Tack för allt, Boman och Bengtsson!

Andreas Bengtsson och Mikael Boman, två riktiga HBK-veteraner, lämnar klubben. Inte särskilt oväntat, sett till att ingen av dem varit i närheten av en ordinarie plats i Superettan i år.

Jag skulle säga att det är rätt beslut av HBK. Vi behöver få in en del nytt blod och då måste även några spelare lämna. Samtidigt är det förstås lite vemodigt när två spelare som varit tongivande i flera år lämnar. Särskilt sörjer jag Andreas Bengtsson, en egen produkt som kämpat på i nästan ett decennium, tidvis varit helt given på sin vänsterback och egentligen borde vara i sin bästa fotbollsmässiga ålder just nu.

Utlånade Isac Larsson lämnar också, vilket nog alla redan tagit för givet. Men intressant är att inga besked ges kring de övriga spelarna med utgående kontrakt. Magnus Haglund talar om att besluten kan bero på vilka spelare som kommer in. Gissningsvis kan de olika spelarnas öde också bero på hur de andra kontraktslösa agerar. Skriver till exempel Jospeh Baffo på nytt kontrakt så kanske mittbackskollegan Alexander Berntsson får lämna, kan man gissa.

Hej då, Superettan!

Vi lämnar Superettan med en vinst. Gott så! Förhoppningsvis var detta sista matchen i den här serien på lång tid. Men trots att vi till slut landar hela åtta poäng före närmaste lag under strecket så är känslan inför 2023 inte odelat positiv.

Vi har ett ålderstiget och bitvis skadedrabbat försvar. Vi har ett talangfullt men oerfaret mittfält. Vi har ett anfall med tre spelare som är dokumenterat ofarliga i allsvenskan och en fjärde som visserligen öst in mål i år men aldrig gjort något i allsvenskan. Det känns inte som att denna trupp kommer att säkra nytt allsvenskt kontrakt 2023.

Flera i dagens trupp har också utgående kontrakt. En fingervisning om vem som får förlängt kan man nog få när man tittar på vilka som fick spela idag och vilka som inte fick det.

Sadat Karim har startat varje match i år och är uppenbarligen en Haglund-favorit. Han lär spela i HBK 2023 också. Thomas Boakye är en utmärkt truppspelare, som kan göra ett habilt jobb på många positioner. Även han lär spela i HBK 2023. Marcus Olsson har fått chansen som mittback nu på slutet och eftersom han kan spela både där och som vänsterback tror jag att Haglund vill ha honom i truppen 2023 också.

Mer tveksamt är det med Alexander Berntsson, Andreas Bengtsson och Mikael Boman. De två förstnämnda fick ingen speltid alls idag, trots att vi har ganska många spelare borta. Boman fick som vanligt hoppa in, men eftersom fiaskovärvningen Villiam Dahlström ständigt går före honom så tror jag att det nu är slutspelat för veterananfallaren i HBK.

De två skadade spelarna Joseph Baffo och Samuel Kroon kan nog båda få förlängt. I det förstnämnda fallet är det troligen upp till honom själv, medan det kan vara så att HBK avvaktar med att förlänga med Kroon till dess att man sett hur hans rehabilitering går.

Nollor närmare allsvenskt spel

Örebro kom till Örjans vall med ett mål: att det inte skulle bli några mål. Närkingarna lyckades med bravur. HBK skapade inte en enda riktigt het målchans på hela matchen. Det gjorde knappt ÖSK heller, och alltså blev det 0-0.

Inget säkrat allsvenskt kontrakt alltså, men ändå ett fall framåt att vi inte fick stryk. Nu behövs i praktiken en poäng på de två sista matcherna, och det får vi verkligen hoppas att HBK kan säkra. Annars kan vi ju alltid hoppas att Öster halkar till, och så blir vi allsvenska på det sättet.

Apropå säsongen 2023 och planeringen inför allsvanskan så gjorde jag för några veckor sedan en genomgång av spelare med utgående kontrakt. Jag landade då i att vi borde ge alla utom Marcus Olsson nytt kontrakt. Sedan dess har de flesta spelarna försökt motbevisa mig. I försvaret känns Alexander Berntsson och Andreas Bengtsson svaga till och med på superettannivå. I anfallet är Sadat Karim trubbigare än någonsin och Mikael Boman gör ingen större skillnad i sina inhopp. Däremot har Marcus Olsson visat att han även kan spela mittback och plötsligt blivit betydligt intressantare för säsongen 2023. Och tre av spelarna – Thomas Boakye, Joseph Baffo och Samuel Kroon – är jag fortfarande säker på att jag vill se i HBK 2023.

Ännu en poäng närmare allsvenskan

 0-0 mot nästjumbon – nej, det låter inte vidare bra. Och nej, det var ingen vidare bra match. Låg intensitet och få skapade chanser. Inte alls allsvensk klass. Likväl är vi nu ännu en poäng närmare allsvenskan. Och eftersom Brage samtidigt åkte på storstryk kan dalmasarna i princip räknats bort som konkurrent. Vill sig allt väl kan vi faktiskt säkra uppflyttning i nästa omgång.

Finns det då ingenting att vara orolig för? Jodå, visst gör det det. Spelet idag var som sagt knappast av allsvensk klass. Anfallsspelet, vår stora akilleshäl förra säsongen, ser trubbigt ut. Efter att ha gjort minst ett mål i alla de 22 första omgångarna är vi nu mållösa två av de tre senaste matcherna. Inte heller blev det bättre när vi bytte anfallspar, för Mikael Boman och Villiam Dahlström var ännu ofarligare än Sadat Karim och Alexander Johansson.

Bomber och granather!

Bomber och granater! Boman och Granath! 1-1! Och alls inte orättvist, Västerås spelade bra och hade flera heta lägen, även om bollarna oftast smet utanför målramen. Å andra sidan hade vi två stolpträffar varav en kanske, kanske var över linjen.

En del missnöje vädras nu bland HBK-supportrar. Och visst, oavgjort hemma mot ett bottenlag är kanske inte vad man drömmer om. Men faktum är att detta innebär ett klart steg närmare allsvenskan. Före matchen hade vi 10 poäng ner till kvalstrecket med 33 poäng kvar att spela om, nu har vi 11 poäng ner med 30 poäng kvar att dela ut.

Vi bara vinner

Man ska inte klaga, men vi har nog börjat bli bortskämda. Jag har vant mig så mycket vid segrar att jag knappt blir glad när vi vinner längre, utan konstaterar bara lite nöjt att ytterligare tre poäng kommit in på kontot.

Matchen som sådan? Tja, ganska lik flera andra segrar. Vi maler ner motståndet och vinner till slut komfortabelt, trots tidigt underläge. Dalkurd hade ju inte en enda målchans förutom målet.

Mikael Boman har tidvis kritiserats i denna blogg. Men idag visar han klassen. 2-1-målet är en fantastiskt fin prestation och 3-1-förarbetet nästan lika bra.

Roligt också att se Kazper Karlsson göra så bra ifrån sig. Och roligt att Haglund låter en ung kille få chansen från start, trots att det finns mer rutinerade alternativ att tillgå.

Och så blev Emil Tot Wikström vår trettonde målskytt denna säsong. Har vi någonsin haft så många målskyttar under en enda säsong? Jag tror knappt det.

Bäst – men nöjda med en pinne

Öis var lite bättre i första halvlek, HBK helt överlägsna i andra. Ändå får vi vara nöjda med en poäng, efter en upphämtning i slutminuterna. När lyckades vi senast hämta in en tvåmålsledning så här sent i matchen?

Lyckade byten idag. Först spelar inhopparen Emil Tot Wikström fram inhopparen Alexander Johansson till 1-2, sedan spelar Sadat Karim (som fått vara kvar på planen trots två inbytta forwards) fram inhopparen Mikael Boman till 2-2.

Och så härligt att se Kazper Karlsson i sin seriedebut. Mogen i spelet och nästan komplett redan nu.

Fina resultat och kategoriska avfärdanden

Smällen att vi åkte ur allsvenskan har varit tuff för mig att hantera. Trots att två månader gått så har jag fortfarande inte fått tillbaka särskilt mycket intresse för HBK. Men nu närmar sig tävlingsmatcherna och förhoppningsvis vaknar glöden igen.

Ett träningsläger i Portugal har avverkats, inklusive tre matcher med fina resultat: 1-2 mot FCK, 2-1 mot Vålerenga och samma siffror mot Brentfords B-lag. Detta är siffror som ett allsvenskt lag hade varit nöjda med och ett allsvenskt lag borde vi ju vara. Men frågan är hur mycket resultaten egentligen är värda – dels är det försäsong, dels är det motståndare av en kvalitet som vi inte kommer att träffa på i år.

Kanske mest intressant från lägret är faktiskt de liveintervjuer som HP gjort, men gömt undan på hemsidan. Som en extra service har jag samlat dem här: här är Marcus Olsson, här är Alexander Johansson, här är Mikael Boman, här är Samuel Kroon och här är Magnus Haglund.

Av allt intressant som framkommer så studsar jag till över Magnus Haglunds uttalande att han ändrat ”absolut ingenting” om han skulle få spela om 2021. Visst, vi hade otur och det var små marginaler som gjorde att vi trillade ur. Men vi trillade faktiskt ur. Då borde en tränare vara öppen för att fundera och reflektera över varför det gick som det gick – och i alla fall inte kategoriskt avfärda möjligheten att vi inte gjorde exakt allt rätt. 

En anfallare på ingång och en himmel i graven

Villiam Dahlström gjorde måhända ingen succé i allsvenskan i år, men det är en anfallare som har levererat rejält i superettan. Dessutom är han som 24-åring fortfarande utvecklingsbar. Det skulle alltså vara riktigt trevligt om han anslöt till HBK. Och blir det så är väl forwardbesättningen 2022 klar: Sadat Karim och denne Dahlström som anfallspar, Alexander Johansson som (åtminstone till en början) pigg inhoppare, Mikael Boman som rutinerad reserv och unge Johan Gudmundsson som möjlig joker.

I andra änden av planen har Fotbolldirekt försökt placera Malkolm Nilsson i IFK Göteborg. Men den som läser artikeln får uppfattningen att det nog mest är sajten som vill ha dit honom.

Och utanför plan har personerna bakom den utmärkta HBK-bloggen Stigs Himmel tyvärr meddelat att det är slut med poddandet. Mycket tråkigt. 

Första guldkandidaten kammar noll

Vi är bäst mot topplagen, sades det. Och så blev det tre poäng mot AIK. En riktigt fin prestation av hela laget. Nu har vi tagit poäng mot alla lag i serien, oerhört imponerande av nykomling. Och vi har fyra matcher på oss att ta de ytterligare tre poäng som sannolikt räcker för att klara kontraktet.

Idag blev också en taktisk fullträff av Magnus Haglund med Thomas Boakye som extra understöd i högerförsvaret och en ettrig Samuel Kroon som stängde ner fint till vänster.

Nästan lika lyckosamt blev återföreningen av förra årets succéduo Sadat Karim och Mikael Boman på topp – även om det inte var Haglunds eget val. Frågan är om Marcus Antonsson ska in i startelvan igen när han är tillbaka? Jag är mycket tveksam, men gissar att Haglund tänker annorlunda.

Och även om vi förtjänade tre poäng idag så måste vi tillstå att vi också hade domaren på vår sida. Hörnan som föregick hörnan som ledde till målet såg ut att vara en inspark. Och Andreas Bengtssons tuffa krock med en AIK:are i straffområdet kunde mycket väl ha varit straffspark.

Alla sorters missar

Oavgjort hemma mot särklassiga jumbon – dessutom decimerad till tio man – är snudd på katastrof. Men så blir det när den ene efter den andre missar: Andreas Bengtsson som upphäver offsiden vid 1-1, Emil Tot Wikström som slår bollen utanför öppet mål, Marcus Antonsson som schabblar bort allt, linjedomaren som hittar en offside som inte finns (ÖFK:aren närmast hörnflaggan var närmare mål än Joseph Baffo när Sadat Karim nickade) och Magnus Haglund som byter ut vårt vassaste offensiva kort när motståndarna är en man mindre.

Mikael Boman är HBK:are ett år till. Det kan nog bli bra om vi ligger i Superettan, men jag har svårt att se honom bidra så mycket om vi spelar i allsvenskan nästa år. Att Hallandsposten kallar honom anfallsstjärna är smått parodiskt – om Boman är en stjärna, vilken HBK:are är INTE en stjärna?

Magnus Haglund vill ha 23-24 utespelare i truppen nästa år. Svårbergripligt – vi har ju i praktiken inte använt mer än 15 man i år. Varför ska vi ha 8-9 man som bara nöter bänk eller till och med är helt utanför matchtruppen.

Äntligen ett kryss

HBK och Mjällby var både de två lag som gjort minst antal mål och de två lag som spelat flest oavgjorda. Ingen överraskning att det slutade 0-0 idag, alltså. Och det är ett resultat jag är glad över. Efter tre raka förluster var det viktigaste att inte förlora igen, särskilt som Mjällby är en bottenkonkurrent och skulle ha passerat oss om vi förlorat.

Magnus Haglund sade före matchen att det var otänkbart att peta Marcus Antonsson, eftersom Antonsson gjort flest mål för oss i år. Oerhört märkligt resonemang – naturligtvis ska en spelare kunna petas, även om han gjort fler mål än någon annan. Och det är ju inte precis så att Antonsson öst in mål, särskilt inte om man beaktar hans speltid. Per spelad minut undrar jag om inte Mikael Boman har bättre facit i år.

När Haglund sedan ändå lät förra höstens succépar Mikael Boman-Sadat Karim spela i andra halvlek lyfte HBK:s anfallsspel rejält under en liten stund, även om Mjällby sedan tog över initiativet. Om det betyder att Antonsson ska petas framöver? Jag vet inte, men Haglund borde i alla fall inte avvisa möjligheten kategoriskt.

Dåliga – men ändå så nära

Varbergs Bois levererar måhända inte själva världens bästa fotboll, men det är ett lagt som är skickligt på att göra andra lag dåliga – vilket i sig är en mycket fin kvalitet. Det är ingen slump att våra två troligen sämsta allsvenska prestationer i år båda har kommit mot Hallandsrivalerna. Ändå kunde – och borde – vi ha fått poäng med oss igår och det hade nog räckt med att något av följande inträffat:
• Vår inlånade måltjuv kunnat pricka målet från en dryg meters mål. Frågan är hur länge vi kan vänta på att det ska lossna för Marcus Antonsson?
• Vår tunga forward skapat någon enda målchans på hela matchen. Hur Mikael Boman kan få högre betyg än 1 i HP övergår mitt förstånd.
• Vår just nu målfarligaste anfallare fått chansen i mer än en handfull minuter. Helt obegripligt att Sadat Karim inte fick spela åtminstone 20 minuter igår.
• Vi valt att inte tjonga meningslösa långbollar halva matchen. Antingen var taktiken helt uppåt väggarna eller så var vi oförmögna att hålla oss till vår matchplan.
• Vår reservmålvakt inte gjort ett litet misstag. Men oavsett om Malte Påhlsson kunde agerat annorlunda så tänker jag aldrig hänga ut en 22-åring som gör sin allsvenska debut och faktiskt skötte sig fint i övriga spelet.

Reflektioner efter en seger

Ännu en god insats – och för en gångs skull lite effektivitet. Då blev det äntligen en seger igen. 2-1 mot Norrköping innebär att vi faktiskt ligger på övre halvan, visserligen i en haltande tabell.

Amir Al-Ammari satte ett riktigt snyggt mål och var bra igen. Men hans centra mittfältskollega Joel Allansson var ännu bättre – så många bollar han tog hand om idag. Jag vet inte om jag sett honom göra en bättre insats.

Malkolm Nilsson gjorde också återigen en fin insats. Han börjar faktiskt närma sig hög allsvensk klass nu.

Kanske kan hattricket i cupen lyfta Sadat Karim i serien, skrev jag i veckan. Det verkar det ha gjort. Ghananen gjorde ett fint inhopp och fick äntligen sätta en boll i allsvenskan. Kan det kanske vara läge att testa förra höstens succéduo Sadat Karim och Mikael Boman som startspelare? Eller ska iskalle Marcus Antonsson fortsätta att få chanser i förhoppning om att han återigen får siktet rätt inställt? Magnus Haglund har nog en del att fundera över.

Visst, vi vann, så jag ska inte klaga. Men ändå – men varför sattes inte Alexander Berntsson in i slutet för att nicka bort bollar? Istället kom Simon Lundevall in på övertid och halkade mest runt. Smått obegripligt byte i det skedet av matchen.

Första gången!

Första gången på evigheter som vi besegrar Elfsborg på bortaplan i allsvenskan. Första gången på nästan lika länge vi vänder ett 0-2-underläge till seger. Första gången vi vinner med Glenn Nyberg som domare. Första gången i år vi tar bortapoäng. Första gången i år vi gör mer än ett mål i allsvenskan. Första gången Erik Ahlstrand spelar från start i allsvenskan. Första gången Amir Al-Ammari gör mål i allsvenskan. Första gången Sadat Karim gör mål i allsvenskan. Första gången Emil Tot Wikström slår målgivande passning i allsvenskan. Första gången i seriesammanhang Simon Lundevall slår en målgivande passning för oss.

Men knappast första gången Magnus Haglund vänder hem från Borås Arena med tre poäng. Idag visade han fingertoppskänsla när Sadat Karim fick stanna kvar på plan och istället skyttekungen Marcus Antonsson (som innan dess målat ännu en gång!) gick av när det skulle göras ett forwardbyte. Minuten senare avgjorde Karim matchen.

Tungt poängtapp på övertid

Alla våra allsvenska bortamatcher har slutat med förlust, men på hemmaplan är vi fortsatt obesegrade. Dagens 1-1 mot Mjällby känns dock som en förlust. Inte för att det var orättvist (Mjällby hade gott om chanser att kvittera innan 1-1 kom) och inte för att domaren gjorde en miss (visst hade han kunnat döma HBK-frispark före kvitteringen, men det var inte givet och jag sparar min ilska till de uppenbara domarmisstagen), men för att vi verkligen hade behövt en seger och för att Mjällby är ett av de lag som vi trots allt har chans att komma före i tabellen. Nu har vi halkat ner på kvalplats, har mycket svårt att få in bollen i mål, upplever stora problem att hålla en ledning och är drabbade av mängder med skador (även om Mikael Boman, som gick av tidigt, inte ska vara skadad). Det känns som att 2021 kommer att bli en krampaktig kamp för att klara kontraktet.

Surt för Malkolm Nilsson, som gjorde flera fina aktioner, att inte få hålla nollan. Det hade han förtjänat.

Hade det inte varit bättre att byta in Alexander Berntsson istället för Erik Ahlstrand, när Mjällby matade in bollar mot den store buffeln Jacob Bergström? Med Berntsson på plan tror jag inte att 1-1 kommit.

Marcus Antonsson har nu tre mål på sex matcher. Det är imponerande. Klarar han att hålla det snittet bör vi nog ordna nytt kontrakt, trots allt.

Två tappade poäng

IFK Göteborg är namnkunniga. Men uppenbart inte särskilt kunniga. HBK borde vunnit idag, med betydligt fler chanser, inte minst 3 x Boman (ribbnick, tungt skott och på väg att sno bollen av målvakten). Göteborgarna hade ett enda skott på mål – tyvärr gick det in i mål.

Intressant att vi spelat så olika taktiskt under de fyra första matcherna. Idag låg försvarsspelet betydligt högre än i de tre tidigare, och fembackslinjen och sexbacklinjen från de tidigare matcherna var försvunnen. En eloge till Magnus Haglund och de andra i tränarstaben, som i princip i varje match verkat ha förvirrat och förvånat motståndartränaren.

