Visst var det straff – för HBK

Visst var det rätt att blåsa straff igår. Till exempel här. Eller kanske här. Men definitivt inte här.

Nåja – nu är matchen spelad, poängen utdelade och jag väljer att fokusera på det positiva. Vi gör en riktigt fin insats, är fortsatt stabila bakåt och flera unga spelare med liten eller ingen allsvensk erfarenhet har visat att de håller på den här nivån: Isak Pettersson, Marcus Johansson, Andreas Bengtsson, Adnan Kojic med flera.

Glädjande nog verkar även majoriteten av HBK-supportrarna se det positiva – det är inte mycket gnäll över att vi nu ligger på kvalplats, utan istället stolthet över spelet och insatsen mot Djurgården. Nu hoppas vi på seger mot bottenkonkurrenten Kalmar istället. Det ska bli intressant att se om Aboubakar Keita får en ny chans i startelvan, i så fall är det väl troligt att vi spelar 4-5-1 igen.

För övrigt är något märkligt med Mads Roerslev Rasmussen. KvP påstår att han inte spelat för att han varit sjuk, medan HP hävdar att det beror på något slags pappersstrul.

Två nollor och en märklig statistik

HBK:s 4-5-1-uppställning såg spännande ut i förväg. Men särskilt spännande blev det inte. Eller ja – matchen var ju spännande eftersom det var jämnt, men HBK:s offensiva spel var inte glimrande. Förklaringen är kanske så enkel som att varken Alexander Ruud Tveter eller Sead Haksabanovic hade någon större dag. Å andra släppte vi heller inte till särskilt mycket bakåt och en poäng på bortaplan mot en förmodad bottenkonkurrent kan visa sig väldigt värdefullt när allsvenskan summeras i november.

En detalj som stör mig något är att matchstatistiken i allsvenskan verkar vara lika slarvig som i superettan. HBK:s farligaste chans på hela matchen, Nikolai Alhos frispark som tippades i stolpen, finns överhuvudtaget inte med bland HBK:s registrerade avslut. Inte heller andra halvleks farligaste HBK-chans, Fredrik Liverstams klackförsök från nära håll som Tim Erlandsson räddade, verkar ha noterats korrekt av statistiken. Svagt.

Tio man i en timme – igen

Mot J-Södra lyckades ett tappert HBK ro hem en poäng trots tio utespelare, men mot svenska mästarna blev det inte oväntat för svårt. Jag påpekade redan efter förra matchen att våra nyförvärv från utlandet kanske inte riktigt anpassat sig till den svenska domarnivån, men nu skulle jag gärna se att vi lade oss av med ovanan att ge motståndarna en timme med fler spelare på plan.

Fram till Aboubakar Keitas utvisning påminde matchen dock mest inte om J-Södra-matchen utan om premiären mot Östersund. Motståndarna hade bollinnehavet, men skapade få chanser och HBK stack upp. Hur det hade slutat om vi haft 11 mot 11 på plan hela tiden är naturligtvis omöjligt att säga, men känslan var att det kunde blivit både en och tre HBK-poäng.

Och så vill jag lyfta fram två spelare som på förhand känts som svaga kort, men gjort det riktigt fint i säsongsinledningen: Isak Pettersson och Marcus Johansson. Jag har ju sagt att jag föredrar Alexander Berntsson framför Johansson, men i går visade den sistnämnde tydligt varför Janne har valt honom i säsongsinledningen. Men det vore onekligen skönt om Fredrik Liverstam kunde friskna till snart.

Bragden på Stadsparksvallen

Efter 51 minuter står det 0-2 och vi har en man utvisad – och så blir 2-2 slutresultatet! Det är inget mindre än en bragd av HBK. Och vi kunde till och med fått med oss tre poäng, med tanke på Alexander Ruud Tveters stenhårda skott som var på väg mot krysset och Sead Haksabanovics stolpskott. Fast en seger vore kanske för mycket och J-Södra hade i ärlighetens namn också chanser att avgöra.

Sead Haksabanovics allsvenska inledning är fantastisk. Jag visste naturligtvis att han var bra, men även om motståndet är tuffare än i fjol så har han utvecklats ännu mer och skapar ständigt chanser, trots att han tas väldigt hårt. Underbart att vi får njuta av honom i HBK-stället.

Även vår andra målskytt Alexander Ruud Tveter har tagit stora utvecklingskliv. Han är en grymt stark bollmottagare, kvick i fötterna och kan onekligen skjuta. Idag ett mål och en assist – nu toppar norrmannen poängligan i allsvenskan.

Och så måste vi lyfta fram Isak Pettersson. Inte nog med att han räddade en straff, han stod också för flera andra fina prestationer. Visst, kanske kunde han stoppat första målet, men nu känner jag mig trygg med att han håller i allsvenskan.

För övrigt är kan vi konstatera att tre av våra fyra nyförvärv från utlandet har dragit på sig kort trots att ingen av dem deltagit i mer än drygt en match. Kanske inte riktigt vana vid allsvenskans bedömningsnivå?

Bäst i Sverige!

Malmö FF, IFK Göteborg och Östersund – tre tippade topplag spelade under allsvenskans premiärdag. Men tabellen toppas av Halmstads Bollklubb. Vi är bäst i Sverige – i alla fall just nu.

Om vår seger idag var en överraskning för förståsigpåarna så var det knappast förvånande vem som stod för målet – några sekunder av fullständig briljans av Sead Haksabanovic.

Men det här var också en kollektiv och taktisk triumf. Haussade Östersund skapade knappt någonting och Isak Pettersson behövde nog inte göra en enda kvalificerad räddning för att hålla nollan i sin debutmatch.

Östersund ska för övrigt ha en eloge för att varken tränare eller spelare kommer med några bortförklaringar – ja, till och med supportrarna är mestadels goda förlorare.