontraktet.

Än så länge är truppen inte bantad (om vi nu bortser från att Vinicius är indisponibel), men både Alex Hall och Jesper Westermark sägs vara på gång att lånas ut till klubbar i lägre divisioner. Det vore nog bra. Hall behöver få tillbaka självförtroendet, så att han kanske kan förverkliga den potential som vi trots allt såg i honom för något år sedan. Westermark borde nog helst av allt lämna permanent, men jag gissar att få lag vill betala den lön som jag tror att HBK gett honom. Då är ett lån åtminstone bättre än inget.

En ny Arvidsson skriver på

Ett lärlingskontrakt är knappast någon garanti för att man en dag blir en a-lagsspelare, men eftersom vi tappat en hel del lovande ungdomar på sistone är det glädjande att se en u-landslagsspelare skriva på: Ludvig Arvidsson.

Signeringen av Arvidsson ger mig dock anledning att återkomma till hur felbyggd vår trupp är för tillfället. Vi har redan ett överflöd av anfallare, inklusive hyllade ynglingen Alex Hall som knappt fått speltid hittills. Vilken chans har Arvidsson att slå sig in här? Ja, jag förstår att han är för framtiden. Men samtidigt saknar vi fortsatt minst två mittbackar och där hade Kevin Andersson Lönnergård – jämngammal med Ludvig Arvidsson – varit ett intressant namn som kanske till och med kunnat få hyfsat med speltid 2025, men han valde tyvärr en betydligt tråkigare förening.

I HP:s artikel om truppbygget drar tidningen och Johan Lindholm samma slutsatser som jag skrev häromdagen. Joseph Baffo och Jonathan Svedberg lämnar sannolikt, medan Marcus Olsson nog snart skriver på. Då behöver ytterligare en erfaren mittback tillkomma, och så en ung talangfull mittfältare. Även om Johan Lindholm har fått ta över en felbyggd trupp så är det skönt att höra signalerna om att den är på väg att stöpas om.

Alltid för få anfallare – eller för många

När årets allsvenska säsong inleddes hade HBK fem anfallare i a-lagstruppen: Naeem Mohammed, Viktor Granath, Rasmus Wiedesheim-Paul, Alex Hall och Villiam Dahlström.

I slutet av våren lämnade Villiam Dahlström. Då tyckte manager Magnus Haglund att det var viktigt att fylla luckan som han lämnat efter sig i truppen med en offensiv spelare. En ny anfallare som ersättare till Dahlström värvades också kort därefter: Blair Turgott. Antalet anfallare var återigen fem.

Men plötsligt var det uppenbarligen inte längre viktigt att ha fem anfallare, för först skickades Alex Hall iväg på lån och strax därefter såldes Viktor Granath. Antalet anfallare var nere på tre.

Så skadade sig Naeem Mohammed. Bara två friska anfallare återstod. Nu började det återigen snackas om att antalet anfallare var för få och att vi behövde värva.

Så anslöt först Yannick Agnero och därefter Jesper Westermark. Antalet anfallare nådde fyra, en färre än vid säsongsstarten och lika många som nyss ansågs för få efter att Villiam Dahlström lämnat. Men se – nu är fyra anfallare tydligen för många. Enligt HP tycker Magnus Haglund att han har överskott på anfallare och därför ska Yannick Agnero skolas om till vänstermittfältare. Outgrundliga är vår managers vägar.

Kan Wester från Öster ge tröster?

HBK våren 2024 och HBK hösten 2024 kommer till stora delar att vara olika lag. Tyvärr verkar de flesta förändringar vara nedgraderingar. Som en sådan får man – åtminstone på förhand – betrakta Jesper Westermark, som nu sägs vara klar. Westermark är likt Viktor Granath en skyttekung från Superettan, men siffermässigt en sämre variant av sin företrädare: den förre Österspelaren är ett år äldre, gjorde sju mål färre än Granath när han vann Superettans skytteliga och har aldrig lyckats hitta målet i allsvenskan. Visst drömmer jag om att han ska kunna göra det bra hos oss, men några större hörhoppningar vågar jag inte ha.

Det blir också intressant att se hur vi ska göra med anfallsbesättningen framöver, inte minst i vinter. Då är Naeem Mohammed förhoppningsvis tillbaka, vi har tre relativt nyvärvade anfallare (Jesper Westermark, Yannick Agnero och Blair Turgott) som alla kommit till oss för att få speltid efter att ha varit petade, sitter fortfarande kvar med Rasmus Wiedesheim-Paul, får tillbaka Alex Hall och så är väl Birnir Snær Ingason numera också att betrakta som forward. Sju anfallare som slåss om max två platser känns som åtminstone två för många.

En transfergranath

Det sades att vi behövde fylla på anfallsbesättningen när Villiam Dahlström lämnade och det uppgavs vara förklaringen till värvningen av Blair Turgott. Det var så klart nonsens. För nu har vi istället tunnat ut våra forwardled. Först gick Alex Hall på lån till Skövde och nu säljs Viktor Granath till Västerås.

Försäljningen av Granath är högt spel av HBK. Visst, han har inte glänst i år. Och visst, han är vad det verkar just nu fjärdeval i anfallet. Men kom ihåg att han även förra året hade en svacka för att sedan komma tillbaka storartat under hösten. Att ge en potentiell räddningsplanka som VSK, som spelat mycket bra men saknat någon som kan göra mål, en riktigt vass målskytt känns väldigt riskabelt. Granath är dessutom en helt annan spelartyp än våra andra anfallare, en spelartyp som vi mycket väl kan komma att behöva snart. 

Å andra sidan är det naturligtvis inte dumt att få två miljoner kronor för fjärdevalet i anfallet.

I och med de senaste trupprörelserna har vi, om jag räknar rätt, just nu endast 18 utespelare. Det betyder att om en enda spelare är skadad, avstängd eller sjuk så får vi inte ens får ihop en full matchtrupp. Visst, vi kanske värvar någon eller några nya, men det tar inte sällan ett tag innan nyförvärv är spelklara, både rent formellt och fysiskt. Nej, det här känns inte riktigt bra, faktiskt.

Hall ger mig rätt

När vi värvade Blair Turgott sades det att han behövdes för att fylla ett hål i truppen när Villiam Dahlström lämnat. Jag dömde ut detta resonemang som nonsens, eftersom truppen absolut inte saknade anfallare även utan Dahlström, och spådde att någon forward var på väg ut.

Idag visar det sig att jag hade rätt, eftersom vi nu skeppar iväg en av våra sex anfallare. Alex Hall sticker till Skövde på lån och det är nog en bra lösning för alla. Skövde har haft extremt svårt att göra mål och får nu in en spelare som åtminstone tidigare varit en riktigt vass måltjuv, Hall får chansen att få känna på seniorfotboll och HBK kan förhoppningsvis få tillbaka en ung spelare som kan konkurrera om en startplats 2025.

Samtidigt är det tydligt att truppen nu, efter utlåningarna av först Gustav Friberg och sedan Alex Hall, är något för tunn (bara 19 utespelare och 17 ska vara med i varje matchtrupp) och det kommer säkert in en ny mittfältare snart.

En fantastisk svit – som kan brytas

I decennier har HBK alltid haft minst en spelare i startelvan från den egna akademin. Det har inte varit ovanligt att mer än hälften av startspelarna är HBK:are från grunden. Men nu kan faktiskt allt brytas.

Vår förstemålvakt är numera Tim Rönning. Det är första gången sedan 2016 som vi inte har en HBK-produkt i den rollen. Noll ur-HBK:are här alltså, sannolikt.

I försvaret är tre av fyra positioner självskrivna: Phil Ofuso-Ayeh, Joseph Baffo och Vinicius Nogueira. Ingen har en bakgrund i HBK:s juniorled. Fjärde man blir sannolikt HBK:aren Gabriel Wallentin – men det är inte omöjligt att Marcus Olsson får platsen. Då skulle det vara noll ur-HBK:are här.

På mittfältet har hittills sju spelare fått speltid i allsvenskan. Endast två av dem, Jonathan Svedberg och Albin Ahlstrand, är HBK:are från grunden. Nu är är Ahlstrand avstängd och Svedberg har inlett säsongen svagt, så det är inte omöjligt att han petas. Då blir här noll ur-HBK:are.

I anfallet ligger Naeem Mohammed och Viktor Granath klart först i kön. Ingen har HBK-bakgrund. HBK-produkterna Rasmus Wiedesheim-Paul och Alex Hall känns långt borta från startelvan. Noll ur-HBK:are här också alltså.

Det är alltså långt ifrån omöjligt att den fantastiska sviten bryts imorgon. Det skulle vara sorgligt.

Kanske finns också en liten delförklaring till årets viljelösa och uppgivna spel i att vi numera har så få spelare med Halmstadsbakgrund i laget? De som spelar för sin moderklubb har kanske lite högre benägenhet att kämpa för laget.

Ny Ma i mål

Läget för förstemålisen Malkolm Nilsson verkar högst osäkert. Reserven Malte Påhlsson ser tyvärr inte ut att hålla, utifrån de prestationer vi sett i år och tidigare år. Nu kommer vi sannolikt istället låna in en tredje målvakt som börjar på Ma – Tysklandsproffset Marko Johansson, son till gamla TFF-målisen Dragan Drljaca. Haglund låter i HP:s artikel precis så kortfattad som han brukar göra när en värvning är på gång och enligt Aftonbladet är det redan klart. Ett lån av en ny förstekeeper känns som en klok handling, även om det inte gick så bra sist vi lånade en ny förstemålvakt efter en skada.

Och så får ännu en yngling kontrakt med HBK: idag 17-årige anfallaren Alex Hall är a-lagsspelare från och med nästa år.