Utslagna efter dubbla nollor

0-2 hemma mot ett superettangäng följdes upp av 0-0 hemma mot nästa superettangäng. Därmed var vi utslagna. Helt rättvist – klarar man inte av att göra ett enda mål hemma mot två lag som ligger en division under förtjänar man inte att gå vidare. Magnus Haglund, som redan i förväg pratade som om vi skulle misslyckas, kan säkert snacka borta detta, men det är ett misslyckande, inte tu tal om annat. Och det går inte att skylla på att vi satsar på att vara i form till seriestart – det gör naturligtvis alla lag.

Något positivt då? Tja, första nollan på sju matcher var så klart bra. Dessutom var det ifrågasatte Malte Påhlsson som fick hålla den (inte för att han behövde göra så mycket). Annars, då? Jo, nyförvärven Amir Al-Ammari och Phil-Ofosu Ayeh såg intressanta ut. Men totalt sett en mycket blek insats.

Förlust när det gäller

Fjorton raka matcher utan förlust – men när tävlingssäsongen 2021 drog igång fick vi genast bank. Svagt att förlora mot ett lag i lägre division naturligtvis, men ändå ingen katastrofinsats, tycker jag. Skillnaden idag var målvakterna – och marginalerna. Gais-keepern räddade en handfull vassa chanser och fick hjälp av ribban en gång, medan Malkolm Nilsson släppte in ungefär vartannat skott. Men förlusten var absolut inte bara Nilssons fel, även om jag tycker att han borde tagit den andra bollen åtminstone.

Dagens kanske svagaste insats, sett till de förväntningar som finns på honom, stod istället Andreas Johansson för. Vid både målen var det han som misslyckades med att få bort bollen. Nu dömer jag inte ut vår kapten efter en sämre match, men en dag kommer naturligtvis inte ens Ante G hålla längre. Låt oss hoppas att den dagen ligger senare än 2021, för annars kan vårt försvar se ganska ihåligt ut.

Och apropå förvar: nu har vi släppt in mål i de sex senaste matcherna. Totalt 11 stycken insläppta på dessa sex matcher ger ett snitt på nästan 2 baklängesmål per match. Det är faktiskt riktigt svagt, särskilt som motståndet i fyra av matcherna varit på superettan-nivå.

Men cupen är ändå inte körd: även MFF gjorde fiasko. Två raka segrar nu bör räcka till gruppseger.

Ja tack till Antonsson

Marcus Antonsson sägs vara på väg till HBK. Ja tack, säger jag. För trots att vi gjort mål i varenda match sedan början av oktober är vår anfallsbesättning klart svagare än vårt försvar och mittfält.

Mikael Boman ser visserligen ut att kunna konservera höstformen, men det är trots allt ganska många år sedan han var en pålitlig målskytt på högsta nivå. Sadat Karim gjorde också en fin höst, men är helt oprövad på den här nivån. Crespo Kamara är ett osäkert kort, som vi kan hoppas på men inte räkna med. Och Alexander Johansson har haft mycket svårt att göra ett avtryck under de chanser som han fått och skulle nog må bra av en utlåning.

Här skulle Marcus Antonsson – som till och med anses vara MFF:s vassaste målskytt – vara ett rejält lyft. Att han dessutom är HBK-supporter sedan barnsben är bara en bonus.

Härliga nyförvärv!

Amir Al-Ammari var en av superettans bästa spelare förra året. Nu blir han HBK:are. Fantastiskt roligt. Al-Ammari är hysat erfaren, men ändå utvecklingsbar. Ett treårskontrakt känns också som en bra försäkran inför framtiden. Nu blir det en hård kamp på vårt innermittfält om vem som ska få spela.

Även Phil Ofosu-Ayeh blir, precis som jag förutspådde, HBK:are. Det känns bra, dels eftersom han troligen har hög inneboende kapacitet, dels eftersom vi behöver fler alternativ på kanterna i försvaret i och med att Viktor Ljung kanske inte alls kommer tillbaka.

Och så har vi spelat ännu en träningsmatch, och den förlustfria sviten håller tack vare 3-3 mot Varberg. Men det såg oroväckande tafatt ut i början, innan vi skärpte till oss. Vi – som gjort oss kända för starkt försvar – har nu släppt in mål i fem matcher i rad. Det är oroväckande.

Om man tittar på de enskilda spelarprestationerna så kunde vi glädja oss åt att Mikael Boman verkar ha konserverat målformen, att Simon Lundevall såg vass ut och att Andreas Bengtsson leverade fint i offensiven. Däremot syns det tydligt att Isac Larsson inte är redo för den här nivån, vilket ytterligare understryker behovet av Ofosu-Ayeh (de konkurrerar visserligen inte om samma position, men i och med värvningen av Ofosu-Ayeh kan Thomas Boakye täcka upp till vänster om det skulle behövas).

Jag velar om Faltsetas

För sju år sedan var Alexander Faltsetas aktuell för HBK. Nu ska han vara det igen. Jag känner måttlig entusiasm.

Visst Faltsetas är erfaren och håller säkert hyfsad klass. Men ska vi verkligen lägga pengar på att köpa loss en 33-åring som förra året gjorde 6 allsvenska starter? Och som dessutom (om han får spela) petar vår egen talang Erik Ahlstrand, som – vad det verkar – kan vara på väg mot ett stort genombrott om han får chansen i år? Å andra sidan – Häckenfansen låter inte särskilt glada över nyheten, så det är ju lovande ur vårt perspektiv.

Baffo bäst på allt?

 På HBK:s sociala medier ”presenteras” Joseph Baffo. Mittbacken får svara på vilken som är hans ”främsta kvalitet som fotbollsspelare” och nämner att hans ”främsta styrkor” är ”spelförståelse, snabbhet, spänt, fysik och fötter”. Är det någon som kan svara på vilken fotbollsmässig kvalitet som inte täcks in av det Baffo nämner? Kan det möjligen vara att han är svag mentalt? Eller är Baffo helt enkelt bäst på allt?

För övrigt intressant att Edvin Kurtulus återigen pratar om att han ska konkurrera som mittback och inte längre som högerback. Om jag minns rätt lät det likadant i inledningen av fjolåret, men sedan var det ändå högerback som han fick spela.

Räkna med Ofosu-Ayeh i HBK

Tolv matcher i rad hade vunnit – men när motståndet blev allsvenskt fick vi nöja oss med kryss. Nåja, oavgjort mot IFK Göteborg på bortaplan är inte fy skam och vi skapade ju tillräckligt med målchanser för att vinna den här matchen. Å andra sidan var det Göteborgs första match för året, så vi ligger vi ju lite längre fram i förberedelserna.

Phil Ofosu-Ayeh fick spela nästan hela matchen och han gjorde det bra. Det skulle förvåna om vi inte skriver kontrakt med honom, särskilt som Haglund hyllar honom rätt rejält.

Arenafrågan vaknar igen

I denna bloggs barndom var frågan om en ny arena för HBK riktigt het. Vi hade ganska nyligen haft snittpublik på närmare 10 000 åskådare, vi hade fått spela Europacupmatcher på bortaplan eftersom Örjan inte levde upp till kraven och i princip alla våra konkurrenter fick nya eller ordentligt upprustade arenor. Jag var under flera år riktigt engagerad och lanserade till och med tanken om att HBK-supportrar borde starta ett Arenaparti, för att få in mer press i kommunpolitiken.

Idag känns arenafrågan betydligt svalare. Vi har inte varit ett allsvenskt topplag på över ett decennium, publiksiffrorna de senaste åren var bara ett par tusen och jag har ingen aning om när vi får chansen att spela internationella matcher igen. Jag kan därför faktiskt inte uppbåda särskilt mycket känslor kring att HBK nu återupplivar de snart ett decennium gamla planerna på att bygga en ny arena på Sannarp och låta Örjans vall bli bostäder. Men jag stödde tankarna då och jag stödjer dem idag. Lite skrämmande dock att man kan tänka sig ett åskådartak på 8 000 personer – lite högre måste vi satsa!