Spännande comeback i jumbomötet

Vi behöver ju lite erfarenhet inför nästa säsong. Därför var det intressant att se att Kvällsposten hittade ett rutinerat nyförvärv i HBK-elvan.

Ett släckt hopp och en längtan efter vår

Ett liten gnista hopp tändes i fredags, men så blev då nedflyttningen klar i teorin också i måndags. Trist, men jag hade för länge sedan bearbetat besvikelsen över att än en gång åka ur.

Så kommer truppen då att räcka till i superettan? Det är naturligtvis omöjligt att sia om, men insatserna och startelvorna som vi har haft på slutet lovar i alla fall gott. Får vi sedan tillbaka en Johan Oremo utan några sviter från skadan känns det faktiskt som att vi bara skulle behöva komplettera med ett par-tre spelare utifrån, framför allt på kanterna i försvaret och på mittfältet, för att vara riktigt konkurrenskraftiga, under förutsättning att vi inte tappar fler ur nuvarande trupp. Jag ser redan fram emot våren 2018 – och att förhoppningsvis få vinna oftare än vi förlorar.

Nu hoppas jag att vi slår AFC på lördag och ser till att vi, troligtvis för alltid, har plusstatistik på dem i allsvenskan.

Vi tog hem tre poäng borta

För tre år och två dagar sedan vann vi senast på bortaplan i allsvenskan – då var det sjätte raka bortasegern. Nu – med kniven mot strupen – tog vi äntligen en bortaseger igen. En fin prestation, men visst märktes det att ÖSK inte hade något att spela för.

Tänk om vi nu kunde slå AFC hemma i nästa omgång, samtidigt som J-Södra bara kniper en poäng på de kommande två matcherna. Då blir det – mot alla odds – en avgörande match i slutomgången.

Och så kul för Malkolm Nilsson att få hålla nollan.

Imorgon kan vi vara i superettan

Mikael Boman hade varit Bom-man och missat en hel del. Men så, med bara minuter kvar, gjorde han – som så många gånger förr – mål på Örjans vall och förlusten var ett faktum. Inte orättvist, men visst hoppades vi på ett HBK-mål istället, en seger och en liten, liten chans att klara kontraktet. Nu kan vi istället bli helt klara för nedflyttning imorgon, om J-Södra skulle vinna.

Resultatet och kontraktsstriden i alla ära – jag har redan för flera veckor sedan ställt in mig på att det är superettan 2018 som gäller. Därför var dagens mest intressanta egentligen inte resultatet, utan hur Malkolm Nilsson skulle prestera. Och idag saknade vi inte Isak Pettersson. Nilsson stod för flera fina räddningar och var chanslös på målen. Spelet med fötterna är också helt okej, även om Pettersson är strået vassare.

Vi gratulerar Malkolm och sörjer Isak

Malkolm Nilsson är en härlig spelare att ha i truppen. En genuin HBK-supporter, som alltid stöttar laget trots att han nu nött bänk bakom både Stojan Lukic och Isak Pettersson. Därför är det roligt att han nu äntligen får chansen som a-lagsmålvakt. Men – och detta är ju trots allt det viktigaste – Isak Pettersson är en bättre målvakt, och dessutom ett par år yngre. Därför är det riktigt tråkigt att han lämnar oss.

Posivt ändå: nästa målvaktstalang, juniorlandslagsmannen Simon Andersson, borde nu kunna få rollen som andremålvakt i superettan 2018.

För övrigt är det naturligtvis helt rätt att spela Malkolm Nilsson under de sista matcherna i allsvenskan.

Mutor och kontraktsbrott

Heder åt HBK:aren som stod upp mot brottslingarna som ville få honom att förlora förra helgen. Med tanke på vilken bra insats som vi gjorde så kan vi nog konstatera att uslingarna inte lyckades den här gången.

Det är för övrigt helt logiskt att ge sig på en spelare i ett bottenlag, eftersom brottslingarna kan spela stora summor på MFF utan att någon reagerar. Hade det varit tvärtom – och stora summor spelats på HBK – hade spelbolagen så klart reagerat.

Och så har det blivit känt att Nikolai Alho och HBK går skilda vägar efter säsongen. Också det fullständigt logiskt – Alho har inte alls levt upp till förväntningarna som vi hade på honom inför säsongen och är säkert inte själv nöjd med att bli en förmodad bänkspelare i Superettan 2018.

Vi fyller på med ungdomar

Vi välkomnar tre nya namn från ungdomsverksamheten upp i a-laget: Isac Larsson, Isac Harrysson och Emil Tot Wikström. Dessutom får Rasmus Wiedesheim Paul, som redan spelat i allsvenskan, a-lagskontrakt. Riktigt roligt.

19 namn ska nu vara kontrakterade för nästa år. De i nuvarande trupp som inte har kontrakt nästa år torde vara Isak Pettersson, Malkolm Nilsson, Adnan Kojic, Marcus Johansson, Aboubakar Keita, Alexander Ruud Tveter och Ardian Berisha. Och så är det ju någon av de 19 som har en klausul om att få lämna vid nedflyttning – förhoppningsvis inte Fredrik Liverstam.

Isak dubbelt överlistad av HBK:are

Två gånger hamnade bollen i nätet bakom Isak Pettersson – båda gångerna var en HBK-fot sist på bollen. Det var tydligen vad som krävdes för att vår storspelande målvakt skulle kapitulera idag.

MFF:s seger var på intet sätt orättvis, men visst känns det tungt att den kom till på det sättet. Vi gjorde en helgjuten defensiv insats, och även om vi skapade få egna chanser så kan man inte kräva mer när jumbon möter överlägsna serieledaren på bortaplan. Och återigen med en riktigt ung, till mer än hälften hemmaproducerad, startelva. 2018 kan bli en riktigt intressant superettan-säsong, särskilt om vi kan få Isak Pettersson att stanna.

Och så har vi förlängt med Igor Krulj. Roligt, tycker jag. Jag kan inte säkert säga att Krulj är det bästa för HBK nästa år, men jag kan å andra sidan inte peka på någon annan som skulle vara bättre. Då tar jag gärna en ung, lovande tränare, som är så tydligt stolt över att få träna HBK. Visst kommer han säkert att gå på en del taktiska minor – precis som han har gjort i år – men sannolikt lär han av motgångarna och de senaste omgångarna har vi spelat riktigt bra.

En annan som har förlängt är talangen Oscar Petersson. Roligt, det också.