I alla fall trea i Halland

Bäst i Halland, utropade jag för några veckor sedan. Men så plötsligt höll vi på att hamna allra sist i den helhalländska cupgruppen. I andra halvlek kom dock HBK ut som ett nytt lag och körde fullständigt över Tvååker i 10-15 minuter. 2 mål där var i underkant, men det kändes otroligt stabilt fram Gabriel Wallentins fadäs i slutet. Nåja – nu har vår unge mittback sannolikt lärt sig läxan och upprepar inte misstaget.

Emil Tot Wikström har varit lovande ett par år, men inte riktigt fått till det. För min del tror jag att det handlat om bristande självförtroende. Kanske kan det bli ett genombrott för honom i år? Mot Tvååker var han bäste HBK:are och fixade på nästan egen hand båda målen, även om RWP var den som satte bollen i det tomma nätet vid 1-0.

För övrigt tycker jag det är underligt att jag inte någonstans har hittat någon (mer än jag själv) som ifrågasätter hur klokt det är att värva en spelare som i princip inte spelat alls sedan 2017? Hur stor är risken att Joseph Baffo skadar sig igen? Hur länge dröjer det innan han är i matchtempo? Ska han verkligen få ta en plats för en våra talanger, bara för att sedan dra igen när vi låtit honom komma upp i matchform? Och varför ställer inte HP dessa frågor?

Och så allra sist: Joel Allansson är en värdig mottagare till Årets kvast.