Analys av truppen inför 2017

Truppbyggandet inför vår allsvenska comeback ser annorlunda ut än de flesta tidigare år. Istället för att fylla luckor efter spelare som lämnat så har vi hittills skrivit nya kontrakt med alla spelare som vi velat ha kvar, med undantag för Stojan Lukic. Därför har vi inte heller behövt värva så mycket och hittills har ett enda nyförvärv har presenterats: Nikolai Alho. Det blir säkert en eller två nya spelare till och så möjligen någon junior som lärling, men inte alls som de senaste åren då vi fått hämta in många nya namn. Och att vi i princip har truppen klar redan när försäsongen drar igång plus att majoriteten av spelarna redan är välbekanta med varandra är naturligtvis positivt och lär hjälpa oss att få en samspelt elva. Hur långt kommer då truppen som nådde tredjeplats i andradivisionen räcka till i allsvenskan? Svårt att sia om, men jag är positiv, inte minst eftersom jag tror att kontinuiteten gynnar oss. Så här ser jag på läget i min traditionella nyårsanalys.

Målvakt
Stojan Lukic lämnade när han inte fick det kontrakt han hade hoppats på. Om jag tolkat signalerna rätt ville HBK ha Lukic i första hand som målvaktstränare och i andra hand som back up om våra två i målvaktssammanhang fortfarande unga burväktare Malkolm Nilsson och Isak Pettersson inte skulle hålla i allsvenskan. HBK hade alltså redan innan Lukics besked bestämt sig på att försöka genomföra ett generationsbyte. Och ja – det är nog dags att se om Nilsson och Pettersson, som båda imponerat i farmarklubben Öster i tredjedivisionen, kan bli ordinarie. Visst, det är en liten chansning, men någon av dem borde kunna leva upp till förväntningarna.

Ytterback
Nu när vi är tillbaka med 4-4-2 finns tre man som konkurrerar om två platser: Jesper Westerberg, Adnan Kojic och Andreas Bengtsson. Alla tre är ytterbackar som gärna går på offensiven. Jesper Westerberg har överlägset mest rutin och den av ytterbackarna som är stabilast defensivt, men jag tycker mig märka att han fortfarande inte är tillbaka där han var före skadan i slutet på 2015. Andreas Bengtsson har gjort många fina matcher och jag förvånades lite över att han inte fick spela mer 2016 (även om han ju faktiskt startade över hälften av matcherna). Det finns dock fortfarande brister i defensiven hos Bengtsson. Adnan Kojic var den som oftast höll Bengtsson utanför startelvan och han gjorde en väl godkänd debutsäsong. Kojics offensiva raider, där han gärna som vänsterback vandrar in i banan, kan vara lyckosamma och bryter mönstret, men ibland känns det som att det blir lätt att kontra på oss. Jag tror att Kojic hade tjänat på att få hålla till på högerkanten. Men med tanke på hur ungt vårt lag är i övrigt vill säkert Janne Jönsson ha den rutinerade Westerberg på banan och då får Kojic fortsätta att slåss med Bengtsson om vänsterbacksplatsen. Och frågan är om det inte behövs ytterligare en spelare som kan konkurrera här – det är ju lite tomt bakom den nämnda trion eftersom både David Struski Persson och Adrian Hallsö lämnat.

Innerbackar
Att både Fredrik Liverstam och Alexander Berntsson skrev nya kontrakt var en riktigt härlig nyhet i början av december. Jag hoppas att vi satsar på dem som mittlås under 2017, dels för att ge Berntsson chansen att fortsätta att utvecklas, dels för att vi då kan flytta upp kvalhjälten Marcus Matthisen på innermittfältet. Liverstam-Matthisen är också ett riktigt starkt mittbackspar, om Janne Jönsson föredrar dansken i backlinjen. Som fjärde namn finns Marcus Johansson, som är en duglig spelare och en helt okej back up.

Yttermittfältare
Här finns många namn – men också många som kan spela på andra positioner. Två spelare är utpräglade yttrar: Alexander Henningsson och årets eviga inhoppare Gabriel Gudmundsson. Henningsson är en habil spelare, men inte mycket mer. Gudmundsson är lovande – men är han redo att bli ordinarie? Troligen tar nyförvärvet Nikolai Alho, som också kan spela i anfallet, hand om högerkanten och allas vår Sead Haksabanovic, som också kan spela på innermittfältet och på topp, vänsterkanten. Andra alternativ är Simon Silverholt (även möjlig i anfallet, men mest troligt skadad större delen av säsongen) och Andreas Bengtsson (som dock troligen mest kommer att konkurrera i försvaret). Som sagt – många namn och det behövs inga fler om Alho och Haksabanovic är tänkta att ha yttermittfältare som huvudposition.

Innermittfält
Ivo Pekalski får en ordentlig försäsong och kan förhoppningsvis lyfta under 2017. Vem ska han ha bredvid sig? Jag hoppas på Marcus Matthisen – dansken är en ovanlig kombination av fin teknik, tufft närkampsspel och hårt jobb. Sead Haksabanovic kan ju också spela här, men behoven av hans konster är nog större på ytterpositionerna och i anfallet, så därför räknar jag bort honom som innermittfältare 2017. Rebin Asaad är då den som är närmast att konkurrera om en plats i startelvan. Det känns ibland som att Asaad flyter fram med bollen vid fötterna, men tyvärr skapar han sällan riktigt vassa lägen. Han är dock fortfarande ung och vi hoppas naturligtvis på utveckling. Unga är också Jonathan Svedberg och Alexander Arvidsson. Både gjorde lovande gästspel under 2016 och med rätt utveckling 2017 kan det säkert bli en handfull matcher från start för dem båda. Dessutom har ännu en yngling anslutit som kanske kan få speltid: juniorlandslagsmannen Oscar Petersson. Att Petersson väljer oss kan ses som ett tecken på att fotbollssverige uppfattat signalerna om att HBK låter ungdomar få chansen.

Anfall
Alexander Ruud Tveter och Fredrik Olsson leverade båda tvåsiffrigt antal mål i superettan. Men att inte alla anfallare klarar att ta steget från superettan till allsvenskan finns det många exempel på. Man kan till exempel titta på vårt senaste anfallspar i superettan: Mikael Boman lyfte sitt spel till allsvensk nivå, men Gudjon Baldvinsson hade svårt att hitta målet när motståndarna blev skickligare. Så hur blir det med Ruud Tveter och Olsson? Båda två har tidigare i karriären – visserligen för ganska många år sedan – testat på spel i högstaligan utan att göra speciellt många mål (Tveter 4 mål på 44 matcher i Norge, Olsson 0 mål på 6 allsvenska matcher). 2017 tror jag mest på norrmannen, men känner mig inte riktigt säker på att någon av dem kommer att kunna leverera de mål vi behöver. Vad finns det då för alternativ? Ja, jag hade gärna sett Sead Haksabanovic här, men då blir det kanske lite tunt på yttermittfältet. Simon Silverholt gjorde också någon match i anfallet under 2016, men om han är skadefri så är det en ren bonus. Nikolai Alho kan spela här, men hittills i karriären har han inte varit någon utpräglad målskytt. Ungdomarna Rasmus Wiedesheim Paul och Ardian Berisha kan vi inte ha några förväntningar på och kanske är det läge att låna ut någon av dem eller båda två. Summa summarum – en anfallare med allsvensk erfarenhet skulle sitta fint. Blir det Dardan Rexhepi? Han har visserligen inte heller öst in mål i allsvenskan (10 stycken på 113 matcher), men har både potential och erfarenhet trots att han bara är 24 år och hans målsnitt i superettan 2016 var faktiskt aningen bättre än både Tveters och Olssons, trots att han spelade i ett mittenlag.

Bengtsson har också kritat på

Så har då Andreas Bengtsson äntligen skrivit på nytt kontrakt. En skicklig och lovande spelare och dessutom en egen produkt. Härligt att han fortsätter hos oss i tre år till.

De senaste åren har vi vant oss vid att nästan alla spelare vi vill förlänga med istället lämnar som Bosman. Nu har vi förlängt totalt fyra kontrakt efter den här säsongen. När hände det senast?

En norsk, en dansk och en finne

En norrman och en dansk var två av de viktigaste pusselbitarna när vi tog steget upp. Nu utökas de nordiska inslagen till en trio: finländaren Nikolai Alho ska spetsa vår offensiv under de kommande två åren.

Att bedöma en spelare på highlights-videor är ju alltid vanskligt, men visst känns han som en rapp och vass offensiv spelare som bäst passar på kanten och har skarpa frisparkar när man studerar honom här och här.

Och så skrattade jag lite när jag såg att Hallandspostens skrev att "storklubben HJK Helsingfors plockade Alho 2011" från Klubi 04, som HP uppenbarligen tror är en annan klubb. Men Klubi 04 är benämningen på HJK:s reservlag...

Vi älskar dig också, Sead!

Klubbkänsla är något som jag nästan inte längre förknippar med spelare, endast med oss supportrar. Så underbart då att se Sead Haksabanovics egna ord:

Det har varit tufft för mig, men skönt att jag fattade rätt beslut! Jag älskar den här staden, den här klubben..det är här jag hör hemma💙 pic.twitter.com/t8d0j7JRcs

— Sead Haksabanovic (@seadhaksabnovic) December 18, 2016

Sead stannar – och förlänger!

Så underbart, så härligt, så fantastiskt – Sead Haksabanovic har skrivit på för HBK till och med 2019. Det känns nästan otroligt. Och ändå inte – för de båda generationerna Haksabanovic är smått unika i dagens fotbollsvärld. Ja, jag tvekar inte att upphöja dem till HBK-hjältar redan nu.

Detta härliga besked får enormt positiva konsekvenser, både på kort och lång sikt, bland annat:
* Vi får ett slagkraftigare lag 2017.
* Vi höjer intresset för HBK, både publikt och medialt.
* Vi får förhoppningsvis en ännu större summa den dagen Sead Haksabanovic verkligen lämnar.
* Vi visar talanger att HBK är rätt klubb för dem.
* Vi får större andel av utbildningsbidraget vid Sead Haksabanovics framtida klubbyten eftersom han varit hos oss fler år.

Och så kan man konstatera att denna silly season verkligen har lärt oss att vänta tills någon är officiellt bekräftat. Det har funnits ett par falska uppgifter, redan innan Sead-beskedet. Mer eller mindre trovärdiga källor har ju påstått att Fredrik Liverstam skrivit på för HIF och att Christian Järdler ska till HBK – vilket båda gångerna visade sig vara fel.

Sead-silly

Nu lever silly season verkligen upp till sitt namn: Sead Haksabanovics fysik ska ha fått Club Brügge att tvivla på om hans kropp håller, hävdar Het Nieuwsblad. Inte alls, svarar Club Brügge. Och nu ska Napoli vara med i leken, uppger Tuttomercatoweb.

Pontus Engblom är senaste anfallsnamnet som sägs vara aktuell. Riktigt imponerande målsnitt i norska andradivisionen, mycket bättre än Alexander Ruud Tveter hade. I allsvenskan har det gått betydligt trögare för honom, men kanske är han nu redo. Ja, Engblom vore ett riktigt fint nyförvärv.

Två unga backar har fått lämna: Adrian Hallsö och David Struski Persson. Båda två har imponerat på mig det lilla jag sett dem, men det stämmer säkert som Janne Jönsson säger – de behöver a-lagsspeltid. Och det blir inte lätt att få det i HBK i allsvenskan.

Och så var det riktigt roligt att se Himlen är Blå ta avstånd från det eviga gnällandet och argumentera för att man även ska se det positiva. Tack, Håkan Ericsson!

Hej då, Haksabanovic!

Sead Haksabanovic verkar vara förlorad för HBK. Tråkigt på ett sätt, naturligtvis, men vi blir ju rikligt kompenserade. Och nu slipper vi i alla fall osäkerheten om och när han ska lämna. Lycka till i Belgien, Sead!

Nu behöver vi verkligen förstärka offensiven. Men hur spännande känns Petar Petrovic, som sägs vara aktuell som Haksabanovics ersättare? Petrovic var och provspelade förra året utan att få kontrakt.

Dardan får en ny chans att välja rätt

Dardan Rexhepi, som ryktades vara på gång till klubben för två år sedan, ska återigen vara aktuell. Han är bara 24 år men har redan spelat en bra bit över 100 allsvenska matcher – trots att han bara varit ordinarie i allsvenskan under en enda säsong. D-Rex sågs som en stor talang, men har inte riktigt fått sitt genombrott på seniornivå ännu. Låter det inte som att det kan vara en typisk HBK-värvning?

Trevligt också att se Andreas Bengtssons sms-hälsning till HP.

Och kring Sead Haksabanovic snurrar naturligtvis rykten. Inter leder jakten, basunerar HP ut. Club Brügge leder jakten, hävdar KvP. Oavsett vem som har rätt eller om båda har fel så kan vi i alla fall vara glada att både Haksabanovic senior verkar oerhört vettig när han resonerar om nästa klubb.

Vi fredagsmyser med nya kontrakt

En sån härlig start på helgen: Fredrik Liverstam och Alexander Berntsson har skrivit på nya kontrakt.

Liverstam har i mina ögon varit vår bäste spelare de senaste åren och dessutom axlat kaptensrollen utmärkt. Jag måste erkänna att jag faktiskt aldrig riktigt trodde på att han skulle skriva på igen – desto gladare är jag nu. Berntsson har varit lovande och nu äntligen verkar han ha fått sitt genombrott. De kommer att bli ett bra mittbackspar i allsvenskan – och då finns utrymme att flytta upp Marcus Mathisen på innermittfältet. Han gör ju inte bort sig där.

Och så hoppas vi att Janne Jönsson får rätt i sin spådom att även Andreas Bengtsson snart signerar nytt kontrakt.