Bäst när det gäller!

Vi hade vår bästa chans att säkra kontraktet på egen hand idag – och vi tog den med besked. Visserligen blev det bara 0-0 mot BP, men det var ju exakt vad som krävdes och prestationen var en av årets bästa, om inte den allra bästa. Förutom några korta perioder dominerade vi totalt, vann nästan alla närkamper, hade överlägset bollinnehav (har vi haft så mycket boll i någon match under den här allsvenska sejouren?) och bollar i både ribba och stolpe. Härligt att se att vi verkligen kan vara bäst när det gäller.

Nu, när serietillhörigheten är klar, lär arbetet med att bygga nästa års trupp ta fart på allvar. Och Jesper Westerberg, Johan Lindholm och de andra inblandade har ett styvt jobb framför sig. I dagens startelva är det bara André Boman, Pascal Gregor, Filip Schyberg och Niilo Mäenpää som har kontrakt hela nästa säsong. Visserligen kan säkert en del av de övriga stanna, men det lär nog ändå bli ganska rejält vinddrag av spelare både in och ut under den närmaste tidens silly season.

Bryta eller förlänga – både spelarkontrakt och allsvenskt dito

Det är den där tiden på året då allt går lite snabbare – rykten börjar rulla in, spelarkontrakt diskuteras, bryts eller förlängs samtidigt som årets säsong ska avslutas och även här ett nytt kontrakt ordnas.

I helgen har HBK ett gyllene läge att säkra nytt allsvenskt kontrakt. En poäng hemma mot BP räcker. Det ska inte vara omöjligt och är ett läge som jag absolut köpt före säsongen. Samtidigt: Om vi får stryk mot pojkarna och Degerfors eller Öster (eller i värsta fall båda) vinner den omgång så ser det plötsligt ganska så läskigt ut inför slutomgången. Då har vi AIK på bortaplan och det brukar innebära noll poäng. Nej, ska vi säkra kontraktet på egen hand så bör det nog ske på söndag.

Under veckan har också ryktena kring ett eventuellt tränarbyte rullat vidare och vår gamle anfallare Gunnar Heidar Thordvaldsson sägs ha varit aktuell. Nu framgår det visserligen inte om det är just jobbet som huvudtränare i HBK som GHT tackat nej till, men om det vore så så tycker jag att det är ytterst märkligt. Jag har svårt att se vad som skulle göra honom till en tydlig förbättring på tränarfronten.

HP är rejält akterseglade när det gäller ryktena kring tränarbyte. Men tidningen gjorde i alla fall sitt bästa för att koka soppa av en spik. HP tog några enstaka kommentarer från folk som istället för att se matchen kollade tidningens direktrapport – och byggde en hel artikel om ”missnöje med HBK-tränaren” på det. Tramsigt gjort. Men med detta sagt kan det naturligtvis, precis som jag påpekat tidigare, ligga något i uppgifterna som florerar.

Det är inte bara på tränarfronten som det finns rykten – och ibland mer än så. Nu sägs Gisli Eyjolfsson redan vara klar för isländska IA. Det förklarar varför han varit helt utan speltid nu på slutet. Jag tycker att han borde fått fler chanser, men med tanke på att vi har ganska många spelare på innermittfältet och han antagligen har en av de högsta lönerna så klagar jag inte.

Även Villiam Granath ryktas bort, i detta fall till ett topplag i Polen. Det låter fullt troligt – Granath har varit vår bästa spelare i år och vill säkert passa på att få några år med fin lön på kontinenten. Det är han faktiskt också värd, även om jag naturligtvis gärna vill att han stannar.

Målisen Tim Erlandsson har också utgående kontrakt och svävar lite i sina svar. Min gissning är dock att det inte är några supererbjudanden som han fått. Erlandsson är en okej allsvensk målvakt, men inte så mycket mer. För HBK duger han dock gott, så jag vill gärna ha honom kvar också.

Ett rykte in har också dykt upp: Högerbacken Anders Hellblom från tredjedivisionslaget FC Stockholm. Det låter som en ganska typisk HBK-värvningen, men jag ser inte riktigt att det är just på högerbacken som vi behöver förstärka. Men visst: Han kan kanske spelas in bakom André Boman ett år eller två. Och kanske funka på vänsterkanten också.

Och till sist: Kul att se B-laget bli svenska reservlagsmästare. Visserligen betyder det inte att framtiden är säkrad (många av spelarna är ju inte så unga längre och att vi tog guld 2021 har ju inte resulterat i att vi några år senare är ett topplag), men vi är svältfödda på titlar så man får ta vad man kan få.

Mörker – och ändå på rätt sida

De har varit så många i år, förlusterna som man känner en mörk tomhet efter. Dagens 0-3 mot IFK Göteborg var inte den värsta, men likväl så tung. Och ändå, trots alla dessa tunga förluster, så ligger vi med två omgångar kvar på rätt sida strecken och kan säkra kontraktet i nästa omgång. Det är faktiskt smått otroligt, känns det som.

Vad kan man säga om dagens insats? Tja, att Villiam Granath och Bleon Kurtlus, som båda var avstängda, är väldigt viktiga. Deras ersättare Niilo Mäenpää och Marcus Olsson är ett rejält kliv nedåt kvalitetsmässigt, framför allt när det gäller den förstnämnde. Jag har hoppats och hoppats på Mäenpää, men han har nog inte gjort en enda bra prestation i år på den så kallade tio-positionen.

Vi kan också konstatera att Tim Erlandsson är en bra målvakt, men ändå inte riktigt på hög allsvensk nivå. 1-0-målet ska han ta, och gör han det så hade vi nog fått en hel annan matchbild. Jag gillar Erlandsson, men kanske är det ändå dags att testa den andre Tim i nästa omgång. Tur dock att vi inte gjorde det idag, för då hade den evighetslånga sviten med egna produkter i startelvan brutits.

Ett oroande rykte

Det var ytterst märkliga uppgifter som kom i veckan: HBK överväger att sparka Johan Lindholm. Visst, säsongen har innehållit djupa dalar, och visst, man kan vara skeptisk till Johan Lindholms styvnackade sätt att hålla fast vid ett 3-4-3-system som vi nog inte längre har spelare för.

Men vi ligger på plats 10 i allsvenskan, kan säkra nytt kontrakt med hela två omgångar kvar – och det trots att vi sålt vår bästa målskytt under säsongen och förlorade vår bästa spelare före säsongen på grund av administrativt slarv. Vi har dessutom gjort det samtidigt som mängder med unga spelare fått chansen och gett oss hopp om en gyllene framtid igen. Varför sparka den första tränare på ett decennium som faktiskt fört oss framåt såväl placeringsmässigt som spelarutvecklingsmässigt?

I HP förnekade HBK-representanter Lindholm-ryktet. Samtidigt är det svårt att tänka att det inte finns ett korn av sanning – och det oroar. Visst, Expressen är en tabloid och publicerar extremt mycket erbarmlig journalistik, men sport är våra kvällstidningar faktiskt bra på. Det vore dumt av journalisten att solka ner sitt namn om han inte har fog för sina uppgifter. Formuleringen att flera oberoende källor är uppgiftslämnare torde innebära att minst tre av varandra oberoende röster påstått detta, vilket faktiskt är tämligen många. Man ska dock notera att journalisten garderar sig med att ”inget definitivt beslut är taget”.

Möjligen skulle detta kunna vara någon form av testballong från HBK:s håll. I så kan man konstatera att i princip alla HBK:are reagerat negativt på ryktet. Att ändå sparka Lindholm vore nog att gräva sin egen grav för styrelsen, särskilt som de namn som Expressen tar upp som möjliga ersättare på intet sätt imponerar. Och att hälla pengar på ytterligare en sparkad tränare nästa år, samtidigt som vi på grund av svag ekonomi har svårt att knyta till oss de spelare vi vill ha kvar i årets trupp, vore ren idioti.

Ett stort steg mot nytt kontrakt

Det var inte vackert. Det var kanske inte ens helt rättvist eller välförtjänt. Men det var en härlig revansch från förnedringen som alla vi på Örjan upplevde i premiären – och ett stort steg mot nytt kontrakt. Vi går också upp på plats tio i tabellen. Så högt har vi inte hamnat i sluttabellen sedan 2014.

Dagens seger kom efter en riktig kämpainsats. Många spelare kan hyllas, men Rami Kaib är den verkliga matchhjälten, trots att han inte gjorde mål. Först slår han inlägget som resulterar i självmålet, sedan räddar han bollen på mållinjen när Tim Erlandsson är på väg att kvittera i självmål. Förutom det står han även för en stark prestation i det övriga spelet.

Lite orolig blir jag ändå av allt snack om att kontraktet nu är klart. Vinner Öster hemma mot Degerfors nästa helg, vilket är ganska troligt, medan vi förlorar mot IFK Göteborg (fullt möjligt) så är vi bara tre poäng före Växjölaget och har oändligt sämre målskillnad när två omgångar återstår. Vi är alltså INTE klara ännu, det behövs nog ytterligare ett par poäng, skulle jag säga.

Även i övrigt har det varit fina HBK-dagar nu på slutet, när damerna säkrat kontraktet och Laholms FK tagit steget upp i tredjedivisionen med hjälp av HBK:are. LFK kan bli ett fint farmarlag nästa säsong.

Friskt vågat – inget vunnet

HBK:s säsong fortsätter som den varit – efter fina prestationer kommer ofta djupa dalar. Så även idag i Växjö. Första halvlek mot Öster var usel. Svag energi, få vunna närkamper, inte ett skott mot mål och ett rättvist 0-2-underläge. Andra halvlek blev betydligt bättre, men vi var ändå aldrig nära att ta poäng.

Man kan inte beskylla Johan Lindholm för att vara feg. På vänsterkanten startade HBK med 17-årige Ludvig Arvidsson, 18-årige debutanten Oliver Kapsimilis och 18-åringen Bleon Kurtulus. Nu blev det kanske inte helt lyckats – framför allt har Arvidsson inte alls varit i slag på sistone – men friskt vågat av tränaren och en värdefull erfarenhet för våra unga spelare. Kapsimilis gjorde för övrigt en klart godkänd allsvensk debut.

