Efter att ha sett mästerskapsmatcher brukar det kännas som en helt annan sport att kolla HBK igen. Inte igår. Vi inledde med att göra ett mål som om det kommit i VM sannolikt utsetts till världsmästerskapets vackraste. Nu får Hussein Carneil nöja sig med titeln allsvenskans vackraste 2026.
Sedan var det tyvärr slut på det roliga. Inom någon minut hade VSK kvitterat och var snart också i ledningen, fullt rättvist. Efter att domaren hittat ett felaktigt rött kort var det tack och godnatt. Eller borde i alla fall ha varit. Men vi bjöd ändå upp rejält under återstoden av första halvlek, även om någon riktigt het chans inte vaskades fram.
I andra såg det betydligt sämre ut och VSK kunde mycket väl ha gjort dubbelt så många mål. Om man ska se något positivt så är det att vi inte vek ner oss fullständigt, faktiskt hade ett par heta chanser, inklusive ett stolpskott och nog borde fått en straff.
Hallandspostens krönikör lyckas dock – som så ofta förr – inte se något positivt, varken det fina spelet under avslutningen på första halvlek eller chanserna som trots allt skapades i slutet på andra. Han hävdar, utan att på något sätt underbygga det, att vi inte hade haft en chans även om vi spelat elva mot elva. Han väljer att lyfta fram att VSK träffat stolpen, men undviker att nämna HBK:s stolpträff, sannolikt för att befästa sin egen tes genom att bortse från det som motsäger den, en dödssynd bland journalister. Han visar sin fullständiga okunnighet när han klagar på att HBK inte hade någon erfaren reservmålvakt – och känner alltså inte till att transferfönstret ännu inte öppnat. Skämskudde deluxe, JOW!
Nu ligger vi fast förankrade i botten, även om det ”bara” är fyra poäng upp till säker mark. Jag måste säga att jag är förvånad. Årets HBK är i mina ögon det mest talangfulla på många år. Vi har spelare av fin klass på ett par positioner och en hel hop lovande unga talanger. Vad som saknas är väl framför allt två saker: en stabil målvakt och målfarlig anfallare av klass. Och visst, jag fattar att det är ganska grundläggande. Har man ingen som stoppar bollar på ett bra sätt och en som sätter dem i nät – ja, då vinner man inte många matcher. Tyvärr verkar inte heller Kalle Johnsson vara på väg tillbaka, vilket annars skulle lösa ett av de två problemen.
Runt om bland oss HBK:are är det, fullt begripligt, dystert. Syndabockar letas överallt. Mest kreativt är att ge nyanställde klubbchefen Fredrik Olsson skulden. Det är möjligt att han inte är rätt man på rätt plats (om det vet jag faktiskt ingenting), men det är definitivt inte hans fel att vi ligger där vi ligger. Och visst hade hans lön istället kunnat ges till en medelmåttig spelare som fyllt ut truppen, men det hade knappast gett oss segern igår (eller tidigare under säsongen).
En del pratar om att vi borde börja om i Superettan och rensa ut. Jag undrar vem det är som ska rensas ut. Vilka i truppen är extremt överbetalda? Några enstaka möjligen. Och om det handlar om att rensa ut bland de anställda och/eller i styrelsen, vem vill ni ha in istället? Är ni medvetna om att vi bytt tränare, styrelse och klubbchef/sportchef en hel del under ett och ett halvt decennium och ändå förblivit ett jojolag?
Så vad göra då? För min del är det tämligen enkelt. Vi fortsätter som nu. Vi är bara fyra poäng bakom, det är nitton omgångar kvar, och vi har en trupp full av lovande spelare. Det kan gå åt helvete, som det gjort så många gånger förr, men jag tror att vi klarar kontraktet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar