Äntligen en poäng

0-0-matcher är sällan så mycket att jubla över, men det var verkligen skönt att ta poäng idag – och att hålla nollan. Ännu en förlust hade varit fullständigt förödande för självförtroendet och lagen där under hade kunnat krypa obehagligt nära.

Skönt också för inlånade Marko Johansson att äntligen få göra några avgörande räddningar och ta hem en poäng, efter tre raka matcher med flera insläppta mål.

Bäst idag? Jag säger Joseph Baffo. Ständigt på rätt plats och tog ett större ansvar när ordinarie mittbackspartnern var avstängd. Var det någon som saknade Ante G förresten?

På bänken idag hade vi tre potentiella vänsterbackar och noll anfallare. Sedan bytte vi ut anfallare efter anfallare och avslutade extremt defensivt. Men det var det värt – poäng idag var som sagt riktigt viktigt.

Men när ska Jack Cooper-Love spräcka sin allsvenska målnolla för HBK? Idag brände han återigen riktigt fina lägen.

Utanför plan har det ryktats om en värvning av islänningen Vidar Ari Jonsson, ett rykte som dock Magnus Haglund fullständigt avfärdar. Visserligen bekräftar Haglund aldrig potentiella värvningar, men han brukar inte heller så kategoriskt förneka uppgifter om de stämmer.

Ännu ett gruppspel säkrat

Vi gjorde som vanligt det som skulle göras – tog en i slutändan ytterst klar seger som tar oss in i cupens gruppspel i vinter. Och så några bonusar på det: dubbla mål från dubbla anfallare kan ge både Viktor Granath och framför allt Jack Cooper-Love en välbehövlig boost, en hållen nolla stärker självförtroendet och så fick några bänkvärmare luftas. Gott så!

En annan, minst lika glädjande, nyhet är att Malkolm Nilsson är i träning igen. Välkommen tillbaka, Malkolm!

En taktisk förlust

Individuellt svaga prestationer föregår alla de tre baklängesmålen idag. Vid det första ger Kazper Karlsson onödigt bort hörnan som leder till målet, vid det andra blir vår åldrande lagkapten Andreas Johansson lurad av en nästan två decennier yngre namne och vid det tredje står amerikaresenären Marcus Olsson på hälarna, möjligen fortfarande jetlaggad.

Ändå är detta framför allt en taktisk förlust, som tränarteamet får ta på sig. Vi väljer en matchplan där vi backar hem och låter BP göra precis det som de älskar: oattackerade rulla boll på plast. Det kändes den första halvtimmen som att det var minst två divisioner mellan lagen. När vi sedan ändrar taktik och börjar pressa högt tar vi över matchbilden rejält, även om vi naturligtvis också var hjälpta av att BP backade hem. Trots allt är jag tämligen säker på att om vi hade spelat så från början så hade vi fått poäng med oss hem idag.

Sommarens forwardsbyte – Alexander Johansson ut och Jack Cooper-Love in – ser allt mer misslyckat ut. JCL bränner chans på chans, medan Alle J nu fått igång målskyttet. Bittert.

Ante G är avstängd nästa omgång. Även om man naturligtvis alltid vill ha alla spelare tillgängliga så ser jag det ändå som en möjlighet. Nu får vi se om HBK verkligen är så beroende av Ante som många vill göra gällande – eller om vi tvärtom blir bättre utan honom.

Något positivt vill jag trots allt ta med mig. Erik Ahlstrand såg, efter att han snyggt assisterat till reduceringen, ut att plötsligt återfå självförtroende. Kan vi få honom i form igen så betyder det mycket.

2021 ännu en gång?

För två år sedan åkte vi ur allsvenskan efter en stor portion oflyt, ett par matskedar domarmisstag och en gnutta oförmåga. Det året låg vi bra till fram till mitten på sommaren, sedan knöt det sig allt mer.

Nu känns en repris på 2023 allt mer aktuell. I dagens match mot IFK Norrköping lyckas domaren både döma bort ett korrekt HBK-mål och snuva oss på två till synes ganska givna straffar. Med en adekvat domarinsats hade vi säkerligen tagit minst en pinne idag.

Samtidigt gör vi en svag prestation, och förtjänar av den anledningen kanske inga poäng. För den som sett de senaste matcherna är det tydligt att många av spelarna är ur form: Erik Ahlstrand får ingenting att hända och är extremt lättläst när han vägrar använda högerfoten, Jonathan Svedberg ser osäker ut, Andreas Johanssons bristande snabbhet exponeras allt oftare, Marko Johansson är en målvakt som inte vinner matcher åt sitt lag, Jack Cooper-Love är blek och trubbig och Viktor Granath får alldeles för få bollar att jobba med (även om han gjorde ett snyggt, regelrätt mål idag).

