Analys av truppen inför 2023

Vi är på väg mot ännu en allsvensk comebacksäsong, men truppbygget är mindre färdigt än det brukar vara vid den här tiden på året. Om jag inte räknat fel består truppen, inklusive uppflyttade juniorer, just nu bara av 20 kontrakterade spelare varav bara 10 har någon form av allsvensk erfarenhet. Vi får alltså – om alla är friska och ingen avstängd – precis ihop en matchtrupp, eftersom allsvenskan 2023 ska ha nio avbytare.

Magnus Haglund försöker inbilla oss att detta inte alls är något skäl till oro, och nämner att Amir Al-Ammari kom i februari 2021 och Marcus Antonsson i mars samma år inför förra allsvenska besöket. Han väljer dock att inte nämna att Al-Ammari värvades eftersom Jonathan Svedberg åkt på en tuff skada, och det alltså handlade om att komplettera truppen sent på grund av att spelare fallit ifrån. Och marsvärvningen av Antonsson kan väl knappast tas som ett exempel på att det är lyckat att värva sent.
Dessutom påstod vår manager själv för en månad sedan att HBK låg ”långt framme i förhandlingarna med en spelare i varje lagdel” och att det skulle vara ”spelare som omgående skulle höja nivån i laget”. Sedan dess har exakt noll sådana spelare presenterats (nej, Naeem Mohammed kan vi inte räkna in där). Oroväckande.
Nu säger klubbchef Jesper Westerberg att ”innan träningsstart (9 januari) hoppas vi ha lite nyheter” gällande nyförvärv. Jag hoppas att det denna gång är mer än bara fagra ord.

Nåväl – trots denna något märkliga och tunna truppsammansättning så ska jag försöka mig på en traditionell truppanalys även vid detta årsskifte.

Målvakt
Målvaktspositionen är den enda som känns riktigt trygg.
Malkolm Nilsson skrev, något oväntat men mycket glädjande, på nytt långtidskontrakt under 2022. Han var riktigt bra 2020 och 2021, men något sämre i år, tycker jag. Oavsett detta är han en målvakt av fin allsvensk klass som säkert kommer att rädda hem en hel del poäng åt oss 2023.
Som vanligt är det Malte Påhlsson som värmer bänken och det är väl en helt okej backup.

Ytterbackar
Oj, så tunt det är här.
Endast två ytterbackar har för närvarande kontrakt – och båda har haft en hel del problem med skador. Såväl Phil Ofosu-Ayeh och Marcus Olsson kan hålla riktigt hög klass, men jag har svårt att se någon av dem göra trettio seriematcher 2023. Frågan är vem som ska täcka upp.
Thomas Boakye borde få nytt kontrakt, men inget sådant är ännu meddelat. Melvin Sjöland sägs kunna spela här, men han har fortfarande inte ens gjort ett inhopp i en seriematch. Kanske kan någon mittback flyttas ut? Joel Allansson är en annan nödlösning, men han är väl fortfarande given på mitten?
Nej, här behövs Boakye plus ytterligare ett nytt namn.

Mittbackar
Här finns fler alternativ, men ändå krävs det förstärkning.
Andreas Johansson håller förhoppningsvis ännu ett år. Men även hans tid rinner så småningom ut. Sker det 2023 ser det ruskigt tunt ut.
Taulent Parallangaj är en talang, men hans orutin lyste igenom när han i debuten i startelvan lyckades bli utvisad. Efter detta fiasko fick han inte en enda minuts speltid ytterligare i serien. 2023 kan han säkert få lite fler chanser, men är knappast att betrakta som startspelare.
Gabriel Wallentin är tillbaka från lån. Han gjorde en del matcher i Skövde, men skulle han klara att vara startman i allsvenskan 2023? Jag tvivlar.
Marcus Olsson fick chansen i mittförsvaret i slutet på säsongen och gjorde det helt okej. Men Olsson kan behövas på kanten och är dessutom till åren kommen och plågad av skador.
Joseph Baffo hoppas vi fortfarande på, men om han inte skriver nytt kontrakt behöver vi få in en annan mittback av samma klass om vi ska klara kontraktet 2023. 

Yttermittfält
Här finns många namn, men ytterst lite dokumenterad klass.
Vi har släppt båda succémännen från 2020: Samuel Kroon och Emil Tot Wikström. In i truppen kommer istället dels en kille med en enda superettansäsong bakom sig, Villiam Granath, dels uppflyttade junioren Leo Hedenberg. Granath kan kanske explodera och visst kan man alltid hoppas på ett genombrott för en ung egen talang, men på förhand känns dessa förändringar som ett klart nedköp.
Under 2022 spelade spelare som egentligen helst vill befinna sig centralt här, som Erik Ahlstrand och Kazper Karlsson. Det är två unga spelare som båda redan är duktiga och snart kanske kan vara dominanta. Men ska de vara ute på kanterna eller spela i mitten?
Thomas Boakye kan också spela här, om han får nytt kontrakt.
I övrigt finns talanger som Pontus Carlsson, Albin Ahlstrand och Melvin Sjöland. Alltid kul med unga egna produkter, men vi ska inte räkna med att någon av dem gör succé i allsvenskan redan 2023.
Här skulle det kanske inte skada med ytterligare ett nyförvärv, men troligen får vi nöja oss med den uppsättning vi har nu.

Innermittfält
Här ser det faktiskt ganska trångt ut.
Jonathan Svedberg var 2022 tillbaka efter skadan som höll honom borta hela 2021 och fick sitt genombrott som defensiv mittfältare. På samma position vill egentligen också Joel Allansson spela, men 2022 fick han ta steget upp. Hur blir det 2023 – ska båda spela eller kan vi kosta på oss att bänka en av dem? Dessutom vill unge Kazper Karlsson, som slog sig in i startelvan 2022, gärna spela som defensiv mittfältare. Här har Haglund en hel del att fundera på.
Erik Ahlstrand är ett annat mycket spännande namn. Ahlstrand vill helst spela centralt, men hittills har han lyckats bäst på en kant. Kanske är det där han ska befinna sig permanent?
Bakom dessa finns gott om unga talanger: Albin Ahlstrand, Pontus Carlsson och Melvin Sjöland. Totalt sett känns det som att vi har det ganska gott ställt på det centrala mittfältet, även om en skicklig offensivt lagd innermittfältare skulle vara pricken över i:et.

Anfall
Alexander Johansson var härlig att skåda under 2022. Men det var i superettan. Fotbollshistorien är proppfull med anfallare som öst in mål i andradivisionen, men inte lyckats på högsta nivå. Jag tror nog ändå att unge Johansson kan lyckas ta steget, för han har spetskvaliteter i såväl snabbheten som avsluten som borde kunna räcka även i allsvenskan.
Men vem ska ta den andra anfallspositionen? Villiam Dahlström gjorde få glada under sin debutsäsong i HBK. Det känns svårt att se honom lyckas i allsvenskan, men visst kan vi hoppas. Naeem Mohammed är jag lite spänd på, men Haglunds ord om att han ”säkert kommer att få en del speltid i Allsvenskan” tyder på att han snarare i första hand är tänkt som inhoppare.
Uppflyttade junioren Lorent Mehmeti finns också med i leken, men lär få begränsat med speltid.
Ytterligare en anfallare måste alltså in, och det är även Haglund inne på. Sadat Karim är väl ännu inte helt avskriven, men gissningsvis får ghananen bara nytt kontrakt om vi fullständigt misslyckas i jakten på andra namn. 

En anfallare plus ytterligare en

Så var Naeem Mohammed klar. En spännande spelare, men det är långt ifrån garanterat att han kommer att leverera på allsvensk nivå. Samtidigt uppger Magnus Haglund att ytterligare en anfallare ska in. Det torde innebära att Sadat Karim eller möjligen Villiam Dahlström är på väg bort, för vi behöver knappast båda om vi värvar ännu en forward. Jag hoppas att den sistnämnde är den som får lämna och att förklaringen till att man dröjt med besked om Karim är att man hoppas att någon vill ta över Dahlström.

