Analys av truppen inför 2016

Två man på varje position brukar man tala om. Just nu har vi 18 spelare kontrakterade, alltså drygt 1,5 man per position. En-två värvningar till bör det bli, baserat på rapporten från Bollklubben Supports möte med klubbledningen. Och så får gissningsvis några juniorer chansen, möjligen som lärlingar. Så här ser jag på den nuvarande truppen.

Målvakt
Stojan Lukic fick spela 89 raka matcher i allsvenskan innan han petades i säsongsavslutningen för Malkolm Nilsson. Lukic är stundtals lysande, men väldigt ojämn. Kan Malkolm Nilsson, som gjort det bra när han varit utlånad till tredjedivisionen, vara redo att ta över på riktigt nästa år?
Bakom dem finns Isak Pettersson, som debuterade i P18-landslaget förra månaden och borde vara aktuell för ett lärlingskontrakt.

Ytterbackar
Efter att Adnan Kojic värvats har vi nu tre ytterbackar. Både Kojic och Andreas Bengtsson känns som spännande, offensiva ytterbackar, men duon har väldigt begränsad erfarenhet av seniorspel och kommer säkert att vara upp och ner i prestationerna under säsongen.
Det tredje namnet, Jesper Westerberg, har även han sina styrkor i offensiven. Westerberg är dock borta i inledningen av säsongen, och även om han själv är optimist om när det kan bli comeback, så känns det något för tunt här. Visst kan man säkert flytta ut en mittback, men min gissning är att vi också fyller på med en junior, kanske som lärling. Både David S Persson och Konrad Jönsson har gjort en hel del matcher i U21 och kan vara aktuella.

Innerbackar
Efter att Marcus Johansson skrivit på nytt kontrakt har vi för tillfället fyra mittbackar kontrakterade. Stannar Fredrik Liverstam (inte så troligt) och Mohammed Ali Khan (mer troligt) så kommer vi att ha ett mittförsvar som är långt över superettannivå. Om någon av dem lämnar får Alexander Berntsson chansen. Även Berntsson-Ali Khan blir ett riktigt bra mittlås i superettan och Marcus Johansson är en duglig reserv. Här känns det tryggt.

Yttermittfält
Bara två rena yttermittfältare finns kvar: Alexander Henningsson och den ständigt skadeförföljde Simon Silverholt. Båda två håller tillräckligt hög klass för superettan, men här behövs naturligtvis ändå förstärkning, särskilt som vi knappast kan räkna med att Silverholt är frisk hela säsongen.
Det finns också några andra alternativ i truppen: Kristoffer Fagercrantz och Andreas Bengtsson, som båda spelat här under 2015, Sead Haksabanovic, men han bör nog helst hålla till centralt, och Junes Barny, som dock knappast glänste när Janne Jönsson spelade honom som ytter.
Och även om vi värvar så kan det nog finnas plats för en junior också. Får vi chansen att 2016 se om Henrik Johansson kan leva upp till farfars bedrifter?

Innermittfält
Precis som när det gäller mittförsvaret så har vi det gott ställt på mittmittfältet. Eric Smith och Sead Haksabanovic är två extremt spännande talanger och det hade varit underbart att se tonårsduon tillsammans på vårt innermittfält 2016.
Vid sidan av de två talangerna har vi två veteraner som visade sig hålla hög superettanklass senast vi låg i den här divisionen: Kristoffer Fagercrantz och Antonio Rojas.
Som bonus finns Junes Barny, som gjorde sina kanske bästa prestationer under 2015 som innermittfältare. Det känns knappast som att Ivo Pekalski, som säger att han vill ha speltid när han öppnar för oss, vore en särskilt bra investering – om nu inte både Smith och Haksabanovic skulle lämna.

Anfall
Fredrik Olsson är seriens skyttekung och en lysande värvning. Vem ska han ha bredvid sig? Junes Barny gjorde 12 mål i superettan 2013, men har haft svårare att hitta målet sedan dess. Under 2015 visade han sig vara allra bäst som innermittfältare. Barny-Olsson vore dock ett anfallspar av hög Superettanklass.
Men vad händer om någon av dem blir skadad? Bakom är det oerhört tunt: endast 20-årige Perparim Beqaj, med totalt tre inhopp i seriematcher under sin HBK-karriär. Kwame Karikari ansluter i juli eller inte alls. Visst skulle det kanske vara möjligt att Sead Haksabanovic och Simon Silverholt får chansen här i vissa matcher, men vi behöver värva åtminstone en etablerad anfallare till.

Sammanfattningvis: under förutsättning att inga fler spelare försvinner tror jag på två värvningar till, en ytter och en anfallare, och sedan tre uppflyttade juniorer: en målvakt, en back, en offensiv pjäs. Det ger en trupp på 22 man – två per position.

Comeback för Karikari?

Kwame Karikari gjorde ingen succé i HBK 2015. Det har han inte heller gjort i den turkiska andradivisionsklubben Balikesirspor, som vi lånade ut honom till. Nu uppger en ghanesisk sajt att Karikari har brutit lånekontraktet. Om han återvänder till HBK eller går någon annanstans ges det inga svar på i artikeln. Vi bör komma ihåg att ghanesiska medier tidigare har haft fel om Karikari, men det här stämmer nog eftersom Karikari finns inte med på Balikesirspors truppsida. Om hans kontrakt med oss fortfarande gäller trots nedflyttningen så gissar jag att HBK försöker skeppa honom vidare, eftersom han antagligen kostar mer än han smakar. Men om han stannar är kanske superettan rätt nivå för honom: han gjorde 6 mål på 15 matcher för Degerfors 2012. Och vi behöver ju faktiskt fler offensiva pjäser...

När det gäller truppbyggandet i övrigt kan vi konstatera att Marcus Johansson har förlängt med två år. Därmed har vi fyra mittbackar kontrakterade för 2016. Min gissning är att vi inom kort får reda på att Fredrik Liverstam har en ny klubbadress.

Kojic – en yngre variant av Westerberg?

Så blev Adnan Kojic klar. En ung, offensiv högerback som gärna slår tidiga inlägg – verkar påminna en hel del om mannen som han kommer att ersätta under första delen av säsongen: Jesper Westerberg.

Kvällsposten skriver att Anton Tideman nu är avskriven, men med tanke på att Westerberg är borta halva året behöver vi väl egentligen ytterligare en ny ytterback?

En superbra anfallsduo för superettan

Ibland blir jag förtvivlad över HBK-supportrarnas negativa inställning. Här uppges vi, ett lag i andradivisionen, vara på väg att värva en spelare som förra året gjorde ett tvåsiffrigt antal mål i högsta serien – och så finns det de som gnäller. Visst, Marcus Pode hittade bara rätt en gång i år, men gör man 10 baljor i allsvenskan på 20 matcher från start som han gjorde i fjol kan man göra minst detsamma i superettan. Skulle vi få Fredrik Olsson och Marcus Pode som anfallsduo nästa år så är vi redan en bra bit på väg mot allsvensk comeback. Skulle dessutom Fredrik Liverstam stanna så skulle jag säga att vi åtminstone är halvvägs till allsvenskan.

En som inte stannar är Viktor Ljung. Tråkigt, men inte oväntat. Ska vi gissa att Adnan Kojic är klar före jul?

Vad vet Wicke?

Victor Edvardsen och Simon Helg är inte HBK:s första-, andra- eller ens tredjeval när det gäller offensiva spelare hävdar Hallandspostens Jan-Owe Wikström. Snart får vi se om Wicke har så bra koll som han, med tanke på att han är HP:s sportchef, borde ha.

Trupp under konstruktion

En ny assisterande tränare blev snabbt klar, tidsresenär Tideman är trevligt nog aktuell för HBK-comeback och både Adnan Kojic och Victor Edvardsen verkar vara nära att skriva på. Däremot får vi klara oss utan King Gyan och antagligen också Viktor Ljung och Fredrik Liverstam.

Ett kvarts sekel och ett år

Forumryktet stämde: Snorre Krogsgård lämnar klubben efter bara ett år. Det får betecknas som en positiv nyhet. Jag har fördömt dem som hånar honom – men redan när hans namn dök upp så tvivlade jag. Före säsongen förutspådde jag att han skulle ha svårt att hitta målet, men att det skulle bli så illa som det blev kunde jag inte ana: han missade ju nästan parodiskt många lägen och nätade noll gånger trots 25 skott.

26 gånger längre tid har Torbjörn Arvidsson varit i klubben – men nu blir det inte fler. Att det, till skillnad från Krogsgårds fall, inte är något ömsesidigt beslut blir tydligt när man ser att HBK inte ens har fått Arvidsson att gå med på att säga något i meddelandet på hemsidan. Tråkigt att det ska sluta så, men jag kan inte säga om det är rätt eller fel beslut eftersom jag har för dålig insikt i vad han har bidragit med.

Vem petar Petar?

Petar Petrovic är vår senaste provspelare och han verkar onekligen intressant, av HP:s rapport att döma. Men om han kommer till oss hoppas jag att det blir en värvning och inte ett lån – jag grämer mig fortfarande över att MFF fick vinsten när vi utvecklade Markus Rosenberg till en toppspelare.

Att vi fortsätter att titta på spelare yttermittfältare tyder på att det kan ligga något i forumryktet att Snorre Krogsgård ska lämna. Krogsgård var inte med i internmatchen.

Och så en eloge till Jesper "Fjärås" Uhlén för att ha fått in en skrivelse om att vi medlemmar ska äga ett eventuellt bolag till 100 procent.

En Fredrik in och en Fredrik ut

Vi värvar seriens skyttekung! En bättre värvning än Fredrik Olsson kan man knappast tänka sig i vår nuvarande position, möjligen i så fall Dusan Djuric. Och en viktig signal om att vi satsar på toppstrid 2016.

Och så vill jag rikta ett stort tack till Fredrik "Fidde" Andersson, som bidragit till att få ekonomin på rätt köl och nu ska sluta som klubbchef.

Trio får chansen mot farmarklubben

Med tanke på vad jag skrev efter internmatchen i helgen är jag är inte överraskad över att Sebastian Crona och Mattias Håkansson får chansen att visa upp sig igen idag mot Öster.

Även Adnan Kojic ska provspela. Har spelat få matcher på seniornivå, men har gjort några ungdomslandskamper och ska enligt Janne Andersson vara långt ifrån startelvan i IFK Norrköping. Säger själv att han helst spelar på högerkanten, men att han även kan vara vänsterback. Kan nog vara en vettig värvning som breddar truppen, särskilt eftersom de två ytterbackar som spelade mest i år är borta när serien drar igång 2016 (Christoffer Andersson och Jesper Westerberg) och även Viktor Ljung kan försvinna.

Den som vill kolla in matchen mot Öster kan se den här.

Fem nya namn

Det fortsätter att strömma in namn på möjliga värvningar. Åtta provspelare i internmatchen, varav fem nya namn.

* Victor Edvardsen. En ung forward med IFK Göteborg som moderklubb och har gjort många mål på juniornivå. Verkar ha stått för en fin insats i internmatchen med ett mål och en assist. Har dock bara gjort 1 mål på 11 matcher i Utsikten i år. Kan kanske vara intressant.

* Hermann Pleple. Ivoriansk mittfältare som HP tyckte var stabil, men inte verkar ha spelat en minut i norska andradivisionslaget Fredrikstad i år. Känns tveksamt.

* Sebastian Crona. Halmias lagkapten vill stanna i staden. Jag gissar att HBK har bra koll på honom. Om han håller skulle det inte vara dumt att kunna värva lokalt. När plockade vi senast en halmian?

* Rasmus Liedman. Mittfältare från Laholm som tog hem priset som årets mittfältare på Laholms tidnings fotbollsgala.

* Jonatan Eriksson. Anfallare från Laholm som också nominerades till Laholms Tidnings fotbollsgala, men inte vann.

Och av de övriga som vi hört om tidigare (Mattias Håkansson, Oskar Sverrisson och Öyvind Vestvatn) så verkar åtminstone den förstnämnde ha gjort en fin insats, med ett mål och en assist.

I övrigt så är det glädjande att Sead Haksabanovic inte verkar ha så bråttom iväg och att Mohammed Ali Khan kanske också stannar.

En explosion av rykten

Det rasar in rykten. Fem nya namn på bara en dag:

Norrmannen Öystein Vestvatn, som spelade i ett bottenlag i norska andradivsionen i år, är på provpel. Måhända är han målfarlig för att vara mittfältare, men vi har redan har ganska många alternativ på yttermittfältet och frågan är om Vestvatn, vars meriter inte är överväldigande, skulle ta en ordinarie plats.

Mer intressant är definitivt Fredrik Olsson, som HBK tittar på. En spelare som är dokumenterat målfarlig i superettan är precis vad vi behöver. Visst, han misslyckades i HIF och det är möjligt att han inte skulle räcka till i allsvenskan om vi går upp, men det blir en senare fråga.

I samma artikel nämns även Mjällbys yttermittfältare Mattias Håkansson. Han har spelat en hel del i allsvenskan, men verkar ha haft en svag säsong i år och jag har svårt att se att han skulle lyfta vårt yttermittfält.

Leo Englund ska också vara aktuell. Jag känner mig ytterst tveksam: Han fyller 25 år nästa år och har gjort sammanlagt 1 mål under två säsonger i Gif Sundsvall.

Simon Helg från samma klubb är mer intressant. Debuterade i allsvenskan som 17-åring och har spelat massor av år i allsvenskan och superettan i Hammarby och Sundsvall. En talang som kanske kan få det stora genombrottet hos oss.

Och på väg ut är, precis som väntat, Fredrik Liverstam och antagligen också Mohammed Ali Khan.

En ung veteran på provspel

Tre anfallare har redan lämnat oss: James Keene, Matthew Rusike och Shkodran Maholli. Men första provspelaren är en back: Oskar Sverrisson, som bara är 22 år men redan spelat seniorfotboll i nio år. En del spekulerar på Himlen är Blås forum i att provspelet innebär att Viktor Ljung är på väg bort, men det behöver inte vara så. I och med att Jesper Westerberg är långtidsskadad så kommer Ljung antagligen att behövas som högerback.

Snygg avslutning på allsvenska sejouren

Jag listade fyra skäl till varför Hammarbymatchen var viktig och efter 2-1-segern idag kan vi konstatera att vi nådde tre av dem – bara ett mål av Sead Haksabanovic saknades. Och så fick vi se bra debuter från start av Malkolm Nilsson och Marcus Johansson.

Nu startar silly season på allvar. Inte oväntat lämnar James Keene. Tydligen tittar vi på spelare i Superettan och norrettan (undrar varför inte söderettan är aktuell) och Fidde tycker att vi ligger "rätt så långt fram när det gäller nyrekryteringar". Kommer att bli mycket intressant att se hur vi lyckas bygga laget.

Fyra skäl till varför Hammarbymatchen är viktig

Vi är avhängda och man skulle kunna argumentera för att morgondagens match mot Hammarby därmed inte betyder något. Men jag håller inte med. Här är fyra skäl till varför:

* Undvika negativt rekord. Vi har visserligen sett till att Halmia får behålla det pinsamma bottenrekordet över tidernas sämsta allsvenska offensiv, men om vi inte gör minst ett mål imorgon så blir vi det lag med den sämsta offensiven sedan det blev 16 lag i allsvenskan. Just nu är BP:s 20 mål år 2010 sämst.

* Sätta nytt klubbrekord. Det är Sead Haksabanovics sista chans att slå sig in som HBK:s yngst allsvenska målskytt genom tiderna. Är han kvar i HBK 2017 och vi då spelar i allsvenskan så kommer han att vara äldre än vad Mats Lundgren var när han gjorde mål i sin debut, 17 år och 87 dagar gammal.

* Maratontabellen. Vi låg inför säsongen 16 poäng före Gais i maratontabellen. Om man lägger till våra 18 poäng från i år så blir det 34 poäng. Eftersom vi nästa år kommer att spela i samma serie som Gais fins risken att de återkommer till allsvenskan före oss. Om vi utökar vårt försprång till 37 poäng så har vi bättre förutsättningar att behålla vår placering även om Gais får en allsvensk säsong före oss. Och även Öis, som inför säsongen låg 82 poäng före oss i maratontabellen, kan komma att spela i superettan nästa säsong.

* Undvika jumboplatsen. Vi ligger just nu tre poäng före Åtvidaberg, som också har lite sämre målskillnad. Men om Åtvid vinner och vi förlorar finns risken att de går om oss.

Strålande nyheter om ekonomin

Ja, vi åkte ur – men vi fixade ekonomin och elitlicensen är räddad. Och det är faktiskt det viktigaste i år. Om vi hade lyckats klara oss kvar, men gjort det på bekostnad av elitlicensen så hade vi ju ändå fått ta steget ner – och då med sämre förutsättningar att ta oss upp igen. Nu känns det som att 2016 har möjligheter att bli en riktigt fräsch nystart.

Fascinerande för övrigt att vissa skribenter på HÄB:s forum även efter denna oerhört positiva nyhet mest vill klaga på allt och alla.

Reflektioner efter en nedflyttning

Det är så osannolikt så att det knappt hade godkänts som manus i Buster: vi förlorar matchen som gör att vi åker ut efter ett självmål på övertid.

Hur tusan kunde AIK:s vänsterback få vara kvar på plan? Vid åtminstone tre tillfällen hade domaren kunnat hala upp det gula kortet.

Men visst – hade vi inte åkt ut idag så hade vi sannolikt gjort det nästa helg. Vi har inte haft marginalerna med oss, men tyvärr inte heller varit tillräckligt bra i år.

Ska vi se det positivt får vi nu några veckor till på oss att förbereda oss för att få ihop ett slagkraftigt lag i superettan – vi såg ju i år hur illa det kan gå när lagbygget kommer igång för sent. Visserligen har stora delar av startelvan kontrakt nästa år, men både Matthew Rusike och James Keene har klausuler som gör att de kan lämna klubben. Min gissning är att vi nästa år får klara oss utan både vårt nuvarande mittbackspar och vår nuvarande forwardsduo. Sedan tidigare är det ju klart att Christoffer Andersson slutar och även Viktor Ljung, King Gyan, Marcus Johansson och Shkodran Maholli har utgående kontrakt.

