Berisha kopierar RWP?

Rasmus Wiedesheim-Paul lånades ut till Landskrona Bois tidigare den här månaden. Nu kan nästa unga anfallstalang vara på väg att göra en liknande resa söderut: Bois seriekonkurrent Ängelholm vill låna (inte värva, som Fotbolltransfers påstår) Ardian Berisha. Visserligen skulle det tunna ut truppen, men Berisha är nog i dagsläget mycket långt från speltid och en halv säsong med gott om speltid i tredjedivisionen skulle kanske göra att han sedan kan konkurrera på allvar. Men ÄFF är inte ensamma om att jaga Berisha – det ska även finnas intresse från andra klubbar i Superettan och division 1.

För övrigt är det två spännande nya namn som valberedningen har föreslagit till styrelsen: Christian Albinsson, grundare av kommunikationsbyrån Oh My som bland annat producerat de uppskattade HBTV-inslagen (med Albinsson själv som intervjuare), samt Region Hallands HR-direktör Cristine Karlsson.

Från fiasko till succé

Precis som förra veckan blev det fyra mål i cupmatchen – men den här gången gjorde HBK alla fyra. En oerhört stabil prestation och en välförtjänt storseger. Men så hade vi också en betydligt mer ordinarie startelva idag, med både Fredrik Liverstam och Ivo Pekalski med från start. Från förra veckans fiasko ser nu plötsligt cupen ut att bli en succé: vi toppar gruppen och det räcker med en poäng mot IFK Norrköping för att vi ska gå vidare.

Även Nikolai Alho fick plats i startelvan. Finnen gjorde en fin prestation och såg bättre ut än han gjort tidigare. Spännande. Och så slog han fina hörnor.

Apropå hörnor, som ju inte varit vårt signum precis, så kom 4-0-målet faktiskt på en sådan, låt vara att det var en kort variant.

I målet var det denna gång Isak Petterssons tur. Bortsett från en tappad höjdboll skötte han sig fint, inte minst i spelet med fötterna – där var skillnaden mot vår förre målis Stojan Lukic, som nu stod i bortamålet, gigantisk. Fördel Pettersson i keeperkampen nu?

Underskattning att lämna de bästa på bänken

HBK skulle inte underskatta Vänersborg, påstod Janne Jönsson. Men med sin laguttagning gjorde han just det, menar jag. Två av de fyra spelare som håller en klart högre klass än resten av truppen och borde vara helt givna i elvan satt nu istället på bänken: Ivo Pekalski och Fredrik Liverstam (övriga två i den kategorin är naturligtvis Marcus Mathisen och Sead Haksabanovic).

Men även utan Pekalski och Liverstam i startelvan ska vi naturligtvis ändå vinna mot ett fjärdedivisionslag. Nu var istället Vänersborg bästa laget och hade flera riktigt heta chanser förutom målen. Objektivt sett kan jag faktiskt tycka synd om dem. Vi fick två domslut som inte var fel (utvisningen och straffen), men som inte var helt givna. Vi fick antagligen fördel av den där domarinställningen som så ofta drabbat oss negativt: att det är lite enklare att flöjta fördel åt den större klubben.

Rasmus Wiedesheim-Paul har lånats ut till Landskrona och Kosuke Kinoshita har fortfarande inget arbetstillstånd. Det börjar bli tunt där framme. Men Vänersborgs tvåmålsskytt Valon Gashi hade nog inte gjort bort sig i HBK:s anfall...

Märkligt för övrigt hur snabbt HBK har svängt om Kosuke Kinoshita. För drygt två veckor sedan var Janne Jönsson så osäker på honom att man valde ett korttidskontrakt som skulle förlängas i sommar – och så kom i veckan beskedet att man redan nu försöker få till en förlängning. Med tanke på att Kinoshita provspelat i totalt närmare en månad innan korttidskontraktet skrevs på så känns det som att HBK borde ha kunnat ge ett långt kontrakt redan då.

Låt oss ändå avsluta med det positiva: Fredrik Olsson är inne i ett riktigt målstim och vi har fortfarande cupavancemang i egna händer – det räcker med två vinster.

Jag njuter fortfarande av det sagolika ögonblicket

Idag såg jag matchen mot Östersund och följde sedan upp med att kolla in HBK-TV-inslaget med ordförande Tony Karlsson. Östersundsmatchen var en fin upplevelse, även om motståndet kanske inte var det bästa och vi brände på tok för många chanser. Men det var även en njutning att se den välgjorda och proffsiga tv-intervjun. Det märks att bolaget Oh My, som HBK plockat in för kommunikation, är något alldeles speciellt.

Och själva innehållet i intervjun – det var också njutningsfullt, nu när allt faktiskt ser så mycket bättre ut än vad det kunde ha gjort. Jag får rysningar när jag tänker på matchen på Olympia och vad den betytt för vår klubb. Efter att ha sett Tony Karlsson-intervjun fantiserade jag mig tillbaka till det där ögonblicket när jag stod bakom HIF-målet och för en millisekund hann tänka "ta mig tusan – den kan gå in" följt av obeskrivlig eufori när nätet rasslade till. Jag sträckte upp armarna som då och öppnade munnen på samma sätt som jag sett mig skrika på tv-bilderna – och ja, genom kroppen strömmade faktiskt en liten dos av de fantastiska känslorna från 20 november 2016, ett sagolikt ögonblick som jag aldrig kommer att glömma.