En trea i en sexa

Det har inte varit lätt att vara HBK:are senaste tiden. Svaga resultat, riktigt uselt spel, viktiga spelare som lämnar och en skada på en nyckelspelare. Ångesten kom krypande. Men ikväll är hoppet tillbaka och det är härligt att vara HBK:are igen. Tre poäng i sexpoängsmatchen mot Värnamo var så otroligt välbehövligt.

För kanske första gången i år så pressar vi i början av andra halvlek tillbaka ett lag en längre period och till slut så kommer också 1-0 genom ett riktigt klassavslut av Birnir Snær Ingason. Ingason har för övrigt verkligen börjat visa varför han värvades: klassmål mot MFF, skott som räddas in i stolpen mot både AIK och Norrköping och så nu matchhjälte. Kul att se! Lite tråkigt att han fick lämna direkt efter målet i ett byte som säkert var förutbestämt, för målet hade säkert gett honom extra energi, men det räckte ju trots allt.

Nya finnen Niilo Mähenpää gjorde debut och såg också bra ut. Han verkar vara allround, med såväl teknik som närkampsspel och passningsspel av relativt god kvalitet.

Jag vill också passa på att lyfta fram Villiam Granath. Han jobbar stenhårt matchen igenom och det är också hans eviga riv och slit som gör att Ingason får bollen innan målet.

Till sist lite transferrykten: Jesper Westermark sägs vara aktuell. Han hade ett riktigt bra år i superettan i fjol (17 mål och 10 gula kort), men har bara spelat ett par minuter i allsvenskan i hela sin karriär och haft svårt att hitta nätet i polska andradivisionen i år. Kan han vara något? Möjligen, men vi har sett mängder med superettan-anfallare misslyckas i allsvenskan, så någon garanti är det inte. Jag hade betydligt hellre haft kvar Viktor Granath, men nu är stor-Granthen såld och vi behöver definitivt fylla på vår lövtunna trupp (inte heller idag fick vi ihop full bänk trots att två målvakter satt där), så jag säger inte nej.