Ett liten gnista hopp tändes i fredags, men så blev då nedflyttningen klar i teorin också i måndags. Trist, men jag hade för länge sedan bearbetat besvikelsen över att än en gång åka ur.
Så kommer truppen då att räcka till i superettan? Det är naturligtvis omöjligt att sia om, men insatserna och startelvorna som vi har haft på slutet lovar i alla fall gott. Får vi sedan tillbaka en Johan Oremo utan några sviter från skadan känns det faktiskt som att vi bara skulle behöva komplettera med ett par-tre spelare utifrån, framför allt på kanterna i försvaret och på mittfältet, för att vara riktigt konkurrenskraftiga, under förutsättning att vi inte tappar fler ur nuvarande trupp. Jag ser redan fram emot våren 2018 – och att förhoppningsvis få vinna oftare än vi förlorar.
Nu hoppas jag att vi slår AFC på lördag och ser till att vi, troligtvis för alltid, har plusstatistik på dem i allsvenskan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar