Årets smäll

Varje år kommer minst ett riktigt bottennapp. Förra året kom det i den avgörande kvalmatchen mot HIF, och vi trillade ner. I år kom det vid en betydligt bättre tidpunkt – mot bottenlaget Norrby.

0-3 är vår största förlust på väldigt länge och första gången vi blir mållösa i år. Ändå: så dåligt var det inte. Visst hade vi svårare än normalt att skapa chanser, men ett par stycken var heta och ytterst nära att resultera. Samtidigt gjorde Norrby mål på en felträff, en slumpboll vid hörna och en kontring på övertid.

Förlust mot Borås andralag

Ett lag som på hemmaplan får stryk av Borås andralag tar sig aldrig tillbaka till allsvenskan. Och där är vi nu.

Matchen som sådan är ytligt sett ingen katastrof, vi har tillräckligt med chanser att för att segra. Men taktiskt vinner Norrby. De är uppenbarligen bra på fasta situationer och vi låter dem få den ena efter den andra. Till slut trillar en boll in och därefter ännu en.

Vad kan man då ta med sig från denna match som är positivt? Egentligen bara en sak: Kazper Karlsson kan bli riktigt bra.

När säkrar vi allsvenskt kontrakt?

Vi avfärdade Öster också, trots bortaplan och en usel plan. 3-0 borta mot en toppkonkurrent är fruktansvärt imponerande. Det är nästan så att man börjar bli van vid och förvänta sig seger i varje match – en känsla som jag inte haft på över ett decennium.

Som bonus tappade J-Södra poäng. Nu är det allsvenska kontraktet riktigt nära. Vinner vi mot Dalkurd på lördag så kan vi luta oss tillbaka och se J-Södra mot Norrby senare på kvällen. Skulle Norby vinna är det 100 procent klart, tar Norrby poäng är det klart i praktiken (9 poäng och överlägsen målskillnad för vår del). Annars får vi kanske vänta två veckor till och säkra uppflyttningen mot Sundsvall borta. Det skulle ju vara precis enligt traditionen – vi brukar ju ordna allsvenskt kontrakt mot Giffarna i november.

Sadat Karim och Mikael Boman gjorde båda mål igen. Vilken förvandling anfallsduon genomgått under hösten. Och Karim är ju inte sällan ruskigt stark i spelet också. Duger de som vårt forwardspar i allsvenskan nästa år ändå, trots allt? Ja, kanske det – men Crespo och ett par ungdomar som jagar på bakom.

Hafs och kaos – och tre poäng

Efter två riktigt stabila insatser kom en betydligt svagare spelmässig prestation mot Norrby idag. Och ändå, trots det hafsiga spelet, så står vi där som segrare med 2-0 när domaren blåser av matchen. Att kunna vinna när spelet inte stämmer är en imponerande prestation i sig.

Utanför planen var onsdagen också lite mer kaosartat än vanligt. Aftonbladet kom med upppgifter om att HBK kan bestraffas med sex poängs avdrag, eftersom man hittat att det möjligen finns någon formell bit som inte riktigt stämmer med Simon Lundevalls kontrakt. Visst kan jag förstå att Aftonbladet lockas av att skapa ta fram egna nyheter och få klick, men man kan också notera att tidningen tydligt driver sin egen agenda. Att skriva att man ”avslöjar kaoset som kan rita om Superettan” när det är man själv som skapar kaoset känns något märkligt – för notera att ingen gjort någon anmälan innan Aftonbladet publicerat uppgifter om kaoset och att det först efter publiceringen har dragits igång en utredning. Tidningen har heller inte i skrivande stund publicerat de uppgifter som Hallandsposten har fått om att poängavdrag är osannolikt, något som givetvis en seriös publikation hade gjort. Nåja – jag både hoppas och tror att den här stormen blåser över inom kort.

Tre gånger tre noll

Till skillnad från senaste matchen, som vi startade enormt bra, gnisslade det en del i inledningen i kvällens drabbning mot Norrby. Men efter en straff – med obligatoriskt mål av RWP som följd – kunde vi ta ett ordentligt grepp, och även om Malkolm Nilsson återigen fick göra några fina aktioner så kändes det hela tiden tryggt. Sedan kom tvåan och trean och vi var även närmare fyran och femman än vad Norrby var en reducering. Oerhört stabilt.

RWP har alltså gjort sex mål på fem matcher i år. Får vi behålla honom hela säsongen lär Superettans målrekord för en skyttekung (23 mål på en säsong) vara i fara.

Ett enda insläppt mål på fem omgångar. 2006 släppte TFF bara in 13 mål på 30 Superettan-omgångar. Det blir nog svårt att upprepa, men kanske kan vi sikta ditåt?

Och så kan vi notera att Oscar Petersson lämnar HBK för Landskrona Bois. Det är tråkigt att se en talang försvinna, men långt ifrån överraskande eftersom han varit så långt ifrån att få spela. Att truppen är ett par man för stor har jag ju noterat tidigare.

Tre gånger tre

Visst, motståndarna Norrby hade absolut ingenting att spela för. Men dagens stabila insats var ändå glädjande att se, av flera anledningar, inte minst målen:
1-0: Mikael Boman får till slut göra mål nummer 2 i år. Kan det lossna för honom nu?
2-0: RWP – i veckan utsedd till månadens Superettan-spelare – gör ett riktigt klassmål, som nog höjer prislappen med en miljon eller så, om nu någon tänker köpa loss honom i vinter.
3-0: Alexander Berntsson får fortsatt visa sitt starka, offensiva huvudspel. Berntsson är nu ensam trea i interna skytteligan, trots att han spelar mittback och trots att han bara startat tio matcher i år. Imponerande.

Och de tre målen gav tre poäng som även i teorin säkrar att vi spelar i Superettan för tredje året i rad.

Vi vinner igen – men toppen fortfarande långt borta

Vi vann igen. Och vi gjorde det åter igen efter en fin insats, där vi dominerade nästan hela matchen. Hade vi haft detta spel – denna tränare – från säsongsstart hade vi säkerligen varit så överlägsna serieledare som vi var tippade. Men nu är vi tyvärr, trots tre segrar i rad, fortfarande allt för långt ifrån toppen för att allsvenskan 2020 ska vara ett realistiskt mål, inte minst eftersom nästan alla topplag tagit tre poäng denna omgång.

RWP gör mål för tredje matchen i rad. Och straffen fixade han framspelad av Sadat Karim, som satte hattrick i förra omgången. Min gissning är att Mikael Boman får inleda på bänken mot Mjällby nästa helg.

Femte nollan för året för Malkolm Nilsson i årets femtonde seriematch. Lika många nollor höll han under 30 superettan-omgångar förra året. Det är tydligt att det är anfallsspelet, inte försvaret, som varit våra akilleshäl i år, i alla fall fram tills nyligen.

Vi fixar Värnamos mål

Det kändes som att säsongen dog förra söndagen, när Norrby kontrade in 3-2 i matchens absoluta slutskede i en match som vi faktiskt varit riktigt nära att vinna. Då låg vi två poäng bakom AFC och hade spelat en match mer.

Men otroligt nog fick vi en ny chans. Två oavgjorda AFC-matcher på rad – och vi hade möjlighet att krypa så nära som en poäng efter AFC. Då gör vi årets absolut värsta plattmatch – 0-3 hemma mot bottenlaget Värnamo. Skandalöst svagt. Till råga på allt fixar HBK-spelare två av de tre målen, dels straffen som Rasmus Wiedesheim-Paul ordnade, dels självmålet.

Kommer Igor Krulj att vara kvar nu? Jag tvivlar, han verkar ha kört fast. Men förhoppningsvis väljer vi då ny tränare med en tanke på vad vi vill ha, inte bara att vi vill ha ”någon annan”.

Gud ger oss hopp

I en minut kändes det som att vi slarvat bort chansen till kval i år. Men så steg han in och skänkte oss nytt hopp – vår egen ärkeängel och gud: Gabriel Gudmundsson. Som även för övrigt gjorde en riktigt bra match idag, och låg bakom 1-0 också. Ibland glömmer man bort att han fortfarande är tonåring, eftersom han varit med i a-laget så länge.

Tänk – nu kan vi plötsligt ligga trea igen, om vi slår Norrby på söndag.

Nollade mot Norrby

Vi har ju tyvärr spelat en hel del i andradivisionen på senare år. Men frågan är om vi någon gång har gjort två så svaga superettanmatcher i rad. Mot Degerfors hade vi flyt och vann, idag fick vi vad förtjänade och åkte på stryk med 0-2 mot Norrby. Det är faktiskt – om jag inte har fel för mig – första gången någonsin som vi förlorar med mer än ett mål hemma i en superettanmatch som betyder något (den bedrövliga avslutningen mot AFC 2016 var ju betydelselös).

Kan vi vända det här och bli ett topplag? Eller är det strid kring de nedre strecken som vi får rikta in oss på istället, precis som så många andra lag som trillat ur allsvenskan, men som vi hittills lyckats undvika? Nej, jag ska inte måla allt svart än så länge, 28 omgångar återstår och vi har trots allt tagit tre poäng på två matcher. Det är så klart fortfarande fullt möjligt att vi får igång både spelet och resultaten, men det känns som en utopi idag.