2021 ännu en gång?

För två år sedan åkte vi ur allsvenskan efter en stor portion oflyt, ett par matskedar domarmisstag och en gnutta oförmåga. Det året låg vi bra till fram till mitten på sommaren, sedan knöt det sig allt mer.

Nu känns en repris på 2023 allt mer aktuell. I dagens match mot IFK Norrköping lyckas domaren både döma bort ett korrekt HBK-mål och snuva oss på två till synes ganska givna straffar. Med en adekvat domarinsats hade vi säkerligen tagit minst en pinne idag.

Samtidigt gör vi en svag prestation, och förtjänar av den anledningen kanske inga poäng. För den som sett de senaste matcherna är det tydligt att många av spelarna är ur form: Erik Ahlstrand får ingenting att hända och är extremt lättläst när han vägrar använda högerfoten, Jonathan Svedberg ser osäker ut, Andreas Johanssons bristande snabbhet exponeras allt oftare, Marko Johansson är en målvakt som inte vinner matcher åt sitt lag, Jack Cooper-Love är blek och trubbig och Viktor Granath får alldeles för få bollar att jobba med (även om han gjorde ett snyggt, regelrätt mål idag).

Vårt nästan enda seriösa offensiva hot numera är inlägg från Phil Ofosu-Ayeh. Det är ett vasst vapen, men om det är det enda vi har så blir vi slut väldigt förutsägbara. Tänk om Erik Ahlstrand (om han som idag mest ska hålla till på högerkanten) kunde lära sig att i alla fall slå inlägg med högran – oj, vad farlig han kunde vara då, eftersom han då blivit oförutsägbar.

Jag undrar också varför långkastaren Gustav Friberg satt kvar på bänken hela matchen. Om vi nu knappt skapar något offensivt, varför inte testa att bryta mönstret? Vad trodde Haglund skulle hända när Thomas Boakye ersatte Benjamin Hjerstrand i den 78:e minuten? Skulle Boakye plötsligt ge oss en offensiv injektion som kunde leda till en slutforcering? Bah!

Sämst när det gäller

Det var säsongens hittills viktigaste match. Men insatsen blev, i alla fall under första halvlek, säsongens sämsta. Som lök på laxen stod Gabriel Wallentin för två svaga ingripanden på ett par minuter och orsakade både baklängesmål och utvisning. Det var faktiskt särdeles uselt. Wallentin har gjort ett par bra matcher i år, men också stått för en del tveksamma prestationer och jag hoppas verkligen att Joseph Baffo snart är tillgänglig.

Andra halvlek höll högre klass och det var inte långt ifrån att vi fick in en kvittering. Varför kunde vi inte spela från med den inställningen från början? Med detta sagt vann BP fullt rättvist.

Vi verkar nu också ha övergett vår framgångsrika diamantuppställning på mittfältet. Med tanke på det kan man kan undra varför vi gjorde oss av med alla våra yttermittfältare. Den enda ytter som Magnus Haglund värvade in (Villiam Granath) nöter bänk och får maximalt ett par minuters speltid. Hade det inte varit klokare att exempelvis behålla Samuel Kroon om vi nu ska köra ett rakt 4-4-2?

Jag undrar också varför vår manager fortsätter att starta med Benjamin Hjertstrand. Hjertstrand är väl en habil truppspelare som mycket väl kan vara med i en matchtrupp för att ge bredd, men inte mer än så. Gustav Fribergs superinkast ger oss däremot ett riktigt vasst anfallsvapen och det var ju tack vare dem som vi överhuvudtaget var nära en kvittering idag.

HP:s Jan-Owe Wikström borde dock vara glad idag. Han har ju efterlyst att HBK ska ta fler kort. Idag blev han bönhörd, framför allt av Wallentin.

Mitt i all bedrövelse tänker jag att vi ändå ska stanna upp en sekund och reflektera över att vi faktiskt är en bra bit över nedflyttningsstrecket just nu. Istället för att, som 2021, spela en massa hedersamma oavgjorda så tar vi nu segrar och förluster. Det ger i slutändan lite fler poäng.

En sorglig rödvit repris

Det blev nästan en exakt repris på förra bortamatchen. Vid ett oavgjort resultat får Naeem Mohammed ett friläge, men bränner det – och minuter senare gör det rödvita motståndarlaget ledningsmålet som växer till en tvåmålsförlust innan slutsignal.

Med detta sagt: Vi kan inte lägga skulden för dagens förlust på Naeem Mohammed, även om han så klart borde satt minst ett mål på sina lägen idag. Jag tycker att den förre tredjedivisionbsspelaren har visat sig vara bättre i själva spelet än vad jag hade förväntat mig. Förhoppningvis lossnar målskyttet också när han väl får in det första.

Även Alexander Johansson behöver spräcka sin allsvenska målnolla. Johansson är helt under isen i spelet och ser närmast handlingsförlamad ut när han får bollen. Mycket synd, för han håller ju så hög klass när han är i form.

Men inte bara anfallarna brister. Jag tycker att det finns anledning att notera två saker i försvaret.

Det första är hur enkelt Ante G blir bortspelad vid 1-0. Visst är veteranen fortfarande bra, men där syntes åldern tydligt. 

Det andra är att det vid båda målen är Benjamin Hjertstrand som förlorar duellen och låter Kalmars Rajovic göra mål. Man kan väl inte säga att målen är Hjertstrands fel, men visst hade säkert en del backar klarat sig bättre där. Kanske läge att ge långkastaren Gustav Friberg sin första match från start när vi möter BP på lördag? 

Drömdebut för Hjertstrand

Två dagar efter att han blivit klar för HBK avgör Benjamin Hjertstrand för HBK med sitt första mål på flera år. Det kan man inte kalla annat än drömdebut. Och det gav oss årets första seger i årets första tävlingsmatch – bra tajming.

Matchen som sådan var ungefär som man kunde förvänta sig. HBK ligger två divisioner högre upp än Trollhättan och var ungefär två divisioner bättre. Men precis som varit fallet på sistone så hade vi svårt att göra mål. Det var inte långt ifrån att Trollhättan hade kvitterat, vilket hade varit snöpligt men ingen katastrof – det är ju ganska vanligt att lag från lägre divisioner lyckas norpa poäng av allsvenska lag i cupen då och då.

Däremot är det lite oroande med den fortsatta måltorkan, inte minst för anfallarna. Hajpade Alexander Johansson har nu inte gjort mål sedan 11 oktober. Viktor Granath kan säkert bli farlig, men visst hade man hoppats på att Superettans skyttekung skulle kunna hitta rätt mot ett lag från tredjedivisionen.

Apropå Granath så fick lillebror Villiam sitta kvar hela matchen på bänken. Det är också oroande. Ett nyförvärv som inte ens är bland de 15 som får spela är en varningssignal. Dessutom kan möjligen ett misslyckande för lillebror Granath spilla över på storebror. För hur skulle Viktor påverkas och känna om Villiam inte lyckas eller trivs i HBK?

Hjertstrand kompletterar försvaret

Så sägs då även Benjamin Hjertstrand vara klar för HBK. Vi har visserligen ingen brist på backar, och redan tre som kan spela till vänster, men jag tycker ändå att det är en bra värvning. Flera av våra försvarare har haft problem med skador och Hjertstrand kan täcka upp på två positioner. Han verkar dessutom ha imponerat under träningslägret i Portugal och är troligen inte heller särskilt dyr i drift.

Men nu är truppen faktiskt lite för stor. Av de 26 spelarna som är kontrakterade kommer 20 att ingå i en matchtrupp i allsvenskan och max 16 få speltid. Det betyder att en hel del spelare är långt ifrån att få spela överhuvudtaget. Det skulle nog vara smart att låna ut ett par, tre lämpliga kandidater till en lägre serie för speltid.

10 gånger fler insläppta

Nej, inga viktiga poäng delas ut i försäsongsmatcher. Men det skadar inte att bygga lite självförtroende genom att vinna någon enstaka då och då. Dessutom vore det säkerligen nyttigt att få göra mål, särskilt som vi hade ohyggligt svårt med just detta under förra allsvenska sejouren.

Men nej, så blir det inte. Nu – när tävlingssäsongen snart börjar – har vi spelat fem försäsongsmatcher, förlorat fyra, vunnit noll och har 1-10 i målskillnad. Lägg till den svaga avslutningen på Superettan och det är inte utan att man börjar bli lite orolig.

Men visst – jag har inte sett matcherna nere i Portugal. Utifrån rapporteringen verkar vi i alla fall skapat en hel del mot Brentfords unga B-lag. Provspelande Benjamin Hjerstrand har fått lovord och jag gissar att han snart har skrivit på, inte minst eftersom flera backar har skadebekymmer.

Baffo – och en till?

Det har legat i luften ett tag, men nu är det klart: Joseph Baffo stannar i HBK. Precis som de senaste två åren har han ryktats bort, men i slutändan valt att bli kvar i klubben. Det är ett mycket glädjande besked. Baffo har varit en av våra viktigaste spelare de senaste åren och våra resultat när han var skadad i höstas var inte bra.

Med på träningslägret i Portugal följer också Benjamin Hjertstrand, som kan spela vänsterback och mittback. Jag tyckte först att det kändes ganska onödigt att fundera på ännu en back, eftersom vi redan har tre spelare som konkurrerar om vänsterbacksplatsen och fem om mittbacksplatserna. Men flera av våra backar har ju varit ganska skadedrabbade de senaste åren, så kanske är det inte så dumt att ha lite extra bredd i truppen.