Vi förstärker en konkurrent

Precis som jag förutspådde igår lämnar Alexander Johansson HBK. Mycket synd, för jag tror fortfarande att han har fotbollsmässig talang nog för att lyckas. Tyvärr verkar han dock inte riktigt ha den rätta mentala inställningen, utan väljer hellre att fly än att ta kampen. Han anser väl att han borde vara given i startelvan, men hans spel i år har faktiskt inte alls motiverat det – och han verkar inte vara beredd att kämpa sig tillbaka. Och med så svag karaktär är det nog i slutändan ändå rätt att sälja honom, tyvärr.

Nu får vi se hur det går för Alexander Johansson i BP. Visst finns risken att han verkligen hittar målet igen, men det är nog nästan lika stor chans att han blir ännu en av de där stora Superettan-målskyttarna som helt enkelt inte är bra nog för allsvenskan (tänk HBK-bekantingar som Olle Kullinger, Joel Johansson, Shkodran Maholli, RWP). Betalningen sägs vara ett ”miljonbelopp”, vilket jag tolkar som en miljon eller strax däröver. Jag tycker faktiskt att det är i minsta laget med tanke på att han har lång tid kvar på kontraktet, går till en direkt konkurrent som borde få betala lite extra och är en målskytt, som alltid kostar lite mer.

Hur ska HBK nu agera? Ja, Magnus Haglund öppnar för nyförvärv offensivt. Och det lär behövas. Jag tolkar hans svävande uttalande om vad för slags spelare som han söker som att det nog kan vara en som kan spela på Erik Ahlstrands position. Vilket i sig så klart är oroväckande, för då är Ahlstrand också sannolikt på väg bort.

Men försäljningen ger förhoppningsvis också lite marginaler att dels köpa loss Amir Al-Ammari, dels kanske förlänga kontraktet med Kazper Karlsson.

Synd om Alle lämnar

Alexander Johansson har sällat sig till skaran av Superettanmålskyttar som får problem i Allsvenskan. Mållös hittills i serien och knappt någon speltid på sistone. Nu är han sannolikt på väg bort, för en spelare som själv öppet säger att han vill lämna blir troligen inte kvar, även om han har kontrakt.

Lämnar Johansson skulle det – trots hans svaga insatser i år – vara riktigt synd. Jag tror fortfarande att hans spetsegenskaper kan göra honom till en riktigt vass allsvensk anfallare. Och han kan mycket väl få chansen till speltid snart, om Erik Ahlstrand säljs. Skulle däremot både Ahlstrand och Johansson lämna så står vi med en riktigt mager offensiv.

Om han ändå lämnar hoppas jag att det inte blir till en allsvensk konkurrent. De allsvenska lag som kan tänkas vilja ha honom är sannolikt våra potentiella bottenkonkurrenter (ja, jag ser fortfarande en stor risk för bottenstrid i år) och dem vill vi inte förstärka. Å andra sidan känner han sig själv färdig med Superettan, vilket är fullt begripligt. Då återstår alltså utlandet, och visst kan han kanske lyckas där. Men risken är väl också stor att de utländska lag som köper en allsvensk bänknötare inte riktigt är rätt miljö för honom. Nej, bäst vore nog att faktiskt kämpa på och ta chansen när den kommer, Alexander!

En härlig flytseger

Att ha flyt, marginalerna på vår sida, är inte något som vi HBK:are varit bortskämda med under de senaste allsvenska sejourerna. Det har inte sällan varit stolpe ut, sena poängtapp och märkliga domslut som fällt oss.

I år har det vänt. Flera matcher som vi garanterat förlorat 2021 har vi i år istället vunnit. Dagens Hallandsderby kvalar definitivt in där. En billig, men korrekt straff, ger oss ledningen och ett fumligt självmål på övertid ger oss segern. Det är nästan så att jag kan lida med Varberg lite, trots att det kommit en del mindre sympatiskt från den sidan senaste åren.

Sexpoängsmatch i maratontabellen

Kryssen sänkte oss förra allsvenska sejouren och när vi har hemmamatch mot ett plastlag på undre halvan av tabellen vill man helst se en vinst. Men oavgjort idag är ändå okej. Nu håller vi avståndet till Hammarby både i allsvenska tabellen 2023 och i maratontabellen. Resultat får väl sägas vara rättvist; båda lagen hade chanser att sätta dit bollen men inget av dem dominerade spelet.

Amir Al-Ammari var närmast att spräcka nollan för HBK idag, men fick också en varning och är nu avstängd i derbyt mot Varbergs Bois. Jag hoppas att Joel Allansson då flyttas in i mitten, för någon ytter är den gode Allansson – som nyligen förlängde kontraktet – tyvärr inte. Han vänder alltid inåt och utmanar aldrig sin back. Med honom och Marcus Olsson på samma sida blir vi ytterst lättlästa och tämligen ofarliga på vänsterkanten.

Ahlstrand snart i utlandet

Ingen som kan något om fotboll är  förvånad över att Erik Ahlstrand är på utländska klubbars radar. Expressen skriver en artikel med mycket vaga uppgifter om att ”skandinaviska” klubbar tittar på honom och nämner en konkret klubb: Bröndby.

Men även om Expressens text inte tillför så mycket nytt så är nog risken stor att Ahlstrand säljs i sommar. Ja, jag säger risken, för en försäljning kan mycket väl visa sig ödesdiger. Hittills har HBK:s anfallsspel i princip gått ut på att ge antingen Ahlstrand eller Viktor Granath bollen. Ingen annan spelare är något större offensivt hot och alla andra mittfältare i närheten av startelvan har sina främsta kvaliteter i defensiven, möjligen med undantag av Amir Al-Ammari, som är mer av en tvåvägsspelare.

Skulle Erik Ahlstrand säljas nu blir det svårt att ersätta honom med spelare i truppen och vi skulle också få ytterst svårt att handla in en kapabel ersättare. Nej, det bästa vore om vi kunde behålla honom säsongen ut, men jag förstår att det nog är en fåfäng förhoppning.

Härliga premiärer!

Jag gjorde mitt premiärbesök på Strandvallen och fick se en premiärmålskytt fixa 2000-talspremiärseger för HBK på Strandvallen.

Matchen som sådan då? Tja, inget sprudlande spel, och kändes mest som en typisk 0-0-match. Men att vi – som 2021 var ruskigt ineffektiva – är sylvassa när chanserna dyker upp är så härligt att se. Mjällby kändes å sin sida väldigt ofarliga, trots ett stort bollinnehav.

Vi bytte en back mot en anfallare när vi ledde i slutet och det gav utdelning när Naeem Mohammed fixade en straff. Kul! Man berodde det offensiva bytet på att Haglund ville ändra taktik – eller på att han inte litar på en sådan som Melvin Sjöland, som vore den naturliga ersättaren som högerback?

Har ni förresten tänkt på att alla våra mål i år har gjorts av spelare som aldrig tidigare nätat i allsvenskan?  Viktor Granath, Erik Ahlstrand, Thomas Boakye, Phil Ofosu-Ayeh, Gabriel Wallentin och Kazper Karlsson har alla spräckt sin allsvenska målnolla i år. Medan alla som har tidigare erfanhet av att göra mål i allsvenskan – Amir Al-Ammari, Ante G, Joseph Baffo, Marcus Olsson, Joel Allansson och Villiam Dahlström – än så länge ståtar på noll allsvenska mål i år.

Rättvist med orättvis seger

Sirius har varit synonymt med  bittra poängtapp i serien. Vi minns den orättvisa kvitteringen på hemmaplan senaste allsvenska sejouren, vi minns offsidemålet som avgjorde bortamöttet samma år, vi minns ännu en orättvis kvittering på hemmaplan samma år, vi minns när vi vann skottstatstiken klart men HBK-ratade Shkodran Maholli klämde dit två bollar på Örjans vall 2017, vi minns bortaförlusten på övertid samma år, vi minns när Sirius fick fira allsvensk plats på Örjans vall 2016 och vi minns den tunga premiärförlusten samma år.

Men idag byttes all sorg och förtvivlan ut mot glädje. Vi fick till slut vinna mot det andra blåsvarta laget. Var det rättvist? Inte det minsta. Och det är det som gör det så rättvist, efter alla dessa år.

Varför vinner vi då? Tja, vi har helt enkelt en bättre målvakt och vassare offensiva spelare – läs Erik Ahlstrand och Viktor Granath – än Sirius. Trots att uppsalaborna hade bollen nästan jämt så brände de nästan allt. Samtidigt var Granath sylvass när chansen dök upp och Sirius-målisen gjorde en rejäl tavla när Erik Ahlstrand dunkade på bollen från långt, långt håll.

Värt att notera är också att vi efter nio omgångar inte har ett enda kryss. Det var den skadliga kombinationen av ideliga kryss, en stor portion otur och en klick Marcus Antonsson-måltorka som sänkte oss 2021. 2023 ser vi ut att ha gjort oss av med alla de tre ingredienserna i denna trista soppa.

Helgjutet och ändå utan poäng

Vi gör en helgjuten försvarsmässig insats. Men till slut höll det inte. Egentligen finns inte så mycket mer att säga. Vi förtjänade poäng, men å andra sidan förtjänade väl MFF också segern.

Ändå grämer en sak mig lite extra. Kazper Karlsson gör en mycket bra insats, men redan när det var tjugo minuter kvar så såg man att han var riktigt trött. Då bytte MFF spelare på hans kant och fortsatte att pumpa, pumpa, pumpa mot honom. Till slut tog sig en nyinsatt och pigg MFF:are runt, fick in bollen och så var det 0-1. Jag vet att vi inte har världens bredaste trupp, men visst borde en sådan som Villiam Granath – hyllad för sin starka fysiska förmåga och snabbhet när han värvades – vara kapabel att ersätta Karlsson i förvarsarbetet sista kvarten när den unge talangen är helt slutkörd.

Mästarna nollade

Visst, det är aldrig roligt att bli förnedrad. Men kanske var det ändå bra att HBK blev så tilltufsade i veckan, för det syntes att revanschlusten var enorm. Och det räckte långt: seger mot svenska mästarna, som blev nollade för första gången på 34 allsvenska matcher och förlorade på bortaplan för första gången sedan 2021. Dessutom var det fullt rättvist, vi var närmare 2-0 än Häcken var 1-1.

Det har snackats mycket om vår taktiska flexibilitet i år. Men dagens 4-4-1-1-uppställning har inte ingått i paletten tidigare. Nu gör den det och den som framför allt gynnas är Erik Ahlstrand. Det är mycket bra, för Ahlstrand senior är sannolikt är vår viktigaste spelare. Han klarar naturligtvis också av att spela på kanten, men det är i mitten strax bakom anfallaren/anfallarna som han kan glänsa på riktigt.

Tresettare

Inte bara vi får stryk med tennissiffror denna omgång. Både Varberg och Degerfors åkte på sex i baken, dessutom utan att göra något framåt.

För Varberg var det till och med 0-6 på hemmaplan, medan Degerfors fick sin storsmäll mot jumbon i serien. Ännu sämre resultat än HBK alltså. Så ja – kanske finns det ändå hopp för oss i år. Minst ett par andra lag är ju också usla.