Analys av truppen inför 2024

Vid årsskiften är truppbyggen sällan klara, men i år finns det lite mer grundläggande osäkerheter än det brukar göra. Visserligen ser försvaret ut att vara i princip färdigt, men i övriga lagdelar är det desto otydligare hur HBK 2024 ska se ut: Vi saknar en målvakt, vi har ett högst oklart läge på mittfältet och i anfallet finns knappt något bakom startduon. Här kommer den traditionella truppanalysen vid nyår:

Målvakt
Tim Erlandsson är ett mycket bra nyförvärv. Han har fått beröm i FFF, har erfarenhet från hög nivå och är en HBK:are i grunden. Det kan bli riktigt bra. Men jag vågar inte riktigt lita på honom som given nummer ett. Erlandsson har drabbats av ett par tunga skador de senaste åren och har dessutom haft mental ohälsa, vilket vi i år fick se kan få förödande effekt.
Således behöver en stabil målvakt komma in – alltså inte en andrakeeper, utan någon som är redo för allsvenskan. Tim Rönning verkar vara ganska nära att skriva på och han vore onekligen ett riktigt kap. Med TimTim som målvaktspar 2024 skulle vi få det bättre ställt på målvaktsfronten än vi hade inför allsvenskan 2023.

Ytterbackar
Phil Ofosu-Ayeh är sannolikt allsvenskans bästa högerback. Det har spekulerats lite löst i att han därmed skulle kunna lämna, men jag tror att risken är liten – POA vet nog att det är tack vare HBK och Simon Bakkioui som han överhuvudtaget spelar fotboll. Ingen direkt given reserv på högerbacken finns i truppen, men Thomas Boakye kan vikariera här och även Gabriel Wallentin och Joel Allansson har gjort det.
På andra kanten har 35-årige Marcus Olsson fått förlängt ett år till. Olsson är habil, men inte mer. Bakom honom finns Gustav Friberg, som var ganska upphaussad inför säsongen, men sedan knappt fick spela. Kanske kan han utvecklas i år, annars kanske det är läge för en utlåning. Då får nog Thomas Boakye vara förstereserv här också. Benjamin Hjertstrand finns fortfarande kvar på HBK:s truppsida, men det skulle kännas som lite överflödigt att ha honom i truppen även 2023.
Totalt sett skulle det inte vara dumt med en ny ytterback som kan täcka upp på båda kanterna, även om det inte är helt nödvändigt.

Mittbackar
Den enda position som redan känns helt spikad. Andreas Johansson och Joseph Baffo var ordinarie i år, och lär vara det i början av 2024 också. Men under detta år så tror jag faktiskt att Ante G:s ålder kommer att ta ut sin rätt och tids nog ge Gabriel Wallentin, som gjorde ett fint 2023, chansen i startelvan. Bakom finns intressanta 16-åringen Bleon Kurtulus, som säkert kommer att få känna på allsvenskt spel 2024.

Mittfältare
2023 spelade vi i huvudsak  utan egentliga yttrar, och därför väljer jag att slå samman alla mittfältare under en rubrik. Som truppen ser ut nu är vi starka här: Erik Ahlstrand är uttagen till landslagets januariturné, Kazper Karlsson är en supertalang, Amir Al-Ammari spelar i Iraks landslag, Joel Allansson gör alltid ett gott jobb så länge han slipper spela på kanten och Jonathan Svedberg hade visserligen en svagare höst men bör kunna komma tillbaka i form.
Det finns dock orosmoln; både Ahlstrand och Karlsson ryktas bort. Utan dem är vi plötsligt riktigt sårbara på mittfältet, för Villiam Granath floppade under sin debutsäsong och Albin Ahlstrand, Pontus Carlsson och Leo Hedenberg må vara talanger men är inga vi kan sätta vårt hopp till. Sedan finns naturligtvis Thomas Boakye, men han kan ju behövas på andra positioner.
Här behövs alltså åtminstone ett nytt namn om Ahlstrand den äldre och Karlsson försvinner.

Anfall
När Viktor Granath och Naeem Mohammed till slut, i seriens slutspurt, fick spela tillsammans blev det succé: 6 mål på 3 matcher. Det är ett fint anfallspar för 2024.
Men vem ska vara bakom? Alex Hall är en forwardstalang som prisades nyligen. Han kan vi ha förhoppningar, men inte förväntningar, på. Ytterligare minst en anfallare krävs för att komplettera truppen och inte mycket talar för att det är Villiam Dahlström. Troligen blir det Rasmus Wiedesheim-Paul och det är ingen dålig lösning, även om jag är långt i från övertygad om att han verkligen håller för allsvenskan.

Silly season har vaknat

Årets silly season har varit lugnare och senare än vanligt. Visst var det en chock att Malkolm Nilsson stack, men i övrigt har inte mycket spännande hänt. Den senaste tiden verkar dock silly season så smått ha vaknat. Här är läget för några av de mest intressanta spelarna:

• Kazper Karlsson ryktas än hit, än dit. Jättetalangen stänger själv inga dörrar för HBK, men sannolikt lämnar han i vinter. Det är ingen jätteförlust på kort sikt (än så länge är han ingen nyckelspelare i HBK), men jag hoppas så klart att vi får hyfsat bra betalt den dagen han försvinner och helst också en saftig vidareförsäljningsklausul.

• Rasmus Wiedesheim-Paul är med stor sannolikhet en HBK:are igen 2024. Magnus Haglund brukar sällan uttala sig så här positivt innan en spelare är klar. Det är så klart trevligt att få hem en tidigare HBK:are, men vi ska komma ihåg att han inte precis glänst under de tre senaste åren. I allsvenskan – den serie han nu ska spela i – blev det ett enda mål på 26 matcher förra året. Haglund undviker också att ge ett konkret svar på vad RWP egentligen kan tillföra HBK.

• Isak Pettersson verkar vara klar för Elsborg. Det bäddar för att det kan bli TimTim i HBK.

• Erik Ahlstrand har det varit mer tyst om på sistone, vilket känns märkligt eftersom han är uttagen i landslaget. Den senaste intervjun som jag sett säger egentligen inte mycket mer än att ingenting händer just nu.

• Och så meddelar Haglund att floppen Villiam Dahlström, precis som väntat, knappast är aktuell för HBK:s trupp 2024.

Första Tim hemma

Jag skrev häromdagen att jag gärna ser TimTim som HBK:s målvaktspar 2024. Nu är den första Tim klar.

Förhoppningsvis är Tim Erlandsson – trots att han själv inte ser det så – i första hand tänkt som andramålvakt, och då blir han en riktigt högklassig sådan. Sedan finns det ju en viss osäkerhet med i bilden; Erlandsson har både haft ett par allvarliga skador och mått psykiskt dåligt. Det förstärker bilden av att vi nog behöver in en ännu bättre keeper som nummer 1.

TimTim låter bra

HBK:s målvaktsduo 2024 blir kanske dubbel-Tim: Tim Rönning och Tim Erlandsson. Det låter mycket bra.

Rönning är en fortfarande ung målvakt med gedigen allsvensk erfarenhet, som spelat ungdomslandskamper och varit aktuell för a-landslagets januariturné. Om vi kan lägga Malkolm Nilsson-pengarna på att köpa loss honom från Elfsborg vore det faktiskt ett byte vi går plus på, i mina ögon.

Erlandsson är något äldre, men inte lastgammal. Även han med erfarenhet av såväl allsvenskan som ungdomslandslag och med fina vitsord från FFF de senaste åren. Dessutom är han ju HBK:are från början. Även detta skulle vara ett uppköp jämfört med Malte Påhlsson (som nu blivit klar för ÖSK).

En bortslarvad Taulant

Taulant Parallangaj fick riktigt fina lovord när han släpptes upp i a-lagstruppen för två år sedan. Och HBK visade att man verkligen trodde på honom när man i juli 2022 förlängde hans kontrakt med tre år.

En månad senare gjorde Parallangaj debut i startelvan mot svårast möjliga motstånd: BP. Det gick tyvärr uselt; debutanten visades ut och HBK fick stryk. Jag skrev då att jag hoppades att HBK skulle stötta honom. Om – och i så fall hur – HBK har gjort det vet jag inte. Men Parallangaj, nyss så hyllad, kom aldrig tillbaka. Känslan utifrån är att det där enda misstaget knäckte honom helt. Det är ett svaghetstecken hos HBK att en talang som man trott så hårt på fullständigt slarvas bort.

Nu lämnar Taulant Parallangaj för Sandviken i division 1. Det är en ytterst väntad bantning av truppen, särskilt som det finns fyra andra renodlade mittbackar i truppen (Ante G, Joseph Baffo, Gabriel Wallentin och Bleon Kurtulus). Jag hoppas att det blir en möjlighet till nystart för Taulant. Och kanske, kanske kan han någon gång – med stärkt självförtroende och ny a-lagserfarenhet – komma tillbaka till oss.

En transferchock!

Det är nog en av de allra största transferöverraskningarna någonsin: Malkolm Nilsson lämnar HBK för Djurgården. En spelare som varit HBK-supporter sedan barnsben, som skrev på nytt kontrakt när många trodde att han skulle försvinna och som vi faktiskt fortfarande inte vet om han håller i allsvenskan – nej, jag kan ärligt säga att jag absolut inte såg det här komma.

Samtidigt har jag mycket svårt att förstå den ilska som riktas mot Nilsson. Visst känns det trist att han lämnar och visst kommer det att vara tungt att se honom i ett annat allsvenskt lag. Men som utomstående vet vi ju inte exakt vad som hänt och uppenbarligen är detta något han själv velat – kanske som en nystart och för att komma ifrån den miljö som en gång gjorde honom sjuk.

För HBK:s del blir det så klart tufft att jaga ny målvakt, två stycken dessutom eftersom Malte Påhlsson också försvinner. Men det finns också positiva aspekter. Vi får in bra med pengar och vi kan värva en målvakt som vi faktiskt vet håller – det är ju långt ifrån säkert att Malkolm Nilsson inte drabbas av bakslag.

För egen del önskar jag Malkolm Nilsson lycka till. Han har bidragit mycket till HBK, både spelmässigt och med sitt engagemang, och ser nu till att HBK får ordentligt betalt när han lämnar, vilket långt ifrån alla våra egna produkter har gjort. Sedan kan jag personligen fundera lite över hans klubbval – Djurgården känns inte som den optimala miljön om det går tufft för honom och han börjar känna av det sviktande psyket igen.