En av få andra ljuspunkter var att vi inte drog på oss ett enda gult kort. Med tanke på att hälften av utespelarna i startelvan blir avstängda vid en varning så var jag lite orolig inför Degerforsmatchen i nästa omgång. Efter dagens resultat, där även Degerfors tog poäng, blir den än viktigare – och då är det tur att vi har nästan hela truppen tillgänglig.

Stockholmsdräparna och gnällspikarna

 ”Stockholmsdräparna” sade André Boman och tyckte att det bästa med matchen var spelarnas inställning. Det är bara att hålla med. Boman själv, målskytten Villiam Granath, andra wingbacken Rami Kaib, mittbacksjätten Filip Schyberg, hårt jobbande mittfältsduon Joel Allansson och Rocco Ascone – ja, det skulle gå att rada upp i princip varenda HBK:are.

Men bara i princip, tyvärr. Inhoppade Naeem Mohammed var extremt loj och det var inte långt ifrån att det kostade oss segern. Även förra matchen visade han liknande tendenser. Så tråkigt om hans sista tid kommer att göra att minnet av hans tidigare fantastiska insatser bleknar.

Nu väntar Öster – och det kan bli lite tufft. Rami Kaib drog på sig en varning idag och André Boman skadade axeln. Visst kan Villiam Granath gå ner och vikariera på högerbacken, men han är ju vårt farligaste offensiva hot. Och vem ska egentligen spela på vänster wingback?

För övrigt extremt roande att läsa hur plastklubben Hammarby gnäller över fotboll som spelas på de allra mest naturliga förutsättningarna för denna sport: en gräsmatta som inte vattnats extra. Som en extra bonus bröt vi Nahir Besaras målgörarsvit.

Till sist: Kontraktet är fortfarande långt ifrån klart, och det är ju det absolut viktigaste. Men vi är faktiskt just nu bara en enda poäng efter laget på nionde plats. Det såg man inte komma för ett tag sedan.

Äntligen en vändning!

Förutsättningar var tuffa. Degerfors hade vunnit. Öster hade knipit poäng mot serieledarna. En HBK-seger mot jumbon Värnamo kändes mer eller mindre som ett måste. Och så fick vi 0-1 i baken.

Men vi stormade fram i andra halvlek och gjorde det som vi så sällan gör – vände en match. Dessutom på mindre än en kvart. Så blev det plötsligt istället tvärstopp. Offensiven bedarrade totalt. Vi bjöd in Värnamo i matchen. Trots att det är välkänt att det smålänningarna inte är dåliga framåt så slutade vi anfalla och lät hemmalaget ta taktpinnen. Helt onödigt – och det var ytterst nära att kvitteringen kom, men såväl Tim Erlandsson som stolpen stod i vägen.

Oerhört skönt med tre poäng till slut, men nu när bottenlagen börjat håva in poäng på löpande band så krävs nog minst två segrar till på de sex sista matcherna för att vi ska slippa kvala.

En poäng – jag är besviken

 Jag brukar inte vara så missnöjd med kryss. Som gammal försvarare känner jag ofta att det viktigaste är att inte förlora och att man därmed får med sig något från matchen. Men idag är jag nog mer besviken än många andra, som till exempel HP som i rubrik kallar det oavgjorda resultatet för en ”viktig poäng”.

Inte för att det var orättvist att HBK och IFK Norrköping delade på poängen – det var det nog faktiskt helt rättvist. Östgötarna hade fler heta chanser. Och förutsättningarna inför matchen var tuffa, med både Emmanuel Yeboah och Naeem Mohammed avstängda. Men ändå kändes detta efter första halvlek som en match där vi skulle kunna ta en av de där två-tre trepoängarna som behövs i höst för att vi ska säkra kontraktet.

Kul att se att Malte Persson göra det så bra där uppe i de avstängdas frånvaro. Kul också att Vincent Johansson så snabbt blivit en spelare som kan komma till användning.

Rocco Ascone är också en spelare att lyfta fram. Så länge han orkar så ger han oss en helt ny dimension och idag fixade han återigen straff – och satte den dessutom själv. Men varför orkar han bara i max en timme? Vi blir väldigt mycket svagare när hans krafter är slut.

Ungdomarna forsar fram

Vid den här tiden för ett år sedan kände jag mig nedstämd, trots en seger. Då hade ett par unga, talangfulla HBK:are valt att skriva på för andra lag istället.

Men vinden har vänt. Strax efter mitt inlägg förra året bytte vi a-lagstränare. Nu kommer talangerna upp i vårt a-lag istället, precis som det ska vara. På knappt ett år har Måns Andersson, Ludvig Arvidsson, Malte Persson och Vincent Johansson plockats upp från juniorlagen – och inte bara som trupputfyllnad, som var tämligen vanligt under Haglunds tid, utan alla har fått debutera i allsvenskan.

Nu skriver även Oliver Kapsimalis a-lagskontrakt. Kul. Jag räknar med att också han snart har beträtt allsvensk mark – särskilt som vi är tunna på wingbackpositionerna.