söndag 4 februari 2018

Utan segrar och utan att få vara supporter?

Visst, träningsmatcher ger inga poäng och resultaten är inte det viktiga. Men noll segrartvå hemmamatcher mot seriekonkurrenter ger inte precis känslan att Tony Karlsson kaxiga uttalande skulle stämma. Själv har jag bara sett vissa delar av matcherna och vågar inte uttala mig alltför mycket. Och nu blir det allvar nästa gång – tävlingspremiär med en bortamatch mot Oddevold.

Är det förresten någon mer än jag som är förvånad, besviken och lite oroad över att vår klubbchef verkar sätta likhetstecken mellan "supportrar" och "klacken"? I den här intervjun säger Susanne Nilsson att HBK i år har samlat supportrarna på ett ställe på Örjan. Vad menar hon? Alla vi som ger HBK vårt stöd, både på och utanför Örjan, är för tusan supportrar. Hur vi stödjer klubben må variera, men att högste tjänstemannen inte tycker att jag är en supporter till klubben som jag har stöttat i decennier – ofta i en miljö där jag varit tämligen ensam – känns faktiskt lite sårande.

Ska jag dra det ännu lite längre så är det ju faktiskt så att de som köper seriekort på den nya klacksektionen får ett ordentligt rabatterat pris, vilket alltså betyder att de stödjer klubben med en mindre summa än övriga som köper årskort. Ja, man skulle till och med kunna tolka det som att klubben sponsrar dessa klackmedlemmar ekonomiskt genom det låga priset. Så vem är egentligen störst "supporter" – den som köper ett klackårskort för 600 kronor eller den som köper ett årskort på sektionen bredvid och därmed bidrar med 2500 kronor till HBK:s kassa?

Inga kommentarer: