På bottenkryssning

Efter att ha vägrat att spela oavgjort under hela säsongen har vi gett oss ut på en ordentlig kryssning den här veckan – tre raka kryss mot bottenkollegor, nu senast mot IFK Norrköping.

Tre poäng på tre matcher är ingen lysande utdelning, men heller ingen katastrof, just eftersom även våra konkurrenter har missat att ta segrar. Idag syntes det dessutom ganska tydligt att vi var slitna i andra halvlek. Det är också tydligt att Johan Lindholm har fått möblera om i startelvorna för att ha så pigga ben som möjligt på plan.

Matchen som sådan var helt okej och även om vi blev snuvade på en eller ett par straffar så ska vi också vara tacksamma för att Norrköpings till synes helt korrekta mål dömdes bort. Att få en sådan gåva av domaren är verkligen sällsynt för oss luttrade HBK:are.

Fem matcher, varav två på hemmaplan, återstår, samtliga mot lag från plats nio och uppåt i tabellen. För att klara kontraktet utan kval behövs sannolikt minst två segrar. Det blir oerhört svårt, men inte omöjligt – för dagens HBK är redan så mycket bättre än det HBK Magnus Haglund lämnade efter sig för en dryg månad sedan.

Ungt hopp och gammal seghet

Vi spelade 22 allsvenska matcher utan ett enda kryss. Nu har vi plötsligt två på bara några få dagar. Om jag efter IFK Göteborg-matchen var hyfsat nöjd med en poäng var känslan efter Kalmar-matchen igår snarare att vi förlorat två poäng. Vi hade en konstant press under andra halvlek och borde nog vunnit. Å andra sidan är det kanske årets första match där vi fick färre poäng än vi förtjänade.

Yannick Agnero har nu gjort dubbelt så många seniormål i HBK som han gjort under hela sin tidigare karriär. Och ivorianen imponerar allt mer. Båda målen igår kommer ju efter att han gjort riktigt fina prestationer vid mottagning av ganska svårbemästrade bollar. Jag tror inte att någon annan HBK-anfallare hade varit i närheten av att klara av det. Om det nu går riktigt illa och vi spelar i Superettan 2025 kommer vi att ha det möjligen ruskigaste anfallsparet någonsin i andradivisionen med Yannick Agnero och Naeem Mohammed.

Om unge Agnero imponerar gäller motsatsen för mer än dubbelt så gamle Andreas Johansson. Ante G blev bortsprungen mot Mjällby och petades sedan välförtjänt. Igår var han tillbaka i backlinjen och stod stel som en staty när Dino Islamovic satte fart och sedan petade in 1-1. Innan kvitteringsmålet föll hade vi spelat riktigt bra, men efter det tappade vi helt koncepterna och lät KFF dominera resten av första halvlek. Just det spelmässiga tappet är ju inte Antes fel, men med en normalsnabb mittback hade Islamovic aldrig fått chansen att göra mål och vi hade kanske kunnat hålla fast vid den pigga matchinledningen och i slutändan ta en trepoängare.

Ett trendbrott av vikt

Visst är det surt att tappa poäng i slutminuterna mot en bottenkollega, men oj så viktig den poäng vi trots allt fixar idag är. Den är viktig för vår egen skull i tabellen och den är viktig för att den håller IFK Göteborg kvar nere i träsket – men den är framför allt viktig för att spelarna ska känna att det går att ta poäng och tro på att vi kan ordna det här. En tredje förlust med nya tränaren hade, trots att spelet blivit klart mycket bättre, sannolikt satt sig på huvudet.

Viktigt också att Yannick Agnero fick spräcka sin målnolla. Visst är han oslipad och ser ibland lite kantig ut, men får han det att lossna kan han mycket väl på egen hand skjuta oss till nytt kontrakt.

Noterade ni förresten hur nöjd Johan Lindholm såg ut när man i sändningens studio efter matchen konstaterade att hans HBK är något helt annat än Haglunds dito?

Och ja – vi får inte glömma Tim Rönning. För andra gången den här säsongen snuvar han IFK Göteborg på ett straffmål. Superbt.

Inget är nytt – och allt är nytt

Vi har blivit vana vid att förlora. Och det gjorde vi igen idag. Men även om man resultatmässigt inte kan se någon skillnad med HBK:s nya tränare Johan Lindholm jämfört med föregångaren Magnus Haglund ser det spelmässigt faktiskt väldigt mycket bättre ut än tidigare. Det finns – precis som jag var inne på efter förra matchen – en tro, en glöd, en vilja. Vi är faktiskt inte speciellt långt ifrån att få med oss en poäng mot Elfsborg som är ett av allsvenskans för närvarande starkaste lag.

En anledning till att jag gillar Johan Lindholm är naturligtvis att han verkar se på spelarna, och deras förmågor, på ett sätt som jag också gör. Idag petades säkerhetsrisken Ante G, något som ingen tränare vågat göra det senaste decenniet. Elfsborgsfloppen Noah Söderberg har fått noll minuters speltid i hans två inledande matcher. Blair Turgott är långt ner i turordningen bland anfallarna. Och den offensiva inställningen och uppställningen – oavsett om man väljer att kalla den 3-4-3 eller 3-6-1 – är något helt annat än Haglunds sorgligt passiva, tillbakadragna och fega 4-4-2 och 3-5-2.

Klarar vi det här då? Det är jag inte säker på. Men vi tar steg i rätt riktning. Jag blir inte förvånad om säsongen, precis som den gjort förr, slutar med kval mot HIF.

Tim, Tim och en ghanan

Tim Erlandsson har gjort en formidabel säsong. Värvad som andremålvakt tog han verkligen chansen när han fick det och stundtals har han varit en av allsvenskans bästa på sin position. Därför är det naturligtvis tråkigt att han nu missar resten av säsongen.

För HBK som lag är jag trots allt inte orolig. Tim nummer 2, eller nummer 1 om man tittar på tröjnumret, är också en högst duglig allsvensk målvakt. Nu får Rönning chansen mot sitt gamla lag och vill säkert gärna både visa att Elfsborg gjorde fel när de inte satsade på honom och att HBK gjorde fel när han petades. Och ska vi vara ärliga har nog Erlandssons prestationer möjligen dalat något nu i slutet.

För övrigt vore det intressant att få reda på vad som verkligen gäller kring Iddrisu Moro, en ghanansk talang som vissa hävdat ska vara klar för HBK på något så obegripligt som ett lån utan köpoption. Om han inte redan nu är en otroligt bra talang som kommer att göra skillnad på vårt innermittfält redan i höst finns det naturligtvis få anledningar att ta in honom på et sådant lån. Jesper Westerberg hävdade också att det inte heller var klart, och ingen presentation har synts på HBK:s hemsida trots att mer än en vecka gått, så än så länge tar jag uppgifterna med ett par nypor salt.