Det är mörkt att vara HBK:are i år. Mörkare blev det idag. 0-3 mot Djurgården är egentligen inte så mycket att säga om. Stockholmarna var så klart bättre, men vi gjorde ingen dålig match. Alla tre målen är riktiga skitmål.
Först försöker Hussein Carneil att dribbla i straffområdet, blir av med bollen och så sitter 0-1.
0-2 är ännu värre. Vi fixar en hörna, men slår bort den genom riktigt slarv. Rami Kaib (för övrigt bättre än på länge och dagens bäste HBK:are) försöker jobba tillbaka bollen, men får ett slag över ansiktet och måste därför gå ut från planen. Några sekunder senare spelar sig Djurgården igenom just där Kaib saknas och så sitter bollen i vårt mål igen.
Och så då 0-3, där Pascal Gregor missar en enkel boll helt, vilket betyder ännu ett baklängesmål.
Nu har vi spelat sex matcher med Johan Lindholm som tränare och sex med Stuart Baxter. Lindholms matcher gav målskillnaden 4-12, Baxters 6-14. Minus 8 för båda två alltså. Kanske var allt inte bara tränarens fel. Med det sagt: Jag tror fortfarande på Baxter.
Finns det då något ljus i tunneln? Jodå. Vi är faktiskt fortfarande bara fyra poäng från säker mark. Det är inte omöjligt att ta igen.
Utanför plan så sägs både Erko Tougjas och Rocco Ascone ha dragit till sig intresse, men vi har nobbat buden. Det tycker jag är klokt. Det är två skickliga och fortfarande unga spelare med långa kontrakt. Även om ingen av dem gjort ett strålande 2026 så behöver vi dem i truppen om vi ska ha en rimlig chans att klara kontraktet – alternativt att vi får så bra betalt att vi faktiskt kan spetsa truppen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar