Märklig uttagning och håglöst på plan

Ibland säger man att någon har två vänsterfötter. Idag hade HBK istället två vänsterbackar. Det var smått obegripligt. Både Rami Kaib och Gustav Friberg är helt okej som just vänsterbackar, men någon offensiv mittfältare är Kaib inte. Förra veckan, mot AIK och deras starka högerkant, skulle det möjligen kunnat vara klokt med dubbla vänsterbackar. Men mot Degerfors?

Det var inte det enda märkliga i laguttagningen. Lika konstigt var att vi inte satsade på en enda spelare med fart och genombrottskraft i offensiven. Då är det svårt att ta sig fram till målchanser. Otso Liimatta är inte bra som högerytter, för långsam och för omständlig. I mitten passar hans kvaliteter betydligt bättre. Men att ha både honom och Hussein Carneil på planen samtidigt blir för mycket av det goda – helt enkelt för mycket av att trampa på bollen. Precis som när det gäller vänsterback så får man välja en av dem, inte båda.

Men det var ju inte därför vi förlorade. Det gjorde vi för att vi radade upp misstag efter misstag längst bak. Tim Rönning missade en utboxning och det var 0-1. Tim Rönning missade en lös fösning mot mål och det var 0-2. Pascal Gregor missade att oattackerad ta emot en boll och det var 0-3. Ja, Degerfors var verkligen inget bra lag och skapade nästan ingenting som vi inte bjöd dem på. Ändå kan de återigen vända hem från Örjans vall med en storseger i bagaget. Sorgligt.

Sorgligt är också att se de hängande huvudena hos HBK. Jag är rädd att det kommer att knyta sig rejält för det här unga laget om vi inte får en seger snart. Till exempel ser Marvin Illary, som kändes så lovande för bara någon månad sedan, nu ut som en vissen planta. 

Till sist: Är det bara jag som redan börjat tröttna på allt snack om Omar Faraj? Han är ingen stor målskytt och har – förutom en enda dag – aldrig varit det. Men från tv-kommentatorer och andra medier låter det som att han är HBK:s klart lysande stjärna och att det är obegripligt att han nöter bänk. Det är det inte.

Faraj nollar HBK igen

Omar Faraj såg till att HBK blev utan poäng i premiären förra året. I år upprepade han bravaden. Det enda positiva med hans klara miss på slutet var att det var han som gjorde den, inte Malte Persson. Persson har redan börjat bli en hackkyckling hos vissa supportrar, obegripligt nog.

Matchen som sådan då? Tja, försvarsspelet i första halvlek var klart underkänt där det bästa var att vi bara var i uddamålsunderläge i paus. Men offensivt var vi faktiskt bra under större delen av matchen och i andra halvlek skapar vi mer än AIK. Trist att domaren indirekt avgjorde när han helt släppte den klara målchansutvisningen då Malte Persson är på väg igenom.

Dagens stora behållning: Oliver Kapsimalis! I alla fall när han fick flytta över till vänster. Så snabb och så teknisk, vinner bollar som ingen förväntar sig och tar sig förbi gång på gång. Fixade också frisparken som sedan ledde till mål. Jag vågar drömma om ett stort genombrott i år!

Analys av truppen inför premiären

Dagarna före premiären är tiden på året då förhoppningarna är som störst. Så också i år. Men detta år är jag långt osäkrare än jag brukar vara på truppens kapacitet. Visst finns det mycket oerhört spännande talang, framför allt offensivt, men beprövad allsvensk kvalitet är det betydligt mindre av. Känslan är att vi kan hamna på övre halvan, men också komma sist.
Nåja, så här ser jag på de olika lagdelarna inför premiären imorgon, uppdelat på positipnerna i årets 4-2-3-1.

Målvakt
Jag trodde att William Lykke skulle konkurrera ut Tim Rönning och bli förstavalet, för varför låna ut en målvakt om han riskerar att inte få speltid i klubben han lånas till? Men av allt att döma är det Tim Rönning som får chansen att för tredje säsongen i rad gå in som förstemålis i HBK.
Rönning är ingen usel målvakt, men det finns en anledning till att han båda de föregående säsongerna tappat platsen i startelvan.
Lykke kan man tyvärr inte heller räkna med som en stormålvakt, även om han naturligtvis har talang, annars skulle han inte få chansen i danska U21-landslaget. Nej, detta är ingen position som jag är helt trygg med.

Ytterbackar
Rami Kaib och André Boman är förstaalternativen, och det är två bra spelare med HBK-mått mätt. Bakom finns högst kapabla reserver som Joel Nilsson och Gustav Friberg. Skulle det behövas kan även Oliver Kapsimalis och Hjalmar Åberg rycka in här.
Både spets och bredd alltså – ytterbackarna är en position vi kan vara trygga med.

Mittbackar
Fyra mittbackar konkurrerar om två platser i startelvan och jag skulle säga att de fyra är tämligen jämngoda. Pascal Gregor är den som kanske håller högst klass och är närmast att vara given, men han är avstängd i premiären. Erko Tougjas, Filip Schyberg och Gabriel Wallentin har alla kvaliteter, men än så länge är det ingen jättehög klass på dem. Jag skulle gissa att alla fyra kommer att få en hel del speltid, bland annat eftersom hela kvartetten är varningsbenägen och de kommer att vara avstängda då och då. De största förhoppningarna kan knytas till Tougjas, som kanske kan bli en riktig general när han väl anpassat sig till Sverige.
Om det behövs finns även flera andra alternativ: Hjalmar Åberg, Gustav Friberg och Olle Johansson kan alla spela här. Bredden är inget problem alltså, men totalt sett är detta ingen stark position hos oss.

Defensiva innermittfältare
Nye kaptenen Rocco Ascone är HBK:s klart viktigaste spelare i mina ögon. En klass högre än alla andra och nu även med en rejäl försäsong i benen. Kan bli en sensation.
Bredvid lär vicekapten Joel Allansson hamna. Allanssons kvaliteter kan vi och med Ascone bredvid sig kommer han nog ännu mer till sin rätt.
Men Allansson är inte given. Aleksander Damnjanovic Nilsson ser ut att gå mot en ny vår och Niilo Mäenpää kan inte räknas bort. Båda två kommer säkert att få en hel del speltid.
Breddmässigt finns även alternativ som Vincent Johansson, Måns Andersson och Olle Johansson, men det blir nog inte mycket spel i HBK för någon av dem på den här positionen.
Totalt sett ändå både bra spets och bredd.

Offensiv innermittfältare
Otso Liimatta är en riktigt fin förstärkning, en av allsvenskans bästa i slutet på förra säsongen på sin position, dock tyvärr bara på lån i HBK. HP gissar att han inte startar i premiären, och det känns smått obegripligt. Sannolikt har HP fel, som så många gånger förr.
Hussein Carneil är Liimattas främsta konkurrent. Han har haft några struliga år, men verkar ha fått en fin start i HBK. Blir han så bra som det en gång förutspåddes har HBK gjort ett fynd, men det är fortfarande en rejäl chansning. Kanske skadar han sig på nytt och så är allt tillbaka på noll.
Vincent Johansson är ett annat alternativ och Rocco Ascone har ryckt in här, men passar nog bättre ett steg ner. Krisar det kanske även Niilo Mäenpää och Måns Andersson är möjliga att sätta in här.
Totalt sett: Mycket potential, men en hel del osäkerhet, med en spelare på lån och en annan skadebenägen.

Yttermittfältare
Här finns mycket spännande ynglingar i Oliver Kapsimalis och Marvin Illary. Både två har jag väldigt stora förhoppningar på efter försäsongen. Det går dock inte att förutsätta succé när det handlar om tonåringar.
Det är också svårtippat vem som får starta; andra alternativ är Ludvig Arvidsson, Joel Nilsson och Hussein Carneil. Emmanuel Yeboah är inte heller omöjlig att tänka sig här. På tillväxt står Daniel Koffi. Kanske kan Vincent Johansson få ett eller annat inhopp.
Mycket talang således, men mycket osäkerhet också. Vi minns hur det kändes inför allsvenskan 2021, med de två (relativt) unga Emil Tot Wikström och Samuel Kroon på ytterpositionerna. Båda hade gjort succé året före, men i allsvenskan gick det inte alls. Låt oss hoppas att årets ynglingar lyckas bättre.

Central anfallare
Omar Faraj har det snackats mycket om, men borträknat de fem mål han gjorde på Örjans vall i fjol så har han inte varit någon stor målskytt i sin karriär. Det är kanske inget problem bara någon annan (Illary, Kapsimalis, Carneil, Liimatta?) stiger fram och gör målen, men när vi har en enda central anfallare så får han gärna ha näsa för mål.
Malte Persson är ett annat alternativ. Egen produkt, som jobbar hårt. Kan mycket väl bli en habil allsvensk spelare, men inte heller han är någon målmaskin.
Emmanuel Yeboah har vi på lån några månader till. Han har tyvärr inte alls motsvarat förväntningarna, även om ingen kan klaga på hans arbetskapacitet. Ett enda mål i allsvenskan i fjol, och det kom på straff. Nej, Yeboah får nog nöja sig med inhopp i vår.
Jesper Westermark är också fortfarande kvar i truppen, men lär inte få speltid i år.
Totalt sett hade jag gärna sett en stabilare målskytt här, men besättningen på positionen får ändå ses som okej.

Bottenbetyg för guide

Allsvenska premiären närmar sig och som vanligt har jag skaffat mig minst en av kvällstidningarnas guider. I första hand sker det för att få lite koll på de andra lagen, men självklart är det intressant att se vad de skriver om HBK.

I år köpte jag Expressens variant, av den enkla anledningen att jag inte hittade Aftonbladets i en enda av de tre butiker jag tittade i. Det skulle jag inte ha gjort. Årets version är nog den sämsta på många år, åtminstone HBK-kunskapen. Här är några av de skrattretande detaljerna:

• De fem experterna som får svara på frågor HBK:s trupp uppger att truppens viktigaste spelare är Joel Allansson (2), Ludvig Arvidsson, Omar Faraj och ingen alls (denna femte expert dillar bara om spelare som lämnat). Jag tror att i princip alla hyfsat insatta hade svarat Rocco Ascone på denna fråga, men Ascone nämns inte – vad jag har sett – med ett ord någonstans, förutom att han finns med bland de listade spelarna i truppen.

• Ludvig Arvidsson lyfts alltså fram av en ”expert” som HBK:s viktigaste spelare. Han rankas också på ett annat ställe i guiden som den nionde bästa tonåringen i hela allsvenskan. Samtidigt ger Expressen honom en geting, alltså bottenbetyget, i listningen av spelartruppen, ett betyg som bara en enda annan HBK:are får.

• I listningen av spelartruppen är det fullt med konstiga saker: Rami Kaib uppges vara inlånad från Elfsborg. Hjalmar Åberg och Olle Johansson påstås vara utlånade hela året till Laholm (i verkligheten är ingen av dem är utlånad hela året, Åberg är inte utlånad alls). Däremot missar Expressen att Måns Andersson faktiskt är utlånad till just Laholm. Gustav Friberg uppges ha kommit till HBK från Gefle och Jesper Westermark från Varberg (eftersom de var utlånade till de klubbarna), men Gabriel Wallentin (som också kom tillbaka till HBK efter ett lån) har inte kommit till HBK från den utlånade klubben.

Även i övrigt är guiden tämligen kass och ointressant. Det finns få reportage förutom lagtexterna och samtliga handlar om storstadslag. Redaktören för guiden uppger att man har ”getingbetyg på samtliga (!) spelare”, men har tydligen missat att det i de flesta lag finns spelare som inte får getingbetyg (i HBK får inte Daniel Koffi och Iddrisu Moro betyg och det är begripligt).

Nej, de 109 kronor som detta kostar kan ni spara. Alternativt leta upp Aftonbladets variant, den kan svårligen vara sämre.

Smällar, stor trupp och podd

Efter två 0-4-smällar i rad i träningsmatcherna efter den fina MFF-prestationen har förväntningarna och förhoppningarna sänkts rejält kring HBK nu en dryg vecka före seriestart. Traditionsenligt tippas vi botten, men jag håller med Johan Lindholm om att det nog framför allt är för att folk är osäkra på var de har HBK i och med den stora spelaromsättningen.

För egen del är jag mindre orolig. Visst har vi många nya och hyfsat osäkra kort, men totalt sett tycker jag att dagens HBK är bättre än det som avslutade allsvenskan i fjol. Framför allt är potentialen större, med flera unga som kan få sitt genombrott. Men visst – det är osäkert läge, det är det.

Truppen verkar också ha satt sig på riktigt och bli i största laget: 26 man stor efter att det till slut blev Olle Johansson och Måns Andersson som lånas ut lite mer permanent till Laholm samt att Iddrisu Moro ser ut att få ta steget ner till fjärdedivisionen.

Jesper Westermark ser däremot ut att stanna kvar och lyfta lön ett tag till. Man tycker att han, som bosatt i Göteborg, exempelvis kunde nappa på något erbjudande från ett superettanlag i närheten av den staden. Men man ska också respektera att han har kontrakt – vi får skylla oss själva (eller kanske egentligen Magnus Haglund) för att vi sitter i den här sitsen. För egen del dömde jag ut honom som en sämre variant av Viktor Granath redan från början.

Vi kan också notera att HP startar en ny HBK-podd. Inga avsnitt är släppta ännu, så svårt att avgöra kvaliteten, men alla initiativ som kan öka intresset kring vår klubb är så klart välkomna. 

Liimatta kom – nu värvas Carneil

Kommer Liimatta kan Carneil också värvas, skrev jag för någon vecka sedan. Så kom Liimatta och nu har också Carneil värvats. Mycket bra, tycker jag så klart. Otso Liimatta är klass här och nu, medan Hussein Carneil kan bli klass om ett litet tag, när han kommit i ordning efter skador och allmänt kaos, kanske lagom till att Liimattas lån går ut i sommar.

Det enda negativa är väl att våra unga, egenfostrade talanger hamnar längre ifrån spel. Just nu är a-truppen 26 man stor och då har jag ändå räknat bort de båda till Laholm korttidsutlånade Hjalmar Åberg och Olle Johansson. Gissningsvis får även någon eller ett par av Vincent Johansson, Måns Andersson och Daniel Koffi ta steget ner till LFK och då blir plötsligt andelen egenfostrade spelare i a-truppen väldigt liten.

Bästa mot Malmö på decennier

Visst, det blev förlust mot MFF idag. Det visste vi ju att det skulle bli, för det blir det alltid. Men vi spelade faktiskt så bra att MFF:arna bara fick slå ifrån sig under slutfasen. Det här är nog vår bästa prestation i Malmö på ett par decennier.

Riktigt många fina, individuella prestationer idag också. Marvin Illary var briljant. Skicklig på att hålla hålla i bollen, skicklig på att sno bollen från motståndare, skicklig på att ta sig förbi. Otso Liimatta osar också klass. Han kommer att skapa enormt mycket. Rocco Ascone vet vi hur bra han är och nu orkar han 90 minuter också. Malte Persson, som det hackats på en del, gjorde sin bästa match i HBK hittills och fick också bli målskytt. Tim Rönning stod för flera snygga räddningar. Pascal Gregor var riktigt stabil där bak, trots en tidig varning. Ja, man hade kunnat rada upp fler.

Tänk alltså hur mittfält/anfall kan komma att se ut i allsvenska premiären om en månad: Ascone-Allansson, Illary-Liimatta-Kapsimalis, Faraj. Så bra och så kul offensiv har vi nog inte haft sedan 00-talet. Det kan bli en njutbar allsvensk säsong. 

Får Liimatta debutera på hybridmatta?

Så blev det till sist officiellt med Otso Liimatta. Skönt, även om det är synd att han bara är vår till den 1 augusti. Intressant också att vår nye finne ska kunna vara spelklar redan till MFF-matchen i helgen. Kan det bli då vi bryter den ruskigt dystra MFF-sviten?

1-0 gånger 2

Mycket var sig likt från förra helgen. Ny cupmatch mot ett lag från en lägre serie, ny 1-0-seger. Laguppställningen var dock något förändrad och vi fick bland annat se William Lykke tävlingsdebutera; en trevlig upplevelse även om man ibland sitter med hjärtat i halsgropen när det spelas smånätt längst ned.

Eftersom MFF, precis som väntat, piskade Karlstad med ganska många mål så krävs nu en seger i Malmö för att vi ska gå vidare. Chansen får betecknas som mycket liten, men MFF är – vad det verkar – inte riktigt samma lag som de brukar vara. Idag krävdes det en, i mina ögon något tveksam, utvisning för att de skulle kunna spela ut värmlänningarna.

Offensiven var vår stora svaghet förra året och även om vi vunnit våra två cupmatcher så har inte en enda offensiv spelare gjort mål ännu. Det oroar lite. Men enligt uppgift ska Otso Liimatta har varit på plats för att skåda in Skedalaheds matta och sina blivande lagkamrater. Ror vi honom i land så känner jag att vi faktiskt har en offensiv som kan överraska rejält.

Kommer Liimatta kan Carneil också värvas

Det har varit ganska tyst kring Otso Liimatta den senaste tiden. Istället har Hussein Carneil tränat med HBK, något som oroat mig lite. Visst är Carneil en talang, men han har knappt spelat alls de senaste åren och skulle således vara en rejäl chansning, inte alls den typ som vi behöver i offensiven: någon som garanterat kan leverera och avlasta våra unga, egna talanger.

Men så sägs plötsligt Otso Liimatta vara i princip klar. Då skiner jag upp. Liimatta var en succé i Värnamo i fjol och kan förhoppningsvis fortsätta på den vägen i HBK. Om Liimatta blir HBK:are har jag ingenting emot om vi även värvar Carneil. Visserligen är han fortfarande en chansning, men då är vi inte beroende av honom nu, utan han kan få tid på sig att bygga upp sig och kanske vara redo till hösten eller till och med nästa år.

Tre poäng värmde i Värmland

Så har då tävlingssäsongen dragit igång och det blev en planenlig seger mot Karlstad. Tre poäng hem till Halmstad värmde och var det viktigaste.

Kul att fyra unga egna produkter fick starta på de fyra offensiva positionerna, dock utan att sammantaget imponera allt för mycket. Visst hade vi boll i både ribban och stolpen, men offensiven kändes något trubbig. Å andra sidan var det flera allsvenska lag som hade svårt mot sämre rankade lag under helgen, så segern är som sagt trots allt det viktigaste. Och nu fick de fyra även värdefull speltid i tävlingsmatcher på seniornivå.

Om offensiven totalt sett kanske inte imponerade så fortsätter Oliver Kapsimalis att göra det. Mot Karlstad gick han ut på högerkanten i slutet, och trixade sig då igenom till läget som slutade med en boll i stolpen. Kan vi ha honom till höger och Marvin Illary, som många hyllat så rejält, till vänster? Det känns dumt att sätta någon av dem på bänken, i alla fall i den form de verkar vara i just nu.

Till sist: Hur kan William Lykke inte vara spelklar ännu? Det har gått fem och en halv vecka sedan han presenterades och han är ett lån av en EU-spelare. En sådan övergång borde lösa sig på max någon vecka.

Får vi fira med Faraj?

Så är han då till slut presenterad, Omar Faraj. Jag uttryckte ju viss skepsis förra veckan och jag blir inte mer övertygad när det nu framgår att han inte spelat match eller ens tränat med lag sedan i somras. Samtidigt är det många som hyllar honom och i Degerfors har han varit populär, så jag hoppas naturligtvis på det bästa.

HBK är nu tillbaka på hemmaplan efter utflykten i Spanien. Om drygt en vecka är det premiär för tävlingssäsongen när cupen drar igång. Jag har bara sett vissa delar av träningsmatcherna, men det är otroligt glädjande att se och höra hur spännande de unga spelarna verkar vara. Inte minst Oliver Kapsimalis och Marvin Illary har hajpats ordentligt. Samtidigt konkurrerar de i första hand om samma position, till vänster i anfallet. Kan vi spela med dem båda, en på var kant?

Ja, det ska bli mycket intressant att se hur laget formeras mot Karlstad nästa helg. Det är bara max ett par-tre gubbar som känns givna i startelvan och även på de positionerna finns konkurrens. Jag hoppas att vi vågar fortsätta att ge de unga chansen.

Skottland eller Finland?

Samtidigt som Omar Faraj sägs vara klar så dyker det upp ett rykte om skotten Alex Lowry, en offensiv mittfältare som säkert är tänkt på positionen bakom toppforwarden. Lowry har tidigare dragit till sig intresse från en mittenklubb i Superettan, men jag gissar att han hellre väljer oss i så fall. Här finns en genomgång av hans bakgrund och det låter som en spelare med mycket potential, men ojämn och såldes en chansning.

Min gissning är att det blir antingen Alex Lowry eller Otso Liimatta, inte båda två. Skulle jag välja tar jag finnen, som redan har bevisat sig i allsvenskan, framför skotten, som är ett betydligt mer osäkert kort. Å andra sidan kommer Lowry väl in som en permanent övergång i så fall och skulle då  – om han får ut sin potential – kunna ge bra ekonomisk utdelning för HBK.

Örjans bäste målskytt snart HBK:are?

Omar Faraj gjorde i fjol fler mål på Örjans vall än någon HBK:are mäktade med under hela 2025 – och det på en enda match. Nu sägs han bli HBK:are.

Trots Farajs fina målfacit i Halmstad så är jag något tveksam. Jag var själv på plats på Örjan under den där fasansfulla matchen i fjol, och trots att Faraj då satte fem bollar så stack han inte direkt ut. Två av de fem målen var dessutom på straff och på de övriga 12 allsvenska matcherna i fjol mäktade han med ett enda mål, även det på straff. Inte heller tidigare i karriären har han gjort sig känd som en någon större målskytt. Jag tror därför inte att han är svaret på frågan hur vi ska få till fler mål 2026 och har svårt att se att han är så mycket bättre än våra andra alternativ på den centrala toppositionen.

Å andra sidan finns det på plussidan ändå en del. Faraj är fortfarande bara 23 år, men har gott om erfarenhet från allsvenskan och delvis även från utländska ligor. Kanske är han inte heller i första hand tänkt att bidra med egna mål, utan det är kanske våra andra offensiva positioner som ska stå för dem. 

Kurtulus ut – Kaib in

Så blev det till slut officiellt att Bleon Kurtulus byter till en mycket fulare blå nyans på tröjan. Vi verkar inte ha fått särskilt mycket betalt, men trots allt en vidareförsäljningsklausul. Det känns ruskigt tråkigt att en spelare som för två år sedan listades som en av världens största talanger inte inbringar mer till sin moderklubb, men i fotbollsvärlden är det ju absurt nog så att spelare säljs för mångdubbelt mer från vissa klubbar – som när MFF idag säljer sin målvakt, som inte ens har tvåsiffrigt antal allsvenska matcher, för 42 miljoner kronor.

Betydligt trevligare är att en annan back nu ansluter till HBK: Rami Kaib är till slut klar för en permanent övergång. Kaib visade mycket attityd och spelskicklighet i fjol. Nu torde försvarsuppsättningen 2026 vara komplett och i mina ögon behövs bara någon offensiv spelare till innan vi är helt klara med truppen.

Turgott borta – Kurtulus kvar

Så var det då klart att Blair Turgott lämnar klubben. Förhoppningsvis var det inte extremt dyrt att lösa hans kontrakt ett år i förväg, men oavsett var det bra att det gjordes. Turgott var en extrem flopp, särskilt om man beaktar att han kostat oss stora summor i lön och sign on. Ändå kan man inte lasta honom för mycket; han har aldrig klagat över den uteblivna speltiden och målet mot gamla klubben Häcken under hösten 2024 (som faktiskt var offside) bidrog till att vi klarade kontraktet det året.

Däremot är Bleon Kurtulus fortfarande inte presenterad som MFF:are, något som skulle ske i torsdags eller fredags enligt Fotbolldirekt. Även om sajten hade fel på just den punkten är jag fortfarande tämligen övertygad om att det i sinom tid blir en övergång till babyblått.

Liimatta på Örjans matta?

Otso Liimatta är senaste ryktet på spelare in. Det lilla jag vet om honom känns lovande. Samtidigt undrar jag lite över hur många spelare vi egentligen ska ha under kontrakt i år. Jag får det till åtminstone 26 just nu (och då har jag redan räknat bort Bleon Kurtulus och utlånade Albin Ahlstrand). Jesper Westerberg flaggar dock för att det ska bli åtminstone två värvningar till.

Om vi tar in ytterligare två spelare torde det innebära att vi också kommer att skära bort ett par av de nuvarande, förutom de två-tre som tydligen ska lånas ut till Laholm. Ska vi gissa att Blair Turgott och/eller Jesper Westermark snart presenteras för nya klubbar?

Och ska det alltså vara helt klart med Bleon Kurtlus till MFF. Det är synd att vi tappar en talang vi investerat i, och inte heller det bästa valet för Kurtulus själv tror jag, men ändå bra att få en del pengar.

Dags att säga hej då till lillebror

Så ser det ut att bli MFF för Bleon Kurtulus. Synd så klart att släppa en egen supertalang billigt till en annan allsvensk klubb. Å andra sidan är väl MFF den svenska storklubb som jag har minst emot. Och vi tävlar ju i praktiken inte emot dem, varken i tabellen eller i enskilda matcher som vi alltid förlorar.

För Kurtulus egen del tror jag att det är en chansning att välja just Malmö. MFF har en enorm spelomsättning; köper, säljer och lånar ut på löpande band. Många nyförvärv har misslyckats fullständigt de senaste åren. Å andra sidan har vissa spelare också fått riktigt bra utveckling där och sedan sålts dyrt.

Naturligtvis kan man hoppas på att vi får in en fin vidareförsäljningsklausul på lillebror Kurtulus, men med tanke på att han bara har ett halvår kvar på kontraktet så tror jag inte att vi har särskilt bra förhandlingsutrymme. MFF har knappast heller lust att bjuda oss på en klausul som skulle kunna ge tvåsiffrigt antal miljoner i framtiden. Surt, det också.

Och så är det säsongspremiär på lördag, en match som sänds på HP. Där ska det bli intressant att studera både en eventuellt ny uppställning och nyförvärven, inklusive William Lykke som nu också är presenterad.

Tillykke!

Danske målvakten William Lykke ska vara klar för HBK på lån, enligt både danska Tipsbladet och svenska Expressen (som publicerade nyheten minuten efter danskarna, vilket tyder på viss koordinering).

En del verkar skeptiska till detta, men jag ser det positivt. Lykke inledde säsongen som ordinarie i Nordsjälland, men har sedan dess värmt bänk. Om Nordsjælland ska se någon nytta med att låna ut honom så är det för att de är övertygade att han kommer att vara förstamålvakt i HBK (annars kan han ju lika gärna fortsätta att värma bänken i Danmark). Om Nordsjælland är så säkra på detta och skattar honom så högt så är han troligen en bra bit bättre än Tim Rönning. Det betyder att vi får en in en finfin keeper, sannolikt utan att betala några större summor. Och Rönning är ju en högst kapabel andramålis. Tillykke till oss alltså!

Och så noterar vi att Gustav Friberg, precis som väntat, förlängt sitt kontrakt. Även till detta har en del varit skeptiska, men i detta fall för att han bara får ett ettårskontrakt. Jag tycker att det är fullt logiskt. Friberg har trots allt bara en halv säsongs allsvenskt spel genom tiderna och kommer nu tillbaka från en tuff skada. Håller han fortfarande måttet är jag tämligen säker på att det kan bli en förlängning ganska tidigt på säsongen, gör han det inte så sitter vi inte med (ännu) ett kontrakt med en spelare som inte spelar. Vi har tillräckligt många sådana kontrakt redan.

Vi ömsar skinn

HBK:s trupp ömsar skinn i snabb takt. För tre dagar sedan lånades en yngling ut, igår bekräftades två nyförvärv och idag offentliggörs tre spelare som lämnar: Vinicius Nogueira säljs till Ludogorets, Villiam Granath skriver på för Mjällby och Alex Hall försvinner till Hässleholms IF. Inget av dessa är överraskande, snarare högst väntat. Och det är bra att truppen verkar sätta sig tidigt under säsongen, så att vi får tid att spela ihop alla nya komponenter.

Det ska också bli intressant att se om, och i så fall hur, vi väljer att spendera pengarna som kommer in från Viniciusförsäljningen.

Två nya spelare – och ett nytt system

Det blev inte tre nya spelare till premiärträningen, men väl två: Joel Nilsson och Daniel Koffi (tidigare beskriven med efternamnsstavningen Coffey).

Nilsson har jag ju varit tveksam till, men nu när han är HBK:are så hoppas jag så klart att han motbevisar mig. Han verkar – precis som den han ersätter i princip rakt av i truppen, Villiam Granath – i alla fall vara en hårt jobbande vinnarskalle, och sådana attribut är aldrig fel. Som en hel del påpekat är det inte heller dumt med erfarenhet, så jag hälsar Joel Nilsson välkommen.

Jag noterar dock att Granath samtidigt sägs vara klar för Nilssons tidigare klubb Mjällby. Hade Nilsson varit bättre än Granath hade de svenska mästarna naturligtvis plockat hem honom istället.

Det andra nyförvärvet Daniel Koffi har beskrivits som väldigt teknisk och skicklig 1-mot-1. Det känns spännande. Men man vet ju aldrig. Vi minns att Iddrisu Moro hajpades som en supertalang, men han har på ett år inte kommit ett steg närmare a-laget, verkar det som.

Ännu mer intressant än de nya spelarna är dock att Johan Lindholm nu bekräftar att vi i år ska utgå från en fyrbackslinje. Det överraskar mig lite grann, eftersom truppen är proppfull med mittbackar. Nu lär minst en av Erko Tougjas, Filip Schyberg och Pascal Gregor få nöta bänk – kanske till och med två om Bleon Kurtulus är kvar. Att Kurtulus stannar får dock ses som osannolikt; på dagens träning körde han på egen hand i gymmet.

Även Vinicius Nogueira får ses som förlorad. Bulgarisk media skriver att han är klar för Ludogorets Razgrad och analyserar hur han ska passa in i deras spel. Det är så klart tråkigt att tappa en så bra spelare, men Ludogorets lär i alla fall betala bra och det var hela tiden tämligen osannolikt att Vinicius skulle komma tillbaka i HBK-tröjan.

Tre nya till träningen?

 Jesper Westerberg sade till HP före jul att man inte skulle förvänta sig att det skulle hända så mycket hos oss. Jag trodde inte på det uttalandet – och jag ser ut att få rätt. Nu säger samma Westerberg till samma tidning att ”vi måste ha in folk” och att upp till tre spelare kan komma att presenteras före träningen imorgon. En av dem ska, smått obegripligt om du frågar mig, vara Joel Nilsson, en trettioplussare som harvat runt i Norges andradivision de senaste åren. Låt oss hoppas att de andra två namnen är betydligt vassare! 

Även vad gäller spelare ut händer det grejer. Det låter på Jesper Westerberg som att både Bleon Kurtulus och Vinicius Nogueira vilken dag som helst kan vara klara för andra klubbar.

Och det är redan klart att Albin Ahlstrand, precis som jag förutspådde, lånas ut. Det känns som sista chansen att få hans karriär på fötter igen. Tänk att han för två år sedan tilldelades tröja nummer 10 och jag siade att han kunde bli vår största försäljning någonsin. Är det någon som vet vad som egentligen gått snett?