En seger – men för liten

1-0 på bortaplan i första kvalmatchen kan anses som ett riktigt bra resultat. Och visst, jag hade absolut tagit det på förhand. Men tänk så mycket bättre 2-0 hade varit.

Och vi var riktigt nära. En Marcus Antonsson med bättre självförtroende hade satt minst en boll. Några ynglingar med bättre beslutsfattande framför straffområdet hade även de fixat minst ett mål. Samtidigt skapar HIF inte en enda het chans mot oss på hela matchen (nej, Discovery, en lös nick fem meter utanför mål är inte en het chans).

HIF är så dåliga att vi utan problem borde kunna nolla dem även på tisdag. Men 1-0 är bräckligt – vis av erfarenhet den här säsongen säsongen kan ett slumpmål eller ett domarmisstag ge helsingborgarna ett mål och då är ju allt öppet. Vi får hoppas att vi sätter ett snabbt 1-0 även på tisdag och sedan täpper till bakåt.