Men skadorna är oroande. Idag hade vi sex man borta och Albin Binnefors, nyligen fyllda 17 år, på bänken. Och så fick Joseph Baffo (för övrigt mycket bar idag) stiga av. Om han saknas till nästa match och vi inte får tillbaka någon av de andra har vi inte en enda försvarsspelare kvar som reserv. Finns det någon juniorback som skulle klara av att kastas in?

Premiärseger!

Första allsvenska matchen på över fyra år – och så piskar vi guldkandidaten Häcken! Vi gör det dessutom riktigt övertygande, med oerhört stabilt försvarsspel.

Och vilket vackert mål det var! Först spelar Amir Al-Ammari och Joel Allansson fri bollen på mitten, sedan ser Edvin Kurtulus Thomas Boakyes smarta löpning och levererar perfekt i djupled, därefter ett elegant inlägg från Boakye och så ett kontrollerat volleyavslut av Mikael Boman i det hörnet som målvakten kommer ifrån.

Boman! Nykomlingen HBK tar ledningen mot BK Häcken pic.twitter.com/mOVpLbBf5a

— discovery+ sport 🇸🇪 (@dplus_sportSE) April 11, 2021

Idag gör alla HBK:are en riktigt bra prestation. Men framför allt skulle jag vilja lyfta fram två spelare som stundtals varit hackkycklingar: Andreas Bengtsson och Thomas Boakye.

Enda smolket i glädjebägaren är Phil Ofosu-Ayehs skada. Det blev inte ens 20 minuter för honom i allsvenskan och frågan är om vi någonsin får se honom på en allsvensk arena igen, med tanke på hans skadehistorik och att det såg ut att gå riktigt illa med hans knä. Nu lär Edvin Kurtulus trots allt få spela ytterback igen och det gör han bra, men visst ser det oroväckande tunt ut på ytterbackspositionerna med tanke på att Boakye kan behövas högre upp i banan så länge Samuel Kroon är skadad och att Viktor Ljung verkar långt ifrån comeback.

En pyrrhusseger i Borås

Det delas inte ut några poäng i träningsmatcher, men både vi supportrar och spelarna pustade nog ut när den segerlösa sviten till slut sprack. Och som den gjorde det – med en bortaseger mot förra årets allsvenska tvåa. Dessutom var spelet imponerande. Visserligen hade kanske Elfsborg något fler målchanser, men vi kunde också med lite flyt fått in en eller två bollar till. Annat bra idag var att Malkolm Nilsson fick hålla nollan, tack vare några fina räddningar, och att Marcus Antonsson spräckte sin målnolla. Dessutom tycker jag att Phil Ofosu-Ayeh ser riktigt lovande ut.

Ändå riskerar dagens insats att bli en pyrrhusseger. Tre av våra offensiva pjäser fick stiga av skadade: Mikael Boman, Emil Tot Wikström och Samuel Kroon. Värst verkar det vara för Kroon – och det är också det största avbräcket. Både Boman och Tot Wikström kan ersättas av hyfsat likvärdiga spelare (Sadat Karim respektive Simon Lundevall), medan kvaliteten tydligt sjunker om Kroon måste vila. Visserligen har Erik Ahlstrand gjort det bra när han fått chansen till höger, men i mina ögon är både han och det andra naturliga alternativet Thomas Boakye en klass sämre än Kroon.

Ja tack till Antonsson

Marcus Antonsson sägs vara på väg till HBK. Ja tack, säger jag. För trots att vi gjort mål i varenda match sedan början av oktober är vår anfallsbesättning klart svagare än vårt försvar och mittfält.

Mikael Boman ser visserligen ut att kunna konservera höstformen, men det är trots allt ganska många år sedan han var en pålitlig målskytt på högsta nivå. Sadat Karim gjorde också en fin höst, men är helt oprövad på den här nivån. Crespo Kamara är ett osäkert kort, som vi kan hoppas på men inte räkna med. Och Alexander Johansson har haft mycket svårt att göra ett avtryck under de chanser som han fått och skulle nog må bra av en utlåning.

Här skulle Marcus Antonsson – som till och med anses vara MFF:s vassaste målskytt – vara ett rejält lyft. Att han dessutom är HBK-supporter sedan barnsben är bara en bonus.