Liimatta kom – nu värvas Carneil

Kommer Liimatta kan Carneil också värvas, skrev jag för någon vecka sedan. Så kom Liimatta och nu har också Carneil värvats. Mycket bra, tycker jag så klart. Otso Liimatta är klass här och nu, medan Hussein Carneil kan bli klass om ett litet tag, när han kommit i ordning efter skador och allmänt kaos, kanske lagom till att Liimattas lån går ut i sommar.

Det enda negativa är väl att våra unga, egenfostrade talanger hamnar längre ifrån spel. Just nu är a-truppen 26 man stor och då har jag ändå räknat bort de båda till Laholm korttidsutlånade Hjalmar Åberg och Olle Johansson. Gissningsvis får även någon eller ett par av Vincent Johansson, Måns Andersson och Daniel Koffi ta steget ner till LFK och då blir plötsligt andelen egenfostrade spelare i a-truppen väldigt liten.

Bästa mot Malmö på decennier

Visst, det blev förlust mot MFF idag. Det visste vi ju att det skulle bli, för det blir det alltid. Men vi spelade faktiskt så bra att MFF:arna bara fick slå ifrån sig under slutfasen. Det här är nog vår bästa prestation i Malmö på ett par decennier.

Riktigt många fina, individuella prestationer idag också. Marvin Illary var briljant. Skicklig på att hålla hålla i bollen, skicklig på att sno bollen från motståndare, skicklig på att ta sig förbi. Otso Liimatta osar också klass. Han kommer att skapa enormt mycket. Rocco Ascone vet vi hur bra han är och nu orkar han 90 minuter också. Malte Persson, som det hackats på en del, gjorde sin bästa match i HBK hittills och fick också bli målskytt. Tim Rönning stod för flera snygga räddningar. Pascal Gregor var riktigt stabil där bak, trots en tidig varning. Ja, man hade kunnat rada upp fler.

Tänk alltså hur mittfält/anfall kan komma att se ut i allsvenska premiären om en månad: Ascone-Allansson, Illary-Liimatta-Kapsimalis, Faraj. Så bra och så kul offensiv har vi nog inte haft sedan 00-talet. Det kan bli en njutbar allsvensk säsong. 

Får Liimatta debutera på hybridmatta?

Så blev det till sist officiellt med Otso Liimatta. Skönt, även om det är synd att han bara är vår till den 1 augusti. Intressant också att vår nye finne ska kunna vara spelklar redan till MFF-matchen i helgen. Kan det bli då vi bryter den ruskigt dystra MFF-sviten?

1-0 gånger 2

Mycket var sig likt från förra helgen. Ny cupmatch mot ett lag från en lägre serie, ny 1-0-seger. Laguppställningen var dock något förändrad och vi fick bland annat se William Lykke tävlingsdebutera; en trevlig upplevelse även om man ibland sitter med hjärtat i halsgropen när det spelas smånätt längst ned.

Eftersom MFF, precis som väntat, piskade Karlstad med ganska många mål så krävs nu en seger i Malmö för att vi ska gå vidare. Chansen får betecknas som mycket liten, men MFF är – vad det verkar – inte riktigt samma lag som de brukar vara. Idag krävdes det en, i mina ögon något tveksam, utvisning för att de skulle kunna spela ut värmlänningarna.

Offensiven var vår stora svaghet förra året och även om vi vunnit våra två cupmatcher så har inte en enda offensiv spelare gjort mål ännu. Det oroar lite. Men enligt uppgift ska Otso Liimatta har varit på plats för att skåda in Skedalaheds matta och sina blivande lagkamrater. Ror vi honom i land så känner jag att vi faktiskt har en offensiv som kan överraska rejält.

Kommer Liimatta kan Carneil också värvas

Det har varit ganska tyst kring Otso Liimatta den senaste tiden. Istället har Hussein Carneil tränat med HBK, något som oroat mig lite. Visst är Carneil en talang, men han har knappt spelat alls de senaste åren och skulle således vara en rejäl chansning, inte alls den typ som vi behöver i offensiven: någon som garanterat kan leverera och avlasta våra unga, egna talanger.

Men så sägs plötsligt Otso Liimatta vara i princip klar. Då skiner jag upp. Liimatta var en succé i Värnamo i fjol och kan förhoppningsvis fortsätta på den vägen i HBK. Om Liimatta blir HBK:are har jag ingenting emot om vi även värvar Carneil. Visserligen är han fortfarande en chansning, men då är vi inte beroende av honom nu, utan han kan få tid på sig att bygga upp sig och kanske vara redo till hösten eller till och med nästa år.

Tre poäng värmde i Värmland

Så har då tävlingssäsongen dragit igång och det blev en planenlig seger mot Karlstad. Tre poäng hem till Halmstad värmde och var det viktigaste.

Kul att fyra unga egna produkter fick starta på de fyra offensiva positionerna, dock utan att sammantaget imponera allt för mycket. Visst hade vi boll i både ribban och stolpen, men offensiven kändes något trubbig. Å andra sidan var det flera allsvenska lag som hade svårt mot sämre rankade lag under helgen, så segern är som sagt trots allt det viktigaste. Och nu fick de fyra även värdefull speltid i tävlingsmatcher på seniornivå.

Om offensiven totalt sett kanske inte imponerade så fortsätter Oliver Kapsimalis att göra det. Mot Karlstad gick han ut på högerkanten i slutet, och trixade sig då igenom till läget som slutade med en boll i stolpen. Kan vi ha honom till höger och Marvin Illary, som många hyllat så rejält, till vänster? Det känns dumt att sätta någon av dem på bänken, i alla fall i den form de verkar vara i just nu.

Till sist: Hur kan William Lykke inte vara spelklar ännu? Det har gått fem och en halv vecka sedan han presenterades och han är ett lån av en EU-spelare. En sådan övergång borde lösa sig på max någon vecka.

Får vi fira med Faraj?

Så är han då till slut presenterad, Omar Faraj. Jag uttryckte ju viss skepsis förra veckan och jag blir inte mer övertygad när det nu framgår att han inte spelat match eller ens tränat med lag sedan i somras. Samtidigt är det många som hyllar honom och i Degerfors har han varit populär, så jag hoppas naturligtvis på det bästa.

HBK är nu tillbaka på hemmaplan efter utflykten i Spanien. Om drygt en vecka är det premiär för tävlingssäsongen när cupen drar igång. Jag har bara sett vissa delar av träningsmatcherna, men det är otroligt glädjande att se och höra hur spännande de unga spelarna verkar vara. Inte minst Oliver Kapsimalis och Marvin Illary har hajpats ordentligt. Samtidigt konkurrerar de i första hand om samma position, till vänster i anfallet. Kan vi spela med dem båda, en på var kant?

Ja, det ska bli mycket intressant att se hur laget formeras mot Karlstad nästa helg. Det är bara max ett par-tre gubbar som känns givna i startelvan och även på de positionerna finns konkurrens. Jag hoppas att vi vågar fortsätta att ge de unga chansen.

Skottland eller Finland?

Samtidigt som Omar Faraj sägs vara klar så dyker det upp ett rykte om skotten Alex Lowry, en offensiv mittfältare som säkert är tänkt på positionen bakom toppforwarden. Lowry har tidigare dragit till sig intresse från en mittenklubb i Superettan, men jag gissar att han hellre väljer oss i så fall. Här finns en genomgång av hans bakgrund och det låter som en spelare med mycket potential, men ojämn och såldes en chansning.

Min gissning är att det blir antingen Alex Lowry eller Otso Liimatta, inte båda två. Skulle jag välja tar jag finnen, som redan har bevisat sig i allsvenskan, framför skotten, som är ett betydligt mer osäkert kort. Å andra sidan kommer Lowry väl in som en permanent övergång i så fall och skulle då  – om han får ut sin potential – kunna ge bra ekonomisk utdelning för HBK.

Örjans bäste målskytt snart HBK:are?

Omar Faraj gjorde i fjol fler mål på Örjans vall än någon HBK:are mäktade med under hela 2025 – och det på en enda match. Nu sägs han bli HBK:are.

Trots Farajs fina målfacit i Halmstad så är jag något tveksam. Jag var själv på plats på Örjan under den där fasansfulla matchen i fjol, och trots att Faraj då satte fem bollar så stack han inte direkt ut. Två av de fem målen var dessutom på straff och på de övriga 12 allsvenska matcherna i fjol mäktade han med ett enda mål, även det på straff. Inte heller tidigare i karriären har han gjort sig känd som en någon större målskytt. Jag tror därför inte att han är svaret på frågan hur vi ska få till fler mål 2026 och har svårt att se att han är så mycket bättre än våra andra alternativ på den centrala toppositionen.

Å andra sidan finns det på plussidan ändå en del. Faraj är fortfarande bara 23 år, men har gott om erfarenhet från allsvenskan och delvis även från utländska ligor. Kanske är han inte heller i första hand tänkt att bidra med egna mål, utan det är kanske våra andra offensiva positioner som ska stå för dem. 

Kurtulus ut – Kaib in

Så blev det till slut officiellt att Bleon Kurtulus byter till en mycket fulare blå nyans på tröjan. Vi verkar inte ha fått särskilt mycket betalt, men trots allt en vidareförsäljningsklausul. Det känns ruskigt tråkigt att en spelare som för två år sedan listades som en av världens största talanger inte inbringar mer till sin moderklubb, men i fotbollsvärlden är det ju absurt nog så att spelare säljs för mångdubbelt mer från vissa klubbar – som när MFF idag säljer sin målvakt, som inte ens har tvåsiffrigt antal allsvenska matcher, för 42 miljoner kronor.

Betydligt trevligare är att en annan back nu ansluter till HBK: Rami Kaib är till slut klar för en permanent övergång. Kaib visade mycket attityd och spelskicklighet i fjol. Nu torde försvarsuppsättningen 2026 vara komplett och i mina ögon behövs bara någon offensiv spelare till innan vi är helt klara med truppen.