Får vi behålla våra talanger ser framtiden inte allt för mörk ut: Alexander Berntsson, Sead Haksabanovic, Andreas Bengtsson och Eric Smith är alla fortfarande tonåringar och har alla goda förutsättningar att göra stora avtryck i superettan nästa år.

Matematik och lojalitet

Just nu är vi ett allsvenskt lag. Imorgon vid den här tiden är det möjligt att vi inte längre är det. Om vi förlorar mot AIK och FFF vinner mot Åtvidaberg är falkenbergarna ointagliga sju poäng före oss.

En väldigt märklig inför-artikel finns hos Fotbolldirekt, som har intervjuat Stojan Lukic. Lukic får frågan hur många poäng till som kommer att krävas för att vi ska nå kvalplats. Han svarar: "Skulle de (FFF) vinna sin match krävs det nog sju poäng av oss på de tre sista". Nej Stojan, det är inte så det "nog" krävs sju poäng då – det krävs definitivt minst sju poäng. Dags att fräscha upp matematikkunskaperna, Stojan!

Lite längre ned i texten får Lukic frågan om han vill gå till något annat allsvenskt lag och målvakten, som för någon månad sedan skrev nytt kontrakt med oss, svarar "Ja, det är klart att jag är öppen för det". Han följer upp det med att han "skulle absolut vara öppen för en flytt om en klubb i allsvenskan skulle höra av sig". Förutom att det verkar idiotiskt att skriva nytt kontrakt om man vill lämna så ska en spelare naturligtvis inte börja prata om att byta lag, även om han har sådana tankar, så länge vi har chans att klara oss kvar. En som vet hur man ska svara är James Keene. Dags att visa lojalitet, Stojan!

HBK-land krymper

Trots våra fina insatser på sistone talar ju det mesta för att vi blir nedflyttade till superettan. Och det kan faktiskt få en del ganska stora konsekvenser för vår klubb, sett på lite längre sikt.

HBK:s traditionella upptagningsområde för supportrar, men även i hög grad spelare och sponsorer, har, enligt min uppfattning, varit koncentrerat till södra och mellersta Halland och en bit av västra Småland. Folk från Falkenberg, och i vissa fall även nordhalläningar som Jesper "Fjärås Uhlén och Alex Bengtsson, har kunnat utvecklas till HBK:are, liksom människor från till exempel Gislaved.

Frågan är om de kommer att göra det i framtiden. Jag har svårt att se en falkenbergare som blir intresserad av fotboll idag välja HBK, med tanke på att FFF ligger på samma nivå som vi och möjligen även i en högre division nästa år. Detsamma kommer troligtvis att ske i orterna i närheten av Nissastigen i Småland: ungdomar från Gislaved, Gnosjö, Smålandsstenar och så vidare kommer mycket möjligt välja J-Södra, som i princip är klart för allsvenskan och nu kan få en ny arena, före HBK (under förutsättning att de överhuvudtaget väljer ett lokalt lag, det är ju långt ifrån självklart idag). Skulle även IFK Värnamo och Varbergs Bois lyckas etablera sig på samma nivå som HBK så kan HBK-land krympa ytterligare. Och det är som sagt inte bara supportrar vi tappar, även spelare och sponsorer riskerar att försvinna till de andra klubbarna som tränger bort oss från vårt revir.

Men det är naturligtvis långt ifrån kört. Om det nuvarande tillståndet blir en parantes och vi snart återigen är överst på tronen i Halland och västra Småland så bör ordningen kunna återställas. Tills vidare kan vi kanske glädja oss att konkurrensen inte är lika hård i sydvästra Småland, där ju vår traditionella antagonist Öster numera är vår farmarklubb.

En poäng, en ficka och ett rekord vi slipper

Oavgjort mot Sveriges Champions League-representant följdes upp med oavgjort mot serieledarna. Det går inte att klaga på de resultaten, och inte på prestationerna heller. Men tyvärr är det ju trepoängarna som vi är i desperat behov av. Tänk om vi hade lyckats ta i alla fall en poäng mot FFF i de båda derbymatcherna, då hade vi nästan varit ikapp nu...

Stojan Lukic har verkligen Mikael Boman i sin ficka. Plockade ett friläge och även Bosses övriga försök.

Återigen en strålande prestation av Andreas Bengtsson. Ja, även våra andra två tonåringar i startelvan, Alexander Berntsson och Eric Smith, gjorde det bra.

Och även om vi skulle åka ut har vi i alla fall med dagens mål sett till att Halmia får behålla rekordet som laget med sämst offensiv i allsvenskan. Skönt.

Varken hockey eller handboll

Det är inte hockey vi spelar, sa den bittre MFF:aren. Nej, och inte handboll heller, kan jag upplysa om. Pinsamt att klaga på domaren för att man inte får fuska.

Men visst kändes det ovant att i den situationen faktiskt ha flyt – det är vi inte bortskämda med i år. Totalt sett går det dock inte säga att det var vi som hade flyt, för den här matchen hade vi faktiskt kunnat vinna om vi hade marginalerna med oss.

Trist dock att det bortdömda målet ledde till att Fredrik Liverstam blev varnad. Nu är både han och Matthew Rusike – våra två bästa spelare – avstängda mot IFK Göteborg.

Och sist men inte minst: vilken debut från start av Andreas Bengtsson! Honom vill jag se mer av.

Farväl Falkenberg – nu sticker vi till superettan

Hej då, allsvenskan. Det var den känslan jag hade när jag efter matchen igår stod kvar på läktaren och tittade ut över planen. Några av HBK:arna var framme och snackade med supportrarna, det blev heta känslor, och det kändes som ett farväl där också.

Visst, det var ett misstag som gjorde att vi förlorade igår. Och visst, vi hade faktiskt riktigt många heta lägen att göra mål. Men det går inte längre att tänka att det är tillfälligheter som gör att vi nästan aldrig lyckas få ihop både offensiv och defensiv i en och samma match. Det är uppenbart att vi inte räcker till.

Intressant nog inleddes bröts vår starka svit och kräftgången inleddes i den match där King Gyan blev skadad. Undrar hur stor hans betydelse för HBK egentligen varit?

Konstiga idéer om konstigt gräs

Kommunen har lösa planer på konstgräs på vår hemmaarena och pratar av någon anledning att man vill utnyttja planen tio gånger mer. Varför då? Ska alla stans småklubbar flytta sina matcher dit?

Och om det stämmer, som nämndsordföranden påstår, att Örjans vall inte räcker till för både HBK och Halmia så är det ju ganska givet vad som bör göras – flytta småklubben som är på väg ner i fjärdedivisionen till en annan plan.

Förresten visar Halmias ordförande upp en imponerande okunskap när hon påstår att "alla nya arenor i dag byggs med konstgräs". Har hon hört talas om fotbollsarenan Swedbank stadion? Känner hon möjligen till Gamla Ullevi?  Är Friends Arena måhända bekant? Pinsamt är bara förnamnet.

Festlig eller ångestfylld fredag?

Derbyfest marknadsför HBK matchen mot Falkenberg som. Derbyångest skulle jag säga. Efter att vi idag som vanligt fått stryk mot Häcken så ser det riktigt mörkt ut. En ny förlust mot FFF och superettan är ruskigt nära. Å andra sidan – om vi vinner med mot våra halländska kollegor så är vi uppe på kvalplats. En ångestfylld fredag, som sagt.

Finns det då inte något positivt att plocka med sig från dagens match? Jodå, jag kan hitta sådant också:
* Vi fick inga nya avstängningar eller skador.
* Fram till dess att vi gjorde första målet så såg HBK:arna riktigt alerta ut. Jag gissar att vi blev oroliga när vi fick ledningen och sedan gick det ju av bara farten att släppa in några bollar.
* Och Matthew Rusike visade återigen, trots svagt understöd, att han är minst en klass bättre än övriga HBK:are. Ska vi rädda kontraktet så får det nog bli han som gör det.

Äntligen en klasspelare

Vilka klassmål av Matthew Rusike. Där har vi en spelare på en helt annan nivå än övriga HBK. Oh, shit, liksom!

Men så bedrövligt att försvaret går bort sig så många gånger. Jag skrev ju förra veckan att det märktes att Fredrik Liverstam saknades, men idag när han var tillbaka gjorde varken han eller Mohammed Ali Khan någon särskilt bra match. Mycket tråkigt att försvaret nu darrar när vi väl ha fått igång målskyttet.

Äntligen mål!

Mot allsvenskans sämsta försvar sprack äntligen målnollan, och sedan gick det av bara farten att göra ett mål till. Väldigt, väldigt viktiga mål och en väldigt, väldigt viktig poäng. Om något lag förtjänade tre pinnar var det ÖSK, men nu håller vi dem bakom oss och gick faktiskt också förbi FFF på målskillnad.

Jag vill inte hänga ut startdebuterande Alexander Berntsson, men visst syntes det att vår bäste spelare saknades. Utan Fredrik Liverstam har vi inte längre ett försvar av hög allsvensk klass. Tolkar jag det här rätt är han i alla fall tillbaka nästa omgång.

Matthew Rusike är tydligen ingen utpräglad anfallare, men mål kan han göra. Nu två på de två senaste matcherna.

En strålande match av Antonio Rojas. Vann mycket boll, fixade frisparken som gav första målet och sköt snyggt in det andra.

Snorre Krogsgård må ha varit en besvikelse jämfört med de förhoppningar vi hade före säsongen, men jag gillar inte att han börjar utvecklas till en hackkyckling. Ni som hånar honom bör minnas att han idag hade flera fina inlägg varav ett ledde till 2-2-målet och dessutom ett rykande skott som målvakten fick tippa till hörna. Heja Snorre!

Mannen i gult matchhjälte för HIF

En svag första halvlek, men en stark uppryckning i början av andra – och så bestämmer domaren sig för att avgöra matchen. Och inte nog med det, han ser också till att vår bäste spelare kommer att missa ett antal matcher framöver. Fy fan.

Idag fick vi inte ens ihop full trupp: Viktor Ljung, James Keene, Simon Silverholt och King Gyan skadade, Sead Haksabanovic märkligt nog ivägsläppt för att träna med en annan klubb mitt under brinnande säsong och Andreas Bengtsson avstängd efter ett rött kort i U21. Återstod alltså 17 a-lagsspelare. Framöver kommer även Fredrik Liverstam att saknas.

Har ni noterat att Alexander Henningsson fortfarande spelar i nummer 14, trots att det inför hans första match sades att han senare skulle byta till 20? HBK förberedde allt för frälsarens återkomst, men Dusan Djuric nobbade oss den sista dagen. Bittert.

Och nu är vi ännu närmare Halmias bottenrekord.

Snart lika dåliga som Halmia

Fotboll går ut på att göra mål. Och även om jag allt som oftast är väldigt förtjust i stabilt försvarsspel så måste vi börja hitta målet snart. Faktum är att vårt målsnitt just nu (0,63 mål per match) är det sämsta i allsvenskan sedan Halmia åkte ut med dunder och brak 1979 (15 mål på 26 matcher gav 0,58 mål per match). För att klå Halmias bottenrekord när säsongen är slut måste vi nå 18 mål i år – vete tusan om vi klarar det.

Så var vi då nära att få in en boll i dagens möte med jumbon Åtvidaberg på hemmaplan? Nja, visst gjorde målvakten några fina räddningar på två lägen för James Keene, men annars var det ganska tamt. Nyförvärvet Matthew Rusike gjorde inget större avtryck.

Men försvarsspelet var återigen bra och Stojan Lukic var stabil. Alltid något. Och jo – vi kröp ju faktiskt närmare FFF också och utökade dessutom avståndet till ÖSK.

Bestäm dig snart, Dusan!

Provspelaren Ibrahim Koroma verkar vara av habil allsvensk klass, och därför kan han säkert bli en hyfsad ersättare till långtidsskadade King Gyan. Men han kommer knappast att lyfta oss på samma sätt som Dusan Djuric skulle göra. Jag gissar att Djuric väntar på ett riktigt lukrativt kontrakt i Kina, Mellanöstern eller liknande, så att han kan bli ekonomiskt oberoende och att det är därför han tvekar om att skriva på för HBK. Låt oss hoppas att han inte väntar för länge, för snart måste vi nog ta ett beslut vilken innermittfältare som vi ska plocka in.

Returer gav Elfsborg revansch

Stojan Lukic fick min röst som Månadens spelare i juli. Så blir det nog inte i augusti. Lukic släppte mängder av returer ut till Elfsborgsspelare och på två av dem gjorde Boråsarna mål. Eftersom vi knappt vet hur man får in bollen i nätmaskorna så blev alltså resultatet 0-2.

Men låt oss inte lura oss själva – det var inte Lukics fel att vi förlorade idag. Elfsborg var klassen bättre och om inte returerna hade gått in så hade Elfsborg gjort mål på något annat sätt.

Det finns ändå en del positivt att ta med sig: Alexander Henningsson stod för ett bra inhopp och var riktigt nära att näta ett par gånger, Sead Haksabanovic gjorde inte bort sig i sin debut från start och så fick även Andreas Bengtsson känna på allsvenskan.

Och det hade ju kunnat vara värre...

Vi värvar igen

Att värva från tredjedivisionen låter kanske inte så spännande, men vårt senaste nyförvärv Alexander Henningsson har inventerats grundligt av HBK, med minst två längre provträningsperioder. Han har också utmärkt sig i U21-matcher och har allsvensk erfarenhet från vårt farmarlags senaste sejour i högsta serien, så jag tror att han kan bli en vitamininjektion.

Vår tunna trupp blev ju ännu tunnare i måndags när King Gyan skadade sig så illa att han är borta året ut och därmed möjligen har gjort sitt sitt sista framträdande i HBK-tröjan. Henningsson är knappast en ersättare för honom, även om en del tror det. Som Gyans ersättare kan vi nog fortfarande hoppas på Dusan Djuric.

Hyfsade pengar för semesterfiraren

Äntligen blev Joseph Baffo såld. HBK får över en miljon kronor enligt både KvP och HP. Helt okej med pengar för en spelare som mest suttit på bänken eller haft "semester".

Men för tillfället är truppen riktigt tunn. Med tre spelare skadade har vi precis 18 a-lagssspelare för att få ihop en trupp till matchen mot Gefle ikväll. Snart kommer dock Matthew Rusike att vara spelklar och antagligen Alexander Henningsson värvad. Gissningsvis är det så att HBK väntar med Henningsson till dess att man vet om Dusan Djuric tänker krita på eller inte – för då behövs kanske Henningssons lönepengar till att täcka en del av Djurics lön istället, även om Fidde hoppas på båda.

Och där var Rusike klar!

Matthew Rusike har skrivit på! Han har tydligen, helt utan att något har läckt ut innan HP skrev igår kväll, tränat med HBK i veckan efter att James Keene ordnat hans resa och hämtat honom på Kastrup. Men jag undrar lite över HBK:s uppgift att han gjort ett 25-tal landskamper för Zimbabwe – Wikipedia uppger antalet landskamper till 1. Låt oss hoppas att han är spelklar snart.

Allsvenskan verkar för övrigt vara en bra miljö för zimbabwiska anfallare.

Rusike ruskar om silly season

Det svänger onekligen i HBK:s silly season. Ena dagen gör vi bort oss genom att bjuda vi in en division åtta-spelare – och sedan är plötsligt en landslagsman aktuell! Matthew Rusike har hyllats av vår gamle tränare Stuart Baxter och vore onekligen en spännande värvning. Han borde vara tämligen samspelt med James Keene också.

Stojan är hela skillnaden

Ännu ett kryss på bortaplan – fjärde raka. En fin vana, särskilt som den på senare tid kombinerats med två raka hemmasegrar.

Den fina trenden kan, enligt min mening, framför allt hänföras till en enda man: Stojan Lukic, som nu räddar bollar han släppte förbi sig i våras. Statistik säger verkligen inte allt, men ger ändå en tydlig fingervisning. De sex senaste matcherna har Lukic släppt in tre mål (0,5 mål per match), att jämföra med 18 på de tio första (1,8 mål per match). Hans räddningsprocent är nu, trots den svaga inledningen, en av allsvenskans bästa. Den offensiva utdelningen har däremot inte blivit särskilt mycket bättre: fem mål på de sex senaste matcherna (0,83 mål per match), att jämföra med sju på de tio första (0,7 mål per match).

För övrigt var det tur att vi inte drog på oss några varningar igår. Vi behöver alla spelare vi kan skaka fram – truppen är så tunn att alla tillgängliga a-lagsspelare utom Perparim Beqaj var med uppe i Sundsvall. Av våra sju avbytare igår har tre aldrig spelat i allsvenskan, två aldrig startat en allsvensk match och de sista två gjort totalt tio allsvenska matcher från start.

Är Djuric klar?

Beroende på vem man lyssnar på får man lite olika besked om Dusan Djuric. "Där finns ett visst ömsesidigt intresse", säger Janne Jönsson i KvP. "Jag vill fortfarande stanna utomlands i ett–två år till", säger huvudpersonen själv i HP. Och sedan har vi bloggens återkommande kommentator Julio Iglesias, som både en och två gånger hävdat att Djuric är nära HBK, och senast igår påstod att det är klart.

Dusan Djuric är en egen produkt som symboliserar vår senaste framgångsrika period i mitten på 2000-talet och han har nått riktigt stora framgångar även som utlandsproffs. Om han återvände till HBK hade det verkligen varit ett lyft för föreningen, och då inte bara spelmässigt. Låt oss hoppas att Julio vet vad han snackar om.

Pigg Pivkovski på prov

Nästa provspelare är Filip Pivkovski, med meriter från ett flertal svenska ungdomslandslag och numera även Makedoniens U21-landslag. Han har spelat i italienska tredjedivisionen i år, vilket ju är fem divisioner högre än vår förre provspelare.

Det är tydligt att Filip Pivkovski är sugen på att återvända till allsvenskan och att han vill ha revansch efter sin misslyckade sejour i Häcken. Något säger mig att det här kan bli bra.

Oh, så skönt

Oh, så skönt att King Gyan stod där redo att mota bort bollen med bröstet när till och med tilläggstiden hade passerat. Oh, så skönt att Marcus Antonsson inte fick göra mål utan istället gnälla lite. Oh, så skönt att MFF kvitterade i slusekunderna mot ÖSK. Oh, så skönt att inte ligga på nedflyttningsplats längre.

Stabil insats av Stojan Lukic idag. Igen. Oh, så skönt.

Och så gjorde James Keene äntligen ett mål som gav poäng. Oh, så skönt.

Ett provspel att skämmas för

Guillaume Siino får inget kontrakt. Knappast överraskande. Om HBK lagt några minuter på att ta fram den information som jag tog fram om i vilken division han spelar hade man kunnat bespara sig den pinsamma inbjudan.

Division åtta-spelare ska frälsa HBK?

0-0 i omstarten mot jumbon kanske inte låter så imponerande, men jag tycker att det viktigaste var att inte förlora. Nu har vi fyra matcher i rad utan förlust, kontakt med lagen ovanför strecket och Åtvid hålls på behörigt avstånd.

Vår tunna trupp lär ju snart bli ännu tunnare eftersom Joseph Baffo säkerligen lämnar. Det är helt rätt att sikta in sig på offensiva förstärkningar, men frågan är om inte Guillaume Siino är ett dåligt skämt. Han spelar i FC Mougins Côte d'Azur, som hör hemma i Senior Promotion Honneur A i District de la Côte d'Azur, vilket om jag inte ser fel är Frankrikes åttondedivision. Då borde ju till och med den provspelande tredjedivisionsspelaren Alexander Henningsson vara mer intressant.

Snart äger du och jag ett bolag tillsammans

Glädjande att klubben enligt HP ska ha halverat det ekonomiska underskottet. Eftersom vår U21-EM hjälte Joseph Baffo sannolikt säljs inom kort kanske vi till och med står på plus snart.

Och precis som väntat godkände medlemmarna både att delar av verksamheten kan bolagiseras och avtalet med Lagardère. Så nu kan vi medlemmar snart se fram att vara delägare i ett nytt bolag. Men ytterst märkligt att ingen rapport från årsmötet ännu kommit ut på hemsidan, vad jag kan se. Istället har HBK under gårdagen lagt tid på att göra reklam för EA Sports...

Bolag och fransoser ska ge kosing

"Det är inga dramatiska frågor", sa Fidde Andersson när det blev känt att HBK kallar till extra årsmöte. Jag måste säga att det ändå är rätt spännande frågor: att godkänna att vi bolagiserar delar av verksamheten och att godkänna ett marknadsavtal med franska Lagardère. Jag har svårt att bedöma exakt vad det här innebär, men när man ser uttalandena från HBK:s representanter så verkar det ju bara finnas positiva aspekter. Låt oss hoppas att det är så.

Och, precis som jag flaggade för igår, så lämnar alltså Kwame Karikari HBK, först på lån men troligen också permanent. Finns det tillräckligt rum i lönebudgeten för att locka hem Dusan Djuric nu, kanske?

Karikari tillbaka till Turkiet?

Så börjar silly season-ryktena så sakteliga ticka igång.

Kwame Karikari verkar vara på väg att återvända till Turkiet. Vi får hoppas att affären går i lås: Karikari har varit en riktig flopp och förhoppningsvis kan det frigöras en del löneutrymme om han lämnar.

Joseph Baffo har imponerat i U21-EM mot starkt motstånd. Ska vi gissa att han snart sticker för en mindre summa?

På väg in kan möjligtvis Martin Broberg vara. Precis som Karikari är det en spelare som har fått dåligt med speltid i ett stockholmslag. Jag kan inte säga att jag vet särskilt mycket om honom, men vi är ju tunna på yttermittfältet och han gjorde ett fint mål mot oss förra året.

Damer, pengar och insyn

Inga matcher och stillsamt på silly season-fronton. Trots det händer det spännande grejer kring HBK.

Att HBK startar ett damlag känns helt rätt. Mängder med Halmstadföreningar har damlag och både Halmia och Astrio har spelat i allsvenskan. Kanske kan HBK komma dit också snart.

Kul också med möjligheten att köpa sig en plats i HP-laget som ska möta HBK. Det kommer nog att leda till en hel del uppmärksamhet – och kanske också en ansenlig slant om några förmögna personer ger sig in i budgivningen. För tillfället finns dock ingen länk från hemsidan till själva auktionen, vad jag kan se.

Inte heller dumt att ge oss medlemmar lite mer insyn i klubben genom det extra årsmötet.

Keene blir långvarig

James Keene klar för HBK i två och ett halvt år – en härlig nyhet. Hårt jobbande och relativt målfarlig har han varit ett lyft för vårt anfall. Skönt också att han inte bara fick ett kort kontrakt till årsskiftet.

Keene är även en rättmätig vinnare av Månadens spelare i maj, även om det naturligtvis förenklade att Fredrik Liverstam av någon outgrundlig anledning inte var nominerad.

Sommarlov med kontakt

Visst hade det varit underbart om Junes Barnys nick i slutet hade gett oss segern igår, men det viktigaste var faktiskt att inte förlora. Nu går vi in i sommaruppehållet med en positiv trend och med kontakt med lagen ovanför strecket.

Jag undrade för ett tag sedan vad som skulle krävas för att King Gyan skulle göra mål. Nu vet vi: en nick någon meter från mållinjen med målvakten bortspelad.

Borde inte Stojan Lukic tagit frisparken? Den var välplacerad, men väldigt lös och han gav upp redan innan bollen passerat mållinjen.

James Keene har verkligen varit ett lyft. Jag hoppas att vi kan ge honom det där längre kontraktet som han säger sig vilja ha.

Kul att se att våra ungdomar tar för sig i vårt farmarlag. Både Malkolm Nilsson och Marcus Johansson spelade i Östers senaste match.

Betydligt tristare, men tyvärr inte överraskande: ännu en gång har Halmstad kommun strulat till det med arenafrågan.

Tre poäng mot favoritmotståndaren

Det märks att GIF Sundsvall är vår favoritmotståndare numera. Efter en timmes total Sundsvallsdominans gör vi matchens enda mål. Rättvist? Nej. Underbart? Ja. Fast å andra sidan skapade Giffarna knappt några heta chanser trots sitt tydliga spelövertag. Och vi har ju haft vår beskärda del av oflyt.

Kort men intensivt inhopp för Simon Silverholt – hoppar in, fixar fram bollen till målet, byts ut. Hoppas att skadan inte är allt för allvarlig.

Vart tog förresten tävlingen Månadens spelare vägen? Fortfarande har vi inte fått se kandidaterna för maj och nu har vi redan hunnit spela en match i juni. Var spelet så uselt i maj att ingen spelare förtjänar att prisas?

Välbehövliga slantar från England

Så är det helt klart att Tim Erlandsson flyttar permanent till Nottingham Forest. Någon miljon nu och mer än det dubbla om han slår sig in i Forests a-lag får betraktas som helt okej – vi behöver ju pengar.

En annan talang är Sead Haksabanovic. I och med att han inte är med i truppen inför morgondagens match mot Gif Sundsvall så kommer han inte att bli historisk som yngste målskytten i allsvenskan någonsin – det är sista matchen som han är yngre än Kalmars rekordhållare Filip Sachpekidis var när han gjorde sitt första mål.

Kryss och döda länkar

Kryssmatcher kommer inte att göra att vi klarar kontraktet, men det var oerhört viktigt att vi äntligen fick med oss poäng. Resultatet får också sägas vara rättvist, både vi och Hammarby hade kunnat få in några bollar till.

Ett riktigt snyggt frisparksmål av Christoffer Andersson. När slog vi senast en frispark direkt i mål i allsvenskan? Kristoffer Fagercrantz gjorde det i superettan, men i allsvenskan minns jag på rak hand inget liknande mål sedan Dusan Djuric satte en mot Häcken för typ ett decennium sedan.

Synd att jag fick rätt när jag före säsongen fruktade att Snorre Krogsgård skulle vara bra på att komma till lägen, men sämre på att avsluta. Han har missat många fina chanser de senaste matcherna.

För övrigt är tycker jag att det är skandalöst dåligt att HBK vid omgörningen av hemsidan inte bara hindrar oss från att nå historiska texter – man har dessutom dödat alla gamla länkar. Jag har hundratals gånger länkat till hemsidan och nu får man bara felmeddelande om man klickar på länkarna. Oerhört tråkigt. Det får dessutom konsekvensen att jag i framtiden kommer att satsa på att länka till andra sajter i första hand eftersom jag inte vill riskera samma sak igen.

Dessa jävla slutminuter

Det skulle nästan vara parodiskt om det vore så tragiskt. För andra matchen i rad hämtar vi upp underläge mot ett topplag i storform och för andra matchen i rad släpper vi in avgörande mål efter övermod i slutsekunderna. Tänk om istället Snorre Krogsgård hade fått in bollen på sitt friläge minuten före...

Strålande nyheter på gång?

Möjligen kunde man tolka mitt inlägg igår som att jag vill att Eric Smith ska lämna. Så är det naturligtvis inte – vill han stanna hos oss och dessutom förlänga kontraktet är det självklart strålande nyheter.

Det skulle också vara strålande om Dusan Djuric kunde ansluta, men Fiddes svar om honom i den här intervjun är ganska svävande. Å andra sidan har kanske vår klubbchef lärt sig den hårda vägen att inte prata för mycket – han har ju stundtals varit utsatt för en mindre häxjakt, till och med när det inte är hans egna formuleringar ("klasspelare på kö") som kritiserats.

I samma intervju nämns vårt farmarlags yttermittfältare Alexander Henningsson som en möjlig värvning. Det är ingen spelare jag känner till särskilt väl, men är verkligen en tredjedivisionsspelare den vitamininjektion vi behöver i nuläget?

Talanger till salu

Det börjar närma sig silly season och både Joseph Baffo och Eric Smith ryktas vara på väg bort. Även om det naturligtvis är tråkigt att tappa skickliga och talangfulla spelare så skulle jag inte sörja om de lämnar. Först och främst på grund av att vi i vår ekonomiska situation behöver pengarna. Men det rör sig också om två spelare som konkurrerar på positioner där vi, relativt sett, har det väl förspänt. Kanske kan försäljningar rentav ge en slant över till nyförvärv på positioner där vi är svagare?

Flyt, förlust och fotbollsgodis

Bra lag har flyt sägs det. Vi är inget bra lag således. Men faktiskt var Djurgårdens seger idag självförvållad – jag förstår inte varför inte Mohammed Ali Khan, som haltat i en halvtimme, var utbytt innan han gjorde misstaget som ledde fram till 2-3.

Oflyt hade vi också i första halvlek. Tre gånger på några minuter dessutom. Först klarar sig djurgårdaren som drar ner James Keene undan utvisning. Sedan knuffar en annan djurgårdare Stojan Lukic. Och sedan står alla blåa och väntar på en domarsignal så att den djurgårdare som redan borde varit utvisad kan panga in bollen. Spela tills domaren blåser, för tusan!

Vi fick i alla fall se allsvenskans vackraste mål 2015. Eric Smiths underbara crossboll, Snorre Krogsgårds galanta inlägg och Junes Barnys perfekta nick. Fotbollsgodis.

Liverstam levererar

Jag tycker att det är dags att hylla vår kapten Fredrik Liverstam lite mer. Visserligen har han fått en hel del berömmande ord under säsongsinledningen och han vann omröstningen om månadens spelare i april överlägset. Men jag vill också lyfta fram hur mycket mer polerad han har blivit. Liverstam har fortfarande, snart en tredjedel in på säsongen, inte en enda varning. Ja, han har faktiskt bara har fått fyra frisparkar mot sig på åtta matcher. Jämför det med 2013 och 2014: totalt 77 orsakade frisparkar, en orsakad straff, 15 varningar och en utvisning på 53 matcher.

Och apropå siffror: igår hade HBK i exil, möjligen för första gången någonsin, inte en enda besökare. Är det resultatet av svaga prestationer av undertecknad under säsongsinledningen?

En farm i Öster

Vi må vara ett bottenlag, men vi har i alla fall skaffat oss Sveriges mest meriterade farmarlag. Kul. Och nyttigt. Det finns flera unga spelare i HBK som är långt ifrån en startplats hos oss, men säkert kan göra avtryck i Öster, som Perparim Beqaj, Marcus Johansson, Andreas Bengtsson och kanske även Sead Haksabanovic samt Alexander Berntsson. Eftersom spelarna ska kunna representera båda klubbarna utan karens tolkar jag det som att vi kan kalla tillbaka dem så snart de behövs.

Värt att notera: samarbete med Öster har varit aktuellt tidigare.

En historisk förlust

Efter kraftig motvind både i seriestarten och i första halvlek mot FFF hoppades vi alla att medvinden i andra halvlek också skulle ge poängmässig medvind. Men trots ett antal chanser så åkte vi på första derbyförlusten i allsvenska sammanhang sedan 1940-talet.

Målskytt i derbyt var Falkenbergs nyförvärv Hakeem Araba, som nu har gjort lika många mål som alla HBK:are tillsammans. Som en jämförelse kan det vara intressant att se hur våra nyförvärv klarat sig. Hur tycker ni att scoutingen har varit?
* James Keene. Gjorde en fin insats i debuten, men har sedan dess varit ganska anonym. 0 mål på 4 matcher som anfallare.
* Kwame Karikari. Har gjort 2 mål, men i övrigt inte mycket rätt. Dessutom missat en straff. Äntligen petad.
* Junes Barny. Missat två straffar, men hittade målet på en retur. Gjorde okej insatser på topp, är teknisk och finurlig, men inte särskilt målfarlig och passar nog bättre på nuvarande mittfältspositionen.
* Snorre Krogsgård. Det fanns kanske en anledning till att han spelade i Norges tredjedivision för ett år sedan? Har haft jättebesvär med gräsallergi trots att gräsallergisäsongen ännu inte startat, och det förstörde ju också hans säsonger 2013 och 2014.
* Christoffer Andersson. Hyfsade insatser, men petades och kom tillbaka i startuppställningen först efter skador.
* Mohammed Ali Khan. Enda nyförvärvet som verkligen har imponerat. Nu tyvärr skadad.

Positivt igår: Alexander Berntsson säker insats i sin första allsvenska match som mittback och Simon Silverholt rörde om ordentligt när han kom in.

Straffbart dåligt

Straff – miss. Straff – miss. Straff – miss. Straff – miss.

Vi har alltså missat lika många straffar som vi har gjort mål totalt under hela säsongen.

Och jag måste upprepa: Vad krävs egentligen för att King Gyan ska göra mål?

Måltjuv, men svag i spelet, var mitt omdöme om Kwame Karikari efter förra matchen. När han nu också missar upplagda lägen har jag svårt att se varför han ska vara kvar i startuppställningen.

Om vi ska ta med oss något positivt med oss från dagens match så får det vara Snorre Krogsgårds insats. Det gör mig dock lite orolig att det påstås att hans gräsallergi har hämmat honom rejält hittills – gräspollensäsongen är sommaren, inte våren.

Missar och måltjuvar

Det blev en odiskutabel förlust mot MFF. Det är en gammal klyscha, men vi kan nog konstatera att motståndarna var bättre på varje position. Å andra sidan: om domaren inte hade blundat för Markus Rosenbergs solklara hands före 2-0 och om straffen sedan suttit, så hade det lyst 2-2 på resultattavlan.

Apropå straffen: nu får någon annan än Junes Barny stega upp till elvameterspunkten nästa gång. Barny har lagt två straffar och bränt båda. När visselorkanen satte igång kände jag mig tämligen säker på att han skulle missa idag. I det läget hade en rutinerad spelare, kanske Christoffer Andersson, Jesper Westerberg eller till och med någon av våra mittbackar, varit att föredra framför en kille som bara gjort fem matcher i allsvenskan.

Och apropå missar: vad krävs egentligen för att King Gyan ska göra mål? Han har 33 avslut under 2014 och 2015, men fortfarande en nolla i målkolumnen.

En som inte missar sina lägen är Kwame Karikari. Å andra sidan gör han i princip ingenting annat positivt. Frågan är om vi har råd att ha en sådan spelare på plan? Eller har vi inte råd att bänka en måltjuv? Shkodran Maholli var hur som helst mycket nyttigare när han kom in.

Bättre och bättre dag för dag

Dagen efter årets första allsvenska seger kommer beskedet att elitlicensnämnden ger klubben fram till årsskiftet att fixa positivt kapital. Kapade kostnader är en del av lösningen, men det lär knappast räcka hela vägen och jag undrar vilka de där "externa intressenterna" är och hur beroende vi är av att förhandlingarna med dem går i lås.

Och för er som missat den så innehöll chatten med Janne Jönsson mycket intressant.

Reflektioner efter första segern

Vi låg nästjumbo – och bankade serieledarna. Men kanske ändå inte så överraskande ändå eftersom det ju är riktig fotboll som spelas på Örjans vall, en annan sport än den Elfsborg är vana vid.

Fantastiskt stabilt försvarsspel. Fredrik Liverstam landslagsmässig. Mohammed Ali Khan stabil och en grym glidtacklare. Joseph Baffo gör en av sina bättre insatser som ytterback och Viktor Ljung spelade upp sig efter en svag start. Och så fick Stojan Lukic hålla nollan igen. Vet ni när vi höll nollan två allsvenska matcher i rad senast? Det var 2011, under Pep.

Ett steg upp i banan gjorde Jesper Westerberg, som i veckan inte precis uttryckte förtjusning över att få spela på mittfältet, en riktigt fin prestation som ytter. Han låg bakom nästan alla offensiva farligheter under första halvlek.

Debutanten James Keene gav oss energi och möjligheten att spela upp på en anfallare som ser till att nagla fast bollen där uppe. Junes Barny har också klarat det ibland, men han behöver lite snällare bollar än Keene gör.

Och så äntligen mål för Kwame Karikari. Det kändes som att det var det första rätta han gjort den här säsongen, men hans självförtroende lyfte säkert rejält efter målet för plötsligt gjorde han några andra bra aktioner. Hoppas att det kan lossna för honom.

MFF borta på onsdag – allt att vinna!

Välkommen förstärkning av anfallet

James Keene ansluter. Och det blir en riktigt bra lösning: han kostar oss knappt något och vi binder bara upp oss någon månad. Visst, risken finns att han lyckas bra och sticker igen, men eftersom han varit aktuell för HBK flera gånger tidigare kan han säkert tänka sig att stanna längre. Och skulle han göra succé och sedan lämna – ja, då har han i alla fall hjälpt oss att håva in en del nyttiga poäng. Tyvärr verkar han dock inte kunna debutera mot sin forna klubb Elfsborg.

En härlig nostalgikavalkad

Äntligen har jag kunnat se jubileumsvideon som togs fram förra året. Det var riktigt härligt, både att se sådant som utspelade sig före min tid (gulden på 1970-talet bland annat), sådant jag har vaga minnen av (uppflyttningen 1988) och att återuppleva klassiker som jag själv varit med om (som guldet 1997 och Parmamatchen). Dessutom en hel del intressanta intervjuer – det är ju fantastiskt roligt att höra personer som Roy Hodgson och Stig Nilsson. En proffsig produktion dessutom. Tack, Gamla Bollklubbare, för denna godbit!

Keen on Keene

James Keene har varit aktuell för HBK både i fjol och 2011, men nu ser han ut att vara närmare än någonsin. Och visst – vi behöver göra något åt offensiven. Kwame Karikari är en riktig besvikelse så här långt och på Shkodran Maholli kan vi ha förhoppningar, men inte förväntningar. Och med tanke på de där "släkten är värst"-incidenterna vi råkade ut för både mot AIK och IFK Norrköping hade det inte varit mer än rätt om Keene kunde sänka sin förra klubb Elfsborg i en HBK-debut.

0-0 kan kännas härligt

0-0 mot Gefle – och jag är nöjd, riktigt nöjd. Det var extremt viktigt att vi äntligen fick poäng, extremt viktigt för HBK:arnas självförtroende. Och det finns faktiskt inga härligare poäng än de man inte riktigt förtjänar. För Gefle var utan tvekan det bättre laget idag.

Trots det så fick vi se ett antal fina individuella insatser, framför allt från Mohammed Ali Khan, Fredrik Liverstam och den ifrågasatte Stojan Lukic, som äntligen fick hålla nollan. Jag tycker även att Kwame Karikari gjorde sin bästa insats i HBK-tröjan hittills, vilket i och för sig inte säger så himla mycket.

Shkodran Maholli gjorde ett piggt inhopp och det var synd att inte någon av hans chanser resulterade. Men vi får inte glömma den andra inhopparen: Antonio Rojas. Han tillförde ett djupledsspel från innermittfältet som saknats hela matchen, då King Gyan och Eric Smith mest hade passat i sidled. Det var faktiskt Rojas som både slog genomskäraren till Mahollis friläge och jobbade fram bollen när Maholli krutade på med vänstern några minuter senare. Eric Smiths tid kommer, men han verkar inte vara i form, kanske tyngd av pressen, och i dagsläget behöver vi Rojas där inne.

Men snart hoppas jag Janne inser det som alla vi HBK:are såg förra säsongen: Joseph Baffo är bra som innerback, men funkar inte på kanten.

För övrigt verkar det som att Tim Erlandsson stannar i England. Synd att vi inte får se honom i HBK-målet, men det ger oss i alla fall lite stålar. Och det behöver vi som bekant.

Två försvarsmisstag – två baklängesmål

Två försvarsmissar, en från vardera ytterback – och så var den sämsta starten på bra länge fullbordad.

Men trots att det var individuella misstag i försvaret som fällde oss igår så känns det som att våra största problem ligger i anfallsspelet. Det verkar som att vi måste ge alla de tråkmånsar, som i månader tjatat om att vi tappat si och så många mål sedan förra säsongen, rätt. Kwame Karikari var visserligen bättre än jag sett honom tidigare, men Junes Barny har inte riktigt lyckats så bra som försäsongen gav förhoppningar om, och på kanterna är vi numera betydligt trubbigare än vi var förra året. Positivt igår var dock att King Gyan gjorde en fin insats.

Så är det dags att måla fan på väggen? Nej, inte ännu. Får vi bara en seger – då tror jag att det kan lossna.

En sorglig hemmapremiär

Vi blir utrullade. Norrköping gör tre mål. Vi skapar inte ens tre halvchanser. Nu ligger vi jumbo.

Men okej - vi fick kanske se framtiden när Sead Haksabanovic debuterade. Inte näst yngst i allsvenskan som Aftonbladet hävdar (Nicklas Bärkroth var flera månader yngre och även Peter Dahlqvist var ett par månader yngre), men definitivt yngste HBK:are genom tiderna. Faktiskt hade vi både den äldsta och den yngsta hemmadebutanten någonsin på planen idag: Christoffer Andersson och Sead Haksabanovic. Och Haksabanovic kan fortfarande slå ett nationellt rekord: han har tio omgångar på sig att bli yngste allsvenske målskytten någonsin.

För övrigt var även publiksiffran sorglig idag. 4308 i en hemmapremiär är uselt.

AIK vann handbollsmatchen

HBK och AIK spelade 1-1 i fotbollsmatchen efter att ett skott av Johan Blomberg oturligt styrts in och Kristoffer Fagercrantz stått för ett teknisk konststycke när han fick in bollen. Tyvärr tyckte domaren att AIK skulle få spela handboll också och därför är det officiella resultatet 1-2.

Förutom det tråkiga slutresultatet så gav ändå premiären många positiva besked, inte minst när det gäller spelare som jag personligen inte sett särskilt mycket i HBK:s tröja tidigare. Junes Barny var skicklig på att ta mot och behålla bollen, Christoffer Andersson kommer att bli riktigt nyttig, Shkodran Maholli gjorde det klart godkänt och Mohammed Ali Khan var bäst i backlinjen. En besvikelse dock: Kwame Karikari som inte syntes överhuvudtaget under sitt inhopp, trots att vi jagade mål.

Analys av truppen inför premiären

22 man stor, eller snarare liten, är HBK:s allsvenska trupp. Av de 22 har 5 aldrig spelat någon match i en högstaliga. Av de 17 återstående har 4 spelat färre än 10 matcher. Återstår alltså 13 spelare som har åtminstone en hyfsad erfarenhet av spel på den här nivån. Av de 13 är en skadad (Simon Silverholt) och Kwame Karikari påstås vara förhindrad att spela få spela i premiären, även om han är med i matchtruppen. Ja, någon särskilt bred trupp har HBK sannerligen inte i år. Dags att traditionsenligt analysera position för position inför säsongen.

Målvakt
Stojan Lukic gjorde ett fint 2013, men första halvan av 2014 var inte bra. Under hösten ryckte han upp sig och vi får hoppas att han är i fin form, eftersom det har blivit allt tydligare under försäsongen att Janne Jönsson ser honom som förstemålvakt.
Malkolm Nilsson verkar bli bänkvärmare även i år. Jag har inte sett honom särskilt mycket, men han har, till skillnad från de unga HBK-keepers som kämpat till sig en a-lagströja 2000-talet (Marcus Sahlman och Kalle Johnsson), inga meriter från något ungdomslandslag och kan knappast räknas som någon större talang. Om Nottingham Forest inte köper loss Tim Erlandsson när hans utlåning tar slut i sommar så kanske han snart kan vara redo att ta upp kampen?

Ytterbackar
En av de positioner där det trots vår tunna trupp finns konkurrens: tre man av allsvensk klass på två platser. Viktor Ljung känns självskriven på vänsterkanten, medan Jesper Westerberg och Christoffer Andersson är alternativen till höger. Janne Jönsson har inte gett Jesper Westerberg så stort förtroende på högerbacken som jag hade förväntat mig, men med tanke på att Andersson lär behövas högre upp i banan när nu Simon Silverholt är skadad så lär Westerberg få spela.
Med i leken finns också Andreas Bengtsson. Han kommer säkert, med tanke på hur tunn truppen är, att få debutera i år: antingen som ytterback eller högre upp i banan, där han spelat tidigare.

Mittbackar
Den position där det är hårdast konkurrens: tre man av hög klass som slåss om två platser. Fredrik Liverstam är vår nya kapten och det kan man bara tolka som att han är det givna förstahandsvalet. Inget fel i det – jag har gillat Liverstam från första stund. Bredvid honom har Mohammed Ali Khan fått stort förtroende under försäsongen. Ali Khan har inte imponerat överdrivet spelmässigt, men det finns stora förväntningar på honom, och han blir förhoppningsvis allt bättre. Jag tycker dock att det är märkligt att Joseph Baffo ser ut att inte få chansen och att det talas om att han kan hamna på andra positioner. Han är landslagsmässig som mittback, men har inte fungerat särskilt bra varken som ytterback i fjol eller som innermittfältare under försäsongen i år. Om jag fått välja hade jag hellre flyttat på Ali Khan än Baffo.
Bakom topptrion finns två ungdomar: Alexander Berntsson och Marcus Johansson. Den förstnämnda är nästan tre år yngre än den sistnämnda och har redan fått känna på allsvenskt spel och dessutom spelat i a-laget under försäsongen. Det kan säkert bli något inhopp även i år. Marcus Johansson har däremot fortfarande inte gjort en minut i a-laget utan i princip varit skadad sedan han skrev på sitt a-lagskontrakt. Nu är han frisk, men med tanke på konkurrensen så tror jag att han aldrig kommer att få debutera i allsvenskan.

Yttermittfältare
Endast två spelare i truppen har yttermittfältare som primär position: Snorre Krogsgård och Simon Silverholt. Norrmannen Krogsgård har sett spännande ut under försäsongen. Han verkar vara skicklig på att komma till chanser, men sämre på att placera bollen i mål. Simon Silverholt är kvicksilversnabb och målfarlig, men också ojämn och dessutom skadad i inledningen av säsongen.
Övriga spelare som konkurrerar här är inte i första hand yttrar, även om de behärskar positionen. Christoffer Andersson har spelat back mycket under försäsongen, men med Silverholt skadad borde en yttermittfältsplats vara vikt åt honom. 15-årige Sead Haksabanovic, i grunden anfallare, kommer att få sina chanser på kanten i år, men vi får se det som en bonus om han kan utmana om en startplats redan 2015. Ett annat alternativ här är Kristoffer Fagercrantz. Han var bra som innermittfältare i superettan 2012, men verkar tyvärr vara lite för trög för allsvenskan, oavsett om det är som innermittfältare eller på kanten. Nej, som sagt: det ser tunt ut.

Innermittfält
Här är konkurrensen skarpare. King Osei Gyan är självskriven, även om hans form inte varit den bästa så här långt i år. Bredvid honom har Eric Smith imponerat under försäsongen och 18-åringen kan få ett grymt genombrott i år. Antonio Rojas lyfte verkligen under 2014, men Janne Jönsson verkar inte särskilt förtjust i paraguayanen, som spelat märkligt lite under försäsongen. Rojas borde dock vara åtminstone tredjevalet här. Kristoffer Fagercrantz känns som ett betydligt sämre alternativ och Joseph Baffo imponerade inte när han flyttades upp. Mohammed Ali Khan sägs också vara möjlig att flytta upp, men under försäsongen har han i princip spelat non-stop som mittback så han lär inte flyttas på i första taget.

Anfallare
Så vem ska göra målen då? Under försäsongen har Janne Jönsson kört Junes Barny och Kwame Karikari i match efter match för att göra dem samspelta. Den förstnämnde har imponerat både spelmässigt och målmässigt och om han får vara frisk kan han bli en sensation i år. Den sistnämnde har visserligen hittat målet, men inte fått ut särskilt mycket i spelet. Innan vi värvade honom så dömde jag ut honom som medioker och tyvärr har han inte motbevisat mig hittills. Det påstås att HBK accepterat en otillåten klausul i Karikaris kontrakt, vilket hindrar honom från att deltaga i premiären. Han är dock med i matchtruppen, men det kan vara en dimridå, eftersom truppen är 19 man.
Oavsett Karikaris eventuella klausul skulle det inte förvåna om Shkodran Maholli, som jag gång efter gång har räknat ut, får chansen mot AIK. Jag minns när han som 17-åring sensationellt fick spela i Peps första allsvenska match. Sedan dess har han haft ett helvete med skador, men vi minns ju Fiddes ord från i vintras: "Han är en forwardstank, med ett ruskigt tillslag med sin vänsterfot och synnerligen vassa armbågar. Det kan explodera fullständigt om han får förutsättningarna." Det får gärna "explodera fullständigt" redan mot AIK – en passande revansch för Karikari-klausulen.
Fjärde man här är Perparim Beqaj, som fick debutera i fjol. Han var bättre än Valmir Berisha i U21 för något år sedan, men har inte visat något särskilt på seniornivå i HBK ännu.
Supertalangen Sead Haksabanovic är ett annat alternativ i anfallet, även om han antagligen mest får speltid på kanten i år. Dessutom kan både Simon Silverholt och Snorre Krogsgård spela forward, men med tanke på hur tunt det ser ut på ytterpositionerna så lär de stanna kvar där.

Fem procent och optimism

Att spelartruppen sänker sina löner med fem procent är smått sensationellt, men naturligtvis oerhört glädjande. Inte minst tror jag att åtgärden har ett viktigt för symbolvärde och kan få andra HBK-intresserade att öppna plånboken. Rent ekonomiskt blir antagligen inte fem procents löneminskning som bli tungan på vågen – det betyder cirka en miljon kronor på årsbasis.

I artikeln andas både klubbchef och ordförande optimism. Det känns härligt. Nu håller vi i den positiva känslan och tar vi AIK på måndag!

Expressens guide bäst igen

Nu drar det ihop sig: genrepet är avklarat och spelarna fick äntligen känna på segerns sötma igen. Säkerligen mycket viktigt att för att skaka av sig de usla resultaten på sistone.

När säsongspremiären är nära innebär det att kvällstidningarnas guider finns att köpa i affären. Jag kollade igenom dem från ett HBK-perspektiv och där är inga större misstag. Framför allt Expressens guide håller hög klass, medan Aftonbladets är mer hafsig med en hel del små slarvfel (Laul skriver Jens Gustavsson, Sead Haksabanovic påstås vara "Sveriges mest spännande 16-åring" trots att han bara är 15 år, det sägs att vi tappat åtta man från startelvan, vår reservmålvakt får ett c i förnamnet).

Betygsättningen av spelarna är naturligtvis ingen objektiv vetenskap, men det är intressant att jämföra de båda tidningarnas uppfattning av våra spelare. Ingen HBK:are får mer än 3 i betyg av någon tidning. Fem spelare får treor i båda guiderna: Mohammed Ali Khan, Christoffer Andersson, Jesper Westerberg, King Osei Gyan och Junes Barny. En trea och en tvåa får Stojan Lukic, Viktor Ljung, Fredrik Liverstam, Joseph Baffo, Antonio Rojas och Snorre Krogsgård. På målvaktssidan delar båda tidningarna ut totalt fyra poäng, men där Aftonbladet tycker att Stojan Lukic och Malkolm Nilsson båda är värda två plus så anser Expressen att Lukic ska ha betyget tre och ger Nilsson endast en geting.

Expressens journalister är betydligt mer generösa mot HBK i sina tips: ingen enda av de 18 tror att HBK trillar ut men en spår att vi får kvala, medan 4 av Aftonbladets 15 journalister tippar HBK på nedflyttningsplats och ytterligare en tror på en kvalplats. Den som tippar oss allra högst av alla de 33 är Aftonbladets Henrik Rydström som har HBK på nionde plats.

Halmianivå – om ens det!

Efter Svenska cupens gruppspel tyckte jag att det kändes som att vi var på rätt väg. Efter 0-1-förluster mot både Öster och Örgryte är känslan snarare "oh shit, vad dåligt!" Vi får inte bara stryk på hemmaplan mot två lag som spelar i samma serie som Halmia – vi lyckas dessutom inte göra ett enda mål på 180 minuter!

Fredrik Liverstam är ett klockrent val som lagkapten. Jag har gillat honom från allra första början.

I senaste numret av Offside förs det fram två teorier till varför Jens Gustafsson fick sparken: den ena att styrelsen ville lägga sig i hans laguttagningar, den andra att några petade spelare skapade splittring i gruppen och "det ena ledde till det andra." Gustafsson själv vill inte prata om orsakerna men levererar några citat som man kan fundera på. Så här säger han (något förkortat):
Som svar på frågan vad han ska tänka extra på i nästa klubb:
"Jag ska bli än tydligare i att skapa en miljö där människor är villiga att offra sig själva och inte tvärtom. Vi kom en bit på vägen i Halmstad, men jag gjorde mina misstag i vilka som skulle innefattas i miljön och inte."
På frågan om det finns något mer att tänka på:
"Att man alltid kan hantera människors besvikelser på ett bättre sätt. Det kanske inte räcker att man pratar med spelaren i fråga, utan även med andra i klubben som inte förstår anledningarna bakom ett beslut."
Och på frågan vad han vill ta bort som är svårt att hantera i tränaryrket:
"Politiken. Att behöva ta beslut som man inte vill ta på grund av faktorer som man önskar att man inte behövde väga in."

Lukic: Inga konstnärliga ambitioner före 2018

Jag blev tvungen att avstå från att kunna följa cupavgörandet, och tyvärr blev det inget historiskt avancemang, utan bara 1-1 mot HIF. Men kanske kan vi ändå ta med oss något smått historiskt: Stojan Lukic meddelade att man bara gör den sortens tavla vart tredje år, så då är vi trygga fram till 2018.

Skämt åsido, jag gillar att Lukic så tydligt tar ansvar för sitt misstag. Och både rapporter och de bitar från matchen som jag nu i efterhand sett tyder på att vi är på rätt väg. Nu börjar jag längta till premiären.

En seger som kan leda till något historiskt

Så där ja – nu känns det betydligt bättre än efter cuppremiären förra helgen. Jag såg själv inte 3-0-segern mot Syrianska på plats, men rapporterna verkar samstämmiga: en stabil insats där nästan inget släpptes till bakåt och i andra halvlek ett fint anfallsspel.

Inte illa att