Snart dag för allsvenskan igen efter landslagsuppehållet och för HBK blir det omedelbart en ödesmatch. En titt på tabellen visar att vi än så länge ligger på ganska trygg mark, men med tanke på den usla formen kan vi snart vara under både ett och två streck. För att klara kontraktet bör 31 poäng räcka - det vill säga tre segrar på de avslutande nio matcherna. Eftersom vi möter fyra av lagen under oss i tabellen ser det, trots formsvackan, inte omöjligt ut. I mötet med jumbolaget Öis är jag dock faktiskt nöjd med en poäng - det viktigaste nu är att stoppa fallet.
Efter de två hemska 0-4-matcherna verkar det som att Janne petar Tommy Jönsson, och det tycker jag att han gör helt rätt i. Jönsson har verkligen inte levt upp till de förväntningar som man kan ha på en kapten. Hoppas bara att Janne inte seriöst överväger att spela Emil Jensen, som fick chansen i matchen mot Nordsjælland. Jensen har inte spelat i allsvenskan på mer än tre år och är knappast mannen att styra upp vårt vacklande försvar.
För någon vecka sedan undrade jag vilken klubb som gjort bästa valet: Hammarby som sparkade sin tränare eller HBK som lät Janne vara kvar. Några hammarbyare har gjort en seriös genomgång av effekterna av tränarbyten i allsvenskan under 2000-talet, och skrämmande nog verkar lagen som bytt tränare plocka fler poäng efter att ha sparkat tränaren än före tränarbytet. Det kan bli en ruskig höst.
onsdag 9 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar