Dubbla avsked

 ”Hacke” Andersson var lagkapten och spelade sin sista HBK-match när jag jublade över SM-guldet på Örjans vall 1997. Nu finns han inte mer, alldeles för tidigt och otroligt sorgligt. Detta var ett avsked som vi verkligen inte hade önskat oss.

Ett annat, betydligt mer väntat, avsked kom från Ante G. Precis som jag slog fast efter sista omgången så lägger han nu skorna på hyllan och blir istället assisterande tränare. Det är helt rätt beslut. Ante är fortfarande en skicklig fotbollsspelare på många sätt, men den senaste säsongen visade också tydligt att han inte alltid längre hänger med. Hade han fortsatt är risken att minnet av hans insatser hade solkats ner av svaga prestationer på slutet – och kanske hade han fått en ny skada så att han inte själv kunnat ta beslutet att sluta. Som assisterande tränare kan han säkert göra stor nytta, även om det sällan är de bästa spelarna som blir de bästa tränarna.

Allsvenskan 2025!

Kontraktet är säkrat! Att det blev storförlust idag betyder ingenting, särskilt inte som vi faktiskt – precis som Johan Lindholm tar upp i sitt tal efter matchen – var bättre än AIK så länge det var 11 mot 11. Och apropå det röda kortet: jag har nog aldrig blivit så förvånad över en utvisning.

HBK-spelarna är naturligtvis hjältar som tagit oss igenom säsongen med ett säkrat kontrakt. Men största hjälten är så klart Johan Lindholm, som tog över en vissen, stukad och hunsad grupp, som av sin tränare fått veta att man var sämst av alla, och gjorde den till ett av allsvenskans bästa lag. Jag ser verkligen fram emot 2025. Visst, det finns ett par luckor truppbygget, men det finns också mycket spännande talang som kan explodera.

Och ja – Ante G har naturligtvis spelat sin sista allsvenska match. Det syntes om inte annat i slutet av matchen, när han sprang upp i anfallet för att ta sista chansen att bli allsvenskans äldsta målskytt någonsin. Nästa år är han med all sannolikhet assistent till Johan Lindholm. Det kan nog bli bra, det också.

Trams om allsvenskans bästa vänsterback

Det är den tiden på året då diverse tabloider skriver artiklar om att rika klubbar ”vill ha” fattigare klubbars spelare. För det mesta är detta rent trams. Det är klart att alla allsvenska lag skulle vilja ha allsvenskans bästa vänsterback, men det betyder ju inte att de får honom.

För om HBK:s ledning säljer Vinicius Nogeira till en allsvensk konkurrent för ”ett par miljoner” som Expressen uppger börjar jag verkligen fundera över deras mentala hälsa.

Vinicius har i år, som back i ett lag som stora delar av säsongen varit allsvenskans sämsta, hittills gjort ÅTTA assist. Det är fantastiskt bra siffror. Om vi spelar i allsvenskan 2025 under Johan Lindholms ledning, särskilt om det blir med ett anfallspar som Naeem Mohammed och Yannick Agnero längst fram, är det inte omöjligt att han skulle kunna dubbla den siffran. Då skulle klubbar ute i Europa betala åtminstone det tiodubbla för honom, kanske till och med det tjugodubbla.

Och för den som tvekar kan vi jämföra med Elliot Stroud, som är vänsterback och lika gammal som Vinicius, men har ett kortare kontrakt. Honom sägs Mjällby begära över 20 miljoner kronor för. Visst, Stroud är svenskfostrad, vilket är en stor fördel för lag som numera har få svenskar, som exempelvis MFF – men det är också det enda som skulle göra honom mer attraktiv än Vinicius.

Vinicius kom dessutom till HBK billigt från Varberg, mot att Bois fick en bra vidareförsäljningsklausul. Eftersom vi inte får behålla alla pengarna när vi säljer honom finns det ännu mindre skäl att rea ut honom billigt.

Från sämst till ett av de bästa

Jag åkte med hela familjen till Örjans vall – och fick se ett av allsvenskans just nu bästa lag vinna igen. Det är en helt otrolig scenförändring från i våras, då vi var allsvenskans sämsta lag, trots att truppen kanske var bättre då än nu med spelare som Naeem Mohammed, Viktor Granath, Amir Al-Ammari och Phil Ofosu-Ayeh. Johan Lindholm ska hyllas och han ska hyllas rejält.

Trots tredje raka segern är det inte helt klart med nytt allsvenskt kontrakt. Men att alla tre kamratföreningarna (Göteborg, Norrköping och Värnamo) ska vinna samtidigt som vi förlorar, det borde inte kunna inträffa. Å andra sidan vågar jag inte vara 100 procent säker, för nästan alla bottenlag har ju plockat rejält med poäng nu på sistone.

Dagens match kan ha varit Andreas Johanssons sista som spelare på Örjans vall. Det känns gott att ha varit på plats och hyllat honom efter segern. Ante G lär dessutom få behålla rekordet ett tag, eftersom det enda nuvarand hotet, Kalmars Romario, nu knappast får spela allsvenskt 2025.