Analys av truppen inför 2018

Vår trupp för nästa år sägs redan vara spikad, vilket är tidigare än jag någonsin kan minnas. Intressant nog är det en i mina ögon väldigt framtung trupp – gott om goda, offensiva alternativ, men tunnare på de defensiva positionerna. Kanske är det rätt tänkt för superettan, där väl förhoppningen är att vi ska dominera match efter match. Och om det är något vi ofta har saknat på senare år är det just offensiv kvalitet. Å andra sidan ska vi väl under 2018 – om det går så väl att vi går upp – även börja sätta spelet, inklusive defensiven, som förhoppningsvis håller oss kvar i allsvenskan 2019.

Nåväl, nu tar vi och går igenom lagdel för lagdel, enligt den numera aktuella formeln 3-5-2.

Målvakt
Malkolm Nilsson fick chansen de sista matcherna under 2017, efter att Isak Pettersson till slut behagat meddela HBK att han inte hade minsta tanke på att stanna. Nilsson får väl godkänt; han hade faktiskt näst bäst räddningsstatistik av alla målvakter i allsvenskan. Dessutom är han en genuin HBK-supporter – vilket idag känns väldigt ovanligt. Kommer han att bli en allsvensk stormålvakt? Högst oklart, men jag ger honom gärna chansen att försöka.
Bakom Nilsson finns snart 17-årige Simon Andersson, med gott om ungdomslandskamper på kontot. På Himlen är Blå ifrågasätts det kloka i att ge honom chansen som andramålvakt, men jag har svårt att förstå det. Under 2017 lät vi en 19-åring vara förstemålvakt i allsvenskan och det gick ju bra – varför skulle vi då inte våga ge en 17-åring chansen som andremålvakt i andradivisionen? Jag är dessutom gammal nog att minnas hur Andreas Isaksson slog igenom som 17-åring i allsvenskan.

Mittbackar
Här finns tre självskrivna namn av hög superettanklass, men bakom dem är det tunnare. Peter Larsson må vara en gammal favorit, men det vimlar av texter om hans skador de senaste åren, till exempel här, här, här, och här. Alexander Berntsson och Marcus Mathisen är betydligt yngre, men kan naturligtvis också bli skadade. Den enda utpräglade mittbacksreserven är Peter Larssons namne Isac, nyss 17 år fyllda vid premiären. Jesper Westerberg är visserligen ett alternativ som höger innerback, men kan behövas som wingback och har dessutom aldrig blivit sig lik efter skadan i sista matchen 2015. Andreas Hadenius kan också vikariera här, men är i första hand tänkt för innermittfältet. Nja, totalt sett känns det som att vi hade behövt ytterligare ett etablerat namn här och Marcus Johansson är ju fortfarande kvar i truppen på hemsidan – kanske han ändå får förlängt?

Wingbackar
Andreas Bengtsson blev helt ordinarie 2017 och har haft en fin utveckling. Han känns given som vänster wingback. Till höger lär nyförvärvet Thomas Boakye och veteranen Jesper Westerberg tampas om platsen, och jag tror att Boakye ligger steget före. Ett annat alternativ till höger är den mångsidige Höskuldur Gunnlaugsson. Totalt sett är det ganska tunt även här, särskilt som både Westerberg och (speciellt) Gunnlaugsson nog kan bli aktuella på andra positioner. Krulj öppnar dock för att även använda 3-4-3 och så kanske uppställningen blir om det saknas wingbackar och vi då istället får se innermittfältare ta steget ut.

Innermittfält
Vi spelar numera med en trio i mitten, men trots att det finns tre platser att slåss om så är det svårt att se någon spelare som helt given. Pontus Silfwer beskrevs av Igor Krulj som en önskevärvning och var under hösten helt ordinarie. Jag gissar att han startar majoriteten av matcherna även 2018. Bredvid honom tog unga Jonathan Svedberg också en ordinarie plats under slutet på 2017, men nu får han tuff konkurrens av nyförvärven Andreas Hadenius och Dida Rashidi. Oscar Petersson, som debuterade i a-laget 2017, vill säkert också ha ett ord med i laget. Höskuldur Gunnlaugsson kan placeras på den offensiva innermittfältsplatsen. De nyuppflyttade Emil Tot Wikström och Isac Harrysson finns också, och kanske kan Alexander Arvidsson kämpa sig tillbaka från ännu en skada. Många alternativ således och svårt att sia om vilka som startar i premiären mot HIF.

Anfall
I många år har vi jagat offensiv spets under silly season. Det här året har det verkligen inte behövts. I mina ögon har vi i Johan Oremo, Gabriel Gudmundsson och Tryggvi Haraldsson tre kandidater till skytteligasegern. Det ska bli intressant att se vem av dem som får nöta bänk – oavsett så lär han vara en vass avbytare. Bakom trion finns Kosuke Kinoshita, som floppade i allsvenskan och bara gjorde ett mål, men i alla fall i superettan borde vara en kapabel målskytt. Och kanske kan måltjuven Rasmus Wiedesheim Paul, som fortfarande är tonåring även nästa år, vara redo för seniorspel 2018. Dessutom kan allroundalternativet Höskuldur Gunnlaugsson spela här. Ja, här finns sannerligen många möjliga måljägare.

Trebackslinje utan back-up?

Marcus Johansson sägs lämna HBK, även om inget officiellt ännu kommit ut. Om HP:s uppgifter stämmer, inklusive uppgiften att truppen nu ska vara spikad, måste jag säga att jag är förvånad över hur tunna vi kommer att vara i försvaret. Vad händer om exempelvis Peter Larsson, som är en bra bit över 30 år och haft en del skador genom åren, åker på en tuff skada i premiären? Ska då Isac Larsson, som i det läget nyligen fyllt 17 år och till dags dato inte gjort en enda minut i a-laget, kliva in resten av våren? Eller ska Jesper Westerberg spela höger innerback, vilket tunnar ut oss ytterligare på wingbacksplatserna? Och vad händer vid ytterligare en skada/sjukdom/avstängning i försvaret?

Nej, det här känns inte riktigt tryggt. Marcus Johansson är måhända ingen stjärna, men som back-up i Superettan skulle han duga finfint.

Förbundskaptenens bästa till HBK

Andreas Hadenius ska ha gjort den bästa debut som nuvarande förbundskapten Janne Andersson sett. Och nu är han en HBK:are. Visserligen har Hadenius varit långt ifrån ordinarie i Norrköping, men det är en ändå en klassvärvning med superettanmått mätt. 26 år gammal kan han också utvecklas.

Intressant nog beskrivs Hadenius som en spelare som kan vässa konkurrensen på mittfältet, alltså inte en mittback. Annars känns just mittbackspositionen som något tunn, om vi ska fortsätta med 3-5-2, med endast tre etablerade spelare kontrakterade, och så 16-åringen Isac Larsson samt Marcus Johansson, med en oklar framtid. Men eftersom Johansson finns med i truppen på hemsidan, och HBK på samma hemsida nu sägs vara klara med truppbygget, så kanske har han fått förlängt i det tysta?

Livet efter Liverstam

I fem år han stått där i vårt mittförsvar, nickat bort bollar och stoppat framforsande forwards. Men nu får vi rikta in oss på ett liv utan Fredrik Liverstam. Riktigt tråkigt. Jag berömde honom redan efter hans debut i allsvenskan för oss och han har varit en favorit sedan dess.

Att livet efter Liverstam möjligen kommer att inkludera Mohammed Abubakari gör det dock lite ljusare. Abubakari kan bli en bra ersättare till Aboubakar. Ja, till Keita då alltså.

Värvning nummer tre redan klar

Nej, Dida Rashidi var inte ett namn som jag någonsin reflekterat över. Men nu är han plötsligt HBK:are – och riktigt intressant. Sju landskamper i futsal tyder på god teknik. Ska vi gissa att han är tänkt för positionen bakom anfallarna i Igor Kruljs 3-5-2?

Och så fortsätter HBK med att presentera nyförvärv via HBK-TV. Kul!

En comeback och en nykomling

Peter Larsson och Thomas Boakye blev silly seasons två första nyförvärv – dessutom härligt nog presenterade på en HBK-TV-livesändning i förmiddags. Mer sådant, HBK!

Peter Larsson minns vi ju från förra decenniet, och även om jag inte har jättebra koll på hur han skött sig i HIF de senaste åren så verkar han hålla hyfsad klass fortfarande och vi behöver ju rutinen. Enligt KvP så ersätter han i praktiken Marcus Johansson, och det känns ju som ett uppköp.

Thomas Boakye har intresserat allsvenska storklubbar både för några år sedan och i år. Det får betraktas som ett styrkebesked att han väljer oss. Dessutom vet Igor Krulj vad han får, eftersom han har haft honom i Varberg tidigare. Jag tror att Boakye kan visa sig vara ett riktigt bra förvärv.

En klok tränare – och ungt och gammalt på ingång

16-årige målvaktstalangen Simon Andersson flyttas upp i a-truppen, precis som jag hoppades för en månad sedan. Dessutom sägs mer än dubbelt så gamle Peter Larsson vara klar – plus ytterligare en spelare.

Ännu mer intressant än silly season är att få höra intervjun med Igor Krulj i HBK-TV. Vår unga tränare har kloka idéer om individuell utveckling av spelarna, har en tydlig bild av vilka spelartyper vi behöver värva, betonar vikten av noggranna förberedelser, vill knyta laget närmare det omgivande samhället och inser behovet av mental träning. Ja, intervjun är full med resonemang som värmer ett supporterhjärta och tänder hopp om framtiden.

Isak visar sin egoistiska sida

Isak Pettersson stack som Bosman – men fick ändå ett tack av HBK på Twitter, vilket till exempel Ivo Pekalski inte fick när hans försäljning gav oss cirka en miljon i somras.

För Laholms Tidning visar Pettersson upp mer av sin egoistiska – eller möjligen omogna – sida. Han säger att han i somras ville stanna kvar i HBK för att få erfarenhet (inte för att hjälpa klubben att klara kontraktet), han erkänner beredvilligt att han tänkte lämna som Bosman oavsett om klubben klarat sig kvar eller inte och han sågar indirekt sin målvaktstränare i HBK genom att säga att Norrköpings målvaktstränares kunskaper är ”på en helt annan nivå än allt jag gjort tidigare”. Ett bittert avslut, men i samma tradition som förra gången en av våra ungdomar stack till Halmstad Nordöstra.

Traditionell vinst i epilogen

Precis som förra gången vi åkte ur allsvenskan avslutade vi med seger mot Hammarby. Och det var en seger som lovade gott – även om vi inte ska glömma att avgörandet skedde efter att Hammarby blivit reducerat till tio man.

Även med förra årets avslutande match fanns en del likheter: vi vann på bortaplan mot ett lag som förkortas HIF efter att ha vänt underläge och efter att Marcus Mathisen satt 2-1-målet.

Det verkar som att vi ska värva 3-5 spelare till nästa säsong, men formuleringen på hemsidan är något diffus (”kan komma att rekryteras beroende på om någon ur nuvarande trupp lämnar”). Några ur nuvarande trupp kommer ju definitivt att lämna, eftersom Isak Pettersson och Adnan Kojic redan har meddelat att de söker sig vidare. Dessutom har jag svårt att se att Alexander Ruud Tveter och Ardian Berisha skulle erbjudas nya kontrakt. Däremot vill säkert Igor Krulj förlänga med både Marcus Johansson och Aboubakar Keita. Men kanske syftar formuleringen på om någon med kontrakt lämnar – gissningsvis kapten Liverstam?

Och tänka sig – nu har vi plötsligt två allsvenska bortasegrar i rad. Och är obesegrade tre matcher i rad.

Får Larsson ha roligt i superettan ett år till?

Vi behöver som sagt fylla på med rutinerade spelare, och eftersom Peter Larsson dessutom tycker att det är roligare med superettan än allsvenskan så gissar jag att vi snart får se honom i en blå tröja igen.

Och kanske får han sällskap av en annan före detta HBK:are som han till och med har spelat med – Anel Raskaj tränade ju med HBK för några veckor sedan, men sedan har jag inte hört mer om det.