En spetsig ghanan

Efter att Djurgården norpat Jacob Bergström framför näsan på HBK så dyker nu nästa forwardsrykte upp: Sandvikens Naeem Mohammed. Ghananen har öst in mål i Norrettan under några år, gjorde nästan en strut per match i år och har ett utgående kontrakt. Det är långt ifrån garanterat att han ska kunna leverera i allsvenskan, men visst kan det bli succé. Och han kommer säkert att känna sig hemma i HBK, särskilt om våra övriga ghananer stannar.

Tack till en lojal kämpe

Precis som väntat måste Alexander Berntsson lämna HBK. Och precis som för de andra egna talangerna som nu försvinner sörjer jag, men förstår också att det är nödvändigt. Truppen innehåller redan fyra spelare som kan spela i mittförsvaret och då har ändå inte Joseph Baffo skrivit på. Berntsson har mestadels nött bänk de senaste åren och skulle ha fått ännu mindre speltid nästa år.

Nu får han sannolikt gå till en Superettanklubb. Där önskar jag honom all lycka till. Och tack för alla lojala insatser genom åren, Berntsson!

En buffel och en mångsysslare

HBK-truppen 2023 blir allt tydligare. Och karaktären förstärks ytterligare. Haglund vill helst ha spelare som presterat på allsvenskt nivå och har stark fysik.

Idag har Marcus Olsson skrivit nytt kontrakt och Mjällbys Jacob Bergström sägs vara klar. Olsson är erfaren och mångsidig, kan täcka upp både på ytterbacken och i mittförsvaret. Bergström är en buffel, som snubblat och stångat in en hel del mål i allsvenskan genom åren.

Fyra spelare i årets trupp, som ännu varken fått nytt kontrakt eller lämnat, återstår.

Joseph Baffo vill vi naturligtvis förlänga med, men han avvaktar, precis som han gjort tidigare. Thomas Boakye är en perfekt truppspelare och får troligen förlängt.

De övriga två får vi nog vinka adjö till. Sadat Karim ligger illa till om uppgifterna om Bergström stämmer – gissningsvis är Bergström tänkt att fylla Karims roll. Och för att Alexander Berntsson ska ha någon chans att få nytt kontrakt så måste säkerligen Joseph Baffo lämna, för redan nu har vi fyra mittbacksalternativ (Andreas Johansson, Gabriel Wallentin, Taulant Parallangaj och Marcus Olsson).

Utrensningen fortsätter

Utrensningen fortsätter. Ännu en av spelarna som var dominanta när vi gick upp 2020 lämnar nu HBK: Emil Tot Wikström. Tråkigt, men ändå begripligt. Tot Wikström är talangfull, men efter det lysande 2020 har han haft mycket svårt att få ut sin kapacitet. Ett miljöombyte kan kanske hjälpa honom.

Eftersom ETW hade kontrakt är det tydligt att Haglund inte tror på honom. Det stämmer ju dessutom med det som vår manager sade tidigare den här månaden: att han vill ha spelare som är bra i det fysiska spelet i allsvenskan. Mycket kan man säga om Tot, men fysiskt stark är inte ett av attributen.

Haglunds nuvarande resonemang om att HBK behöver andra sorters spelare i allsvenskan är för övrigt paradoxalt nog ett underkännande av det betyg som han gav laget och sig själv efter förra säsongen. Vår manager hävdade ju tidigare i år att han skulle ändrat ”absolut ingenting” om han skulle få spela om 2021. Så låter det inte riktigt nu. Men visst, lås oss se det positivt: Magnus Haglund verkar ha reflekterat och tagit in nya tankar, istället för att bara tjurskalligt hävda att han gjorde allt rätt 2021. Det kan kanske ge ett gott resultat 2023.

En talang slarvas bort – en annan kommer hem

Samuel Kroon lämnar HBK, precis som jag förutspådde tidigare. Mycket synd, tycker jag. Visst har Kroon varit ganska skadedrabbad, men när han spelat har han varit vårt klart farligaste offensiva hot från mittfältet. För två år sedan spekulerades det om att svenska mästarna Malmö FF skulle värva honom – nu försvinner han istället helt gratis.

