För över 20 år sedan kom en Pascal från Danmark till HBK och räddade oss kvar i allsvenskan. Nu kommer en annan Pacal från Danmark till HBK och om man läser danska beskrivningar så känns han som en viktig pusselbit för att säkra allsvenskt kontrakt i år.
I HP verkar det dessutom som att Iddrisu Moro snart är klar. Det ska bli spännande att se hur bra den upphaussade mannen egentligen är.
Äntligen fick allas vår Francis ett efternamn också: Dovi. Namnet är visserligen ogooglebart, men det låter lovande att han varit i Mjällby och tränat i två månader. Det tyder på att Mjällby sett något i honom och innebär dessutom att han redan har bekantat sig något med Sverige och fotbollen här, vilket kan snabba på acklimatiseringen. Min gissning är att han snart skriver på ett HBK-kontrakt, för klubben verkar ha fåt blodad tand på att plocka in afrikanska talanger.
Det har pratats om en ”kontraktlös mittback från någon av de skandinaviska ligorna”, men nu verkar det istället vara en man som heter Ove – förlåt: en mittback som heter Francis – som kan bli nästa pusselbit i truppbygget. Jag måste säga att det är ganska komiskt att HP varken lyckas få reda på hans efternamn eller vilken klubb han tillhör – och ändå väljer att publicera. Jag gissar att vi får vara glada att HP i alla fall lyckats få reda på att han är från Nigeria.
Så där ja – då har Marcus Olsson till slut också skrivit på. Välbehövlig rutin i försvaret är inne. Men ännu en mittback behövs och dessutom verkar det som att Iddrisu Moro snart också är klar. Då skulle vi ha 28 man med kontrakt och kommer att behöva rensa bort åtminstone tre-fyra.
Det är klassiskt HBK – från ingenstans ramlar plötsligt två värvningar in, utan att ett ord kring något av dem cirkulerat tidigare. Visst har det glunkats lite om att klubben tittar i Norge, men att två unga lirare med erfarenhet från Norges högsta division plötsligt skulle vara HBK:are anade jag inte.
Jag måste erkänna att jag hade noll koll på såväl Pawel Chrupalla som Aleksander Damnjanovic Nilsson, men utifrån lite snabb inläsning kan man väl säga att de i truppen kan ses ersättare för och – förhoppningsvis – uppgraderingar av två som lämnar.
Pawel Chrupalla är allsidig som Thomas Boakye och kan spela på alla ytterpositioner, men har – till skillnad från sin föregångare – tydligen en ”extremt fin vänsterfot”. Det låter inte dumt. Jag är inte jätteorolig för att Vinicius skulle lämna redan nu, men i sommar är det fullt möjligt att brassen sticker och då kan Chrupalla ersätta honom. Fram till dess kan norsk-polacken dels vara backup på båda wingbacksplatserna, dels lägga sig i kampen om tredje platsen i anfallet.
Aleksander Damnjanovic Nilsson ska nog kunna fylla Jonathan Svedbergs roll på mittfältet, men också någon av de mer offensiva platserna. Han är tre år yngre än Svedberg, men har gjort nästa lika många matcher i en nordisk förstadivision som den han ersätter. Jag kan inte säga att han är bättre än Svedberg, men potentialen finns där definitivt, med mängder med ungdomslandskamper.
Med de två nya värvningarna har vi nu, om jag räknar rätt, 25 man med kontrakt. Det är ganska många och jag gissar att ett par-tre snart har nya klubbadresser. Bara tre av de 25 är dock rena mittbackar – så vi kommer även att behöva värva mer. Dessutom hintar Johan Lindholm om att Gustav Friberg, inte oväntat, kan komma att lämna och då försvinner möjligheten att ha honom som backup i mittförsvaret.
Det är mer än ett decennium sedan som jag talade mig varm för att HBK skulle samarbeta med ett lokalt lag ett par divisioner ner, för att bland annat kunna ge unga talanger speltid. Då var det Halmia jag nämnde, men Astrio, som nu är aktuellt, är naturligtvis mycket bättre. Söndrumklubben har en väldokumenterad förmåga att utveckla spelare och saknar det löjliga lillebrorskomplex som Halmia, trots att snart ett halvt sekel gått sedan sällskapet låg på samma nivå som HBK, fortfarande har.
Samarbetet verkar i nuläget i första hand handla om att Astrios målvakt Zackarias Nilsson ska kunna vara tredjemålis hos HBK. Jag hoppas dock att det med tiden kan bli fler spelare än han, men det kräver kanske att Astrio tar steget upp till division 1 – det har ju varit nära flera år nu. Möjligen skulle HBK kunna snabba på processen genom att trots allt inkludera någon eller ett par lovande talanger i år, så att de kan få speltid i Astrio eftersom det knappt är några matcher i B-lagsserien (U21) och samtidigt hjälpa klubben uppåt i seriepyramiden.
Ett lärlingskontrakt är knappast någon garanti för att man en dag blir en a-lagsspelare, men eftersom vi tappat en hel del lovande ungdomar på sistone är det glädjande att se en u-landslagsspelare skriva på: Ludvig Arvidsson.
Signeringen av Arvidsson ger mig dock anledning att återkomma till hur felbyggd vår trupp är för tillfället. Vi har redan ett överflöd av anfallare, inklusive hyllade ynglingen Alex Hall som knappt fått speltid hittills. Vilken chans har Arvidsson att slå sig in här? Ja, jag förstår att han är för framtiden. Men samtidigt saknar vi fortsatt minst två mittbackar och där hade Kevin Andersson Lönnergård – jämngammal med Ludvig Arvidsson – varit ett intressant namn som kanske till och med kunnat få hyfsat med speltid 2025, men han valde tyvärr en betydligt tråkigare förening.
I HP:s artikel om truppbygget drar tidningen och Johan Lindholm samma slutsatser som jag skrev häromdagen. Joseph Baffo och Jonathan Svedberg lämnar sannolikt, medan Marcus Olsson nog snart skriver på. Då behöver ytterligare en erfaren mittback tillkomma, och så en ung talangfull mittfältare. Även om Johan Lindholm har fått ta över en felbyggd trupp så är det skönt att höra signalerna om att den är på väg att stöpas om.