Vårt nästan enda seriösa offensiva hot numera är inlägg från Phil Ofosu-Ayeh. Det är ett vasst vapen, men om det är det enda vi har så blir vi slut väldigt förutsägbara. Tänk om Erik Ahlstrand (om han som idag mest ska hålla till på högerkanten) kunde lära sig att i alla fall slå inlägg med högran – oj, vad farlig han kunde vara då, eftersom han då blivit oförutsägbar.

Jag undrar också varför långkastaren Gustav Friberg satt kvar på bänken hela matchen. Om vi nu knappt skapar något offensivt, varför inte testa att bryta mönstret? Vad trodde Haglund skulle hända när Thomas Boakye ersatte Benjamin Hjerstrand i den 78:e minuten? Skulle Boakye plötsligt ge oss en offensiv injektion som kunde leda till en slutforcering? Bah!

Reflektioner efter Malmö

Ingen hade väntat sig att få med sig poäng från Malmö. Men lite surt är dagens förlust ändå. Innan 1-0 kommer (ett mål som väl borde blåsts av för offside på spelaren som står på mållinjen) så har vi de vassaste chanserna. Med lite, lite mer skärpa hade det kunnat vara 0-1 då – och i så fall hade det mycket väl kunnat bli poäng idag.

Marko Johansson kastades in i startelvan direkt. Debuten kan sammanfattas som godkänd, varken mer eller mindre. Han kan inte lastas direkt för något av målen, men man hoppas ju att en målvakt ibland ska ta även svårare bollar. I övrigt fick han göra ett par halvkvalificerade räddningar.

Oroväckande är det att vi nu inte gjort mål på tre matcher, varav två mot riktiga bottenlag. Och när ska Jack Cooper-Love spräcka sin nolla? I nästan varje match bränner han ju ett jätteläge.

Bäst i HBK idag? Jag säger Naeem Mohammed. Tekniskt skicklig och stark i närkamperna som han oftast kommer ut med bollen från. Vilken utveckling på en spelare som för fyra månader sedan aldrig spelat högre än tredjedivisionen. Är det Simon Bakkiouis träning som gjort effekt? Vår sjukgymnast sågade ju rejält Mohammeds fysiska status innan han kom till HBK. Fortsätter utvecklingen kan vi ha en allsvensk storspelare i honom nästa säsong.

Och så har det varit lite ytterligare förändring i truppen, när Villiam Dahlström har gått på lån till Örgryte. Helt rätt att ge honom speltid, för i HBK får han ju inte det. Min gissning är att vi inte ser Dahlström i en HBK-tröja igen, även om han har kontrakt 2024 också.

Däremot kanske Elias Hadaya är HBK:are nästa år. Jag känner inte till honom närmare, men Utsikten har bara 12 insläppta på 17 spelade matcher och Hadaya har säkert en stor del i det.

Välkommen, Marko!

Och så, precis som väntat, har Marko Johansson skrivit på för HBK säsongen ut. Snabbt och klokt agerat av HBK. Sedan får vi se hur målvaktsläget ser ut när säsongen är över och vem eller vilka – om någon – av Malkolm, Malte och Marko som vaktar HBK:s mål 2024. 

Allt stöd och all kärlek, Malle!

Redan när jag såg presskonferensen efter Varbergsmatchen så anade jag det. Och nu går Malkolm Nilsson själv ut och berättar att han inte mår bra och tar en paus från fotbollen. Allt stöd och all kärlek till denne härlige HBK:are, lika mycket supporter som spelare!

Ny Ma i mål

Läget för förstemålisen Malkolm Nilsson verkar högst osäkert. Reserven Malte Påhlsson ser tyvärr inte ut att hålla, utifrån de prestationer vi sett i år och tidigare år. Nu kommer vi sannolikt istället låna in en tredje målvakt som börjar på Ma – Tysklandsproffset Marko Johansson, son till gamla TFF-målisen Dragan Drljaca. Haglund låter i HP:s artikel precis så kortfattad som han brukar göra när en värvning är på gång och enligt Aftonbladet är det redan klart. Ett lån av en ny förstekeeper känns som en klok handling, även om det inte gick så bra sist vi lånade en ny förstemålvakt efter en skada.

Och så får ännu en yngling kontrakt med HBK: idag 17-årige anfallaren Alex Hall är a-lagsspelare från och med nästa år.