söndag 28 mars 2010

Två drömmål och en drömtysk

Ah, så skönt med en övertygande seger idag. Och det hade enkelt kunnat bli dubbelt så många HBK-mål, om man betänker till exempel Sises friläge, Michis stolpskott samt Roséns retur, Michis uteblivna straff (obegripligt att domaren inte flöjtade där) och Marcus Olssons skott precis utanför i fritt läge. Men vi får inte glömma att Åtvid i praktiken är ett superettanlag, även om man formellt sett spelar i allsvenskan. Om en dryg vecka får vi ett bättre test på HBK:s kapacitet, då vi möter de nya serieledarna på bortaplan.

Noterar förresten att Görlitz spelar fram till tre av målen idag och ligger bakom även det fjärde (Salomonssons). Hur ska vi klara oss utan honom i höst?

lördag 27 mars 2010

En tidig ödesmatch

Det är naturligtvis lite löjligt att tala om en ödesmatch när två av trettio omgångar har spelats, men matchen mot Åtvid imorgon har ändå drag av "nu eller aldrig" över sig. Förlorar vi får det följande konsekvenser:
* HBK är antagligen jumbo efter tre omgångar (det räcker med att Djurgården plockar poäng mot BP).
* Vi kommer att ha släppt tre poäng till ett lag som vi bara måste ha efter oss i tabellen om kontraktet ska säkras.
* Spelarnas självförtroende sjunker ännu mer om vi inte ens kan ta poäng mot ett lag från superettan på hemmaplan.
* Halmstadpubliken kommer gissningsvis redan att ge upp och vi kan förvänta oss ett extremt lågt publiksnitt i år vilket kommer att tära på ekonomin.
* Lasse Jacobsson och hans idéer kommer att ifrågasättas, antagligen av både publik, spelare och medier. Det skulle inte förvåna om Janne-hetsen kommer tillbaka i ny skepnad.

Men nu tror och hoppas jag naturligtvis inte att det blir så illa. Jag tippar istället en HBK-urladdning som sköljer bort allt tvivel och som får oss att hoppas på en typ topp 8-placering i år. Mer kan inte en luttrad HBK-supporter begära.

måndag 22 mars 2010

En investering i lidande

Jaså, det ska bli en sådan säsong till. Jag vet inte om jag orkar med det. Å andra sidan betalade jag idag 2000 spänn för att se alla allsvenska matcher i år - det verkar bli en fin investering i lidande.

Var det inte just den här sortens genomklappningar som vi hoppades att en Michael Svensson på bänken skulle förhindra?

Lasse Jacobsson tyckte att ingen kom upp i normal standard - förutom den förra säsongen så utskällde Christian Järdler. Jag skulle ge hela laget underkänt, men jag måste erkänna att jag inte specialstuderade vår vänsterback.

Jag tippade att Elfsborg skulle ta SM-guld innan årets säsong startade. Det känns inte som att jag behöver rucka på det tipset.

Positivt: nästa gång någon vill köpa Emir Kujovic så visar vi dem bara dagens match. Då kan han inte ens få ett kontrakt som Bosman.

Nu blir det en riktigt viktig match i helgen. Åtvid är ett lag som vi måste ha bakom oss om vi ska klara kontraktet. Tyvärr fick en annan av de potentiella räddningsplankorna en fin förstärkning idag. Touma hade varit en bra ersättare när Michael Görlitz försvinner i sommar.

söndag 14 mars 2010

Reflektioner efter premiären

Det är inte mer än några år sedan som Trelleborg var ett lag som vi bara skulle slå hemma på Örjans vall. Mycket har hänt sedan dess. Idag får man som HBK-supporter vara glad för varje poäng som klubben tar. Men dagens match borde vi ju givetvis ha vunnit - maken till uddlöst bortalag får man leta efter. Nåja, jag tänkte fokusera på det positiva idag:
* Ryan Miller ser ut som en fin förstärkning på högerbacken, både defensivt och offensivt.
* Anel Raskaj såg ut att verkligen trivas i sin nya roll.
* Marcus Olsson visade att han håller som forward. Synd bara att TFF-målvakten som knep alla hans chanser inte befann sig där han borde ha varit efter attacken på Joe Sise, det vill säga i duschen.
* Försvaret släppte in till någonting. Om det beror på egen styrka eller motståndarnas bristande förmåga låter jag dock vara osagt.
* Och så - sist men inte minst - Michael Görlitz visar återigen att han är allsvenskans bäste mittfältare.

lördag 13 mars 2010

Analys av truppen inför premiären

Bara en dag kvar till den rekordtidiga premiären och dags för en lika rekordtidig analys inför premiären - fast egentligen är den rekordsen eftersom det bara är ett drygt dygn kvar till avspark. Truppen har sedan årsskiftet utvidgats med två amerikaner, men har överraskande nog inga katalanska inslag. Överraskande är också att allas vår favorittysk fortfarande har Örjans vall som hemmaplan. Fram tills värvningen av Michael Thomas hade vi det omtalade "två man på varje position" - nu har vi fem innermittfältare, alternativt tre högerbackar, beroende på vad Mikael Rosén ska räknas som. Truppen innehåller alltså 25 a-lagsspelare, det högsta antalet sedan Therns dagar om jag inte missminner mig. Fast det kan behövas - nytt för i år är ju att vi har sju man på bänken, vilket alltså betyder att hela 18 man tas ut till varje match. Nåväl, här är min analys av truppen.

Vem som ska stå i HBK:s mål på söndag mot Trelleborg har diskuterats flitigt både i allehanda medier och bland supportrar. Nu vet vi att Robin Malmkvist får chansen i premiären. Det hade naturligtvis varit roligt med en egen produkt i startelvan, men det är inte underligt att Robin Malmkvist ligger steget före i Lasse Jacobssons ögon. Det var ju på Lasses rekommendation som HBK plockade hit honom. Östersupportrarna var förvånade, och lyfte gärna fram det här Youtubeklippet för att visa att Malmkvist är svag i luften. Måhända är det så - Malmkvist själv verkar ju inte gilla att gå ut och försöka plocka ner inlägg. Låt oss hoppas att smålänningen kan motbevisa tvivlarna.

På högerbacksplatsen är Ryan Miller given. Amerikanen har fått lovord under träningsmatchandet, och det är kanske inte så konstigt eftersom han var Ljungskiles bäste spelare i fjol. Bakom finns talangen Niclas Johnsson, som knappast får särskilt mycket speltid i år, särskilt inte eftersom Mikael Rosén också kan vara aktuell här.

På andra kanten är det återigen upplagt för en kamp mellan Texas och Christian Järdler, och den senare får chansen i premiären. Järdlers fasta situationer har skapat många farligheter under försäsongen, och rent allmänt känns det som att ängelholmaren har bättre förutsättningar att leva upp till förväntningarna i år. Fjolåret blev ju ganska misslyckat för honom. Texas har andra kvaliteter än Järdler - han har ju sina styrkor framför allt inom det mentala. Men han såg riktigt trög ut ganska ofta under 2009. Lyckas Järdler bara få ut sin potential anser jag att han är ett klart bättre val än Texas, och jag tror att Lasse håller med.

I mittförsvaret är nye lagkaptenen Johnny Lundberg given. Platsen bredvid honom lär inledningsvis tas av antingen Tommy Jönsson eller Tomas Zvirgzdauskas. Tommy får chansen i premiären, och Lasse tilltalas antagligen av att han är en bättre passningsspelare än litauern. Vår nye tränare vill ju se ett mer spelande HBK. Personligen föredrar jag dock Zvirgzdauskas - Tommys glansdagar känns verkligen långt borta. Bakom finns Markus Gustafson, som när han till slut fick chansen i fjol visade sig vara riktigt bra. Örebroaren har dock varit skadad hela försäsongen, och istället har lärlingen Richard Magyar spelat en hel del och gjort det bra. Får han till och med debutera i allsvenskan i år? Inte mig emot.

På det defensiva innermittfältet är konkurrensen stenhård - här har vi ju mer än "två man på varje position". Den ende givne är Anel Raskaj. Vi har hoppats på hans genombrott ett par år nu, förhoppningsvis kan han blomma ut när han har en given position och vi slår färre långbollar. Bredvid får Mikael Rosén lite överraskande förtroendet i premiären. Michael Thomas hade säkert kunnat vara aktuell om han bara var spelklar, men jag hade trott att även Jonas Gudni Saevarsson låg före i prioriteringen. Nåväl, denna trio lär kämpa hela säsongen om att få bli Raskajs parhäst. Före detta u-lagskillen Pehr Andersson får vara glad om han får någon minut i allsvenskan i år.

På de båda yttermittfältsplatserna har vi i princip identiska förutsättningar- en given startspelare (Emil Salomonsson till höger och Michael Görlitz till vänster) och en given reserv (Alexander Prent respektive Kujtim Bala). Möjligen kan Prent i år äntligen lyckas, nu när spelsystemet sägs passa hans spelstil bättre, och ta upp kampen om en plats i startelvan. Annars ska det bli spännande att se Emil Salomonsson på sin riktiga position. Och naturligtvis hoppas vi att Görlitz fortsätter att vara allsvenskans bäste mittfältare. Frågan är dock vad som händer om (läs "när") tysken försvinner i sommar - Bala lär inte vara mogen att vara startspelare hela hösten.

På den offensiva mittfältsplatsen slåss de två senaste årens skyttekungar om att få starta. Det är ingen hemlighet att jag är förtjust i Emir Kujovic och att jag tycker att vi borde ha sålt Anselmo. Därför är jag lite orolig för vad som ska hända i sommar, då Emir antagligen sticker. Brassen har egentligen aldrig varit särskilt bra i spelet, men under några månader 2008 var han en riktig måltjuv. Det skulle inte skada om han kunde komma in i det stimmet igen.

I anfallet skulle det vara underbart om Joe Sise kunde få vara skadefri hela säsongen. Jag blev riktigt imponerad av honom i fjol - han är snabb, stark och teknisk. Enda frågetecknet är målsinnet, det blev bara ett allsvenskt Sisemål 2009 trots nio matcher från start och fem inhopp. Marcus Olsson räknas numera som anfallare och är därmed reserv. Jag är ledsen, men jag kan inte se Olssons storhet som forward. Det räcker inte med att vara snabb. Som ytter, javisst - men högst upp väger han för lätt om vi bara har en anfallare.

Så hur går det då i premiären? Jag tippar 2-1, men erkänner att det är ett tips med hjärtat. Sise och Emir sätter bollarna.

onsdag 10 mars 2010

Ödmjuka förväntningar

Tänk vilken effekt en nära-döden-upplevelse som fjolåret kan ha. Inför nästan varje säsong så tror de flesta HBK:are - även jag - på ett bra resultat i allsvenskan och drömmer om guld. Men i år är förväntningarna mer ödmjuka. Trots en helt okej försäsong så verkar de flesta bara våga hoppas på en placering strax över mitten av tabellen, typ 5-8. Onekligen ironiskt att mannen som satte upp övre halvan som mål och därefter fick ta emot mycket kritik för den låga målsättningen numera tränar en annan klubb. 2009 stukade verkligen bilden av HBK - inte minst bland oss HBK:are själva.