Mest överraskande är ändå att Magnus Haglund öppet bekräftar att det helt enkelt är HBK:s senfärdighet som gör att vi tappar Kroon. Vi slarvar alltså bort en riktigt fin talang, bara för att vi inte kan komma till skott. Ruskigt oprofessionellt.

Samtidigt kommer besked om att Gabriel Wallentin får förlängt kontrakt. Det är något överraskande, men glädjande. Som jag minns det ansågs Wallentin ligga före Edvin Kurtulus när de båda fick sina första a-lagskontrakt för fyra år sedan.

I och med Wallentins återkomst så är det tjockt i mittförsvaret. Jag gissar att Alexander Berntsson eller Joseph Baffo försvinner – eller möjligen båda två. Ett annat alternativ skulle vara att låna ut Taulant Parallangaj och hoppas på samma utveckling som Wallentin haft.

Ingen bomb med en Granath

Nej, någon transferbomb är det knappast, utan jag spådde ju redan i förväg att Villiam Granath skulle presenteras på fredagseftermiddagen.

Och precis som jag spekulerade tidigare i veckan så har Magnus Haglund fastnat inte minst för hans fysiska egenskaper. Haglund använder bland annat formuleringar som ”väldigt hög fysisk kapacitet”, ”hög intensitet” samt”fysisk och stark spelare med både fart och uthållighet”.

Låt oss alltså hoppas att Villiam Granath kan bli en fin pusselbit i lagbygget 2023, trots väldigt begränsad erfarenhet av elitfotboll. Men säkert är det inte. Jag minns de berömmande orden som ströddes över en annan då 24-årig Villiam, nämligen Dahlström, vid den här tiden förra året: ”målfarlig” och ”en poängspelare som gör mål och assist”. Dessa superlativ visade sig inte riktigt vara med sanningen överensstämmande.

En springande granat

Tre spelare lämnade häromdagen. Nu kommer första konkreta ryktet om spelare in: Skövdes Villiam Granath. Spontant känns det kanske inte jättespännande. Granath är en 24-åring yttermittfältare med väldigt lite rutin av elitfotboll, endast en säsong i superettan. Det är alltså svårt att så där omedelbart se att han skulle lyfta oss i allsvenskan.

Men HBK har så klart betydligt bättre koll på Granath än vad jag har. Och om man läser lite mellan raderna i intervjun med Magnus Haglund i HP om dels Samuel Kroon, dels att Haglund vill få in fysiskt starka spelare så vågar jag mig ändå på en spekulation: HBK vill ersätta den tekniske, men ganska skadedrabbade Kroon med den löpstarka Granath.

Tack för allt, Boman och Bengtsson!

Andreas Bengtsson och Mikael Boman, två riktiga HBK-veteraner, lämnar klubben. Inte särskilt oväntat, sett till att ingen av dem varit i närheten av en ordinarie plats i Superettan i år.

Jag skulle säga att det är rätt beslut av HBK. Vi behöver få in en del nytt blod och då måste även några spelare lämna. Samtidigt är det förstås lite vemodigt när två spelare som varit tongivande i flera år lämnar. Särskilt sörjer jag Andreas Bengtsson, en egen produkt som kämpat på i nästan ett decennium, tidvis varit helt given på sin vänsterback och egentligen borde vara i sin bästa fotbollsmässiga ålder just nu.

Utlånade Isac Larsson lämnar också, vilket nog alla redan tagit för givet. Men intressant är att inga besked ges kring de övriga spelarna med utgående kontrakt. Magnus Haglund talar om att besluten kan bero på vilka spelare som kommer in. Gissningsvis kan de olika spelarnas öde också bero på hur de andra kontraktslösa agerar. Skriver till exempel Jospeh Baffo på nytt kontrakt så kanske mittbackskollegan Alexander Berntsson får lämna, kan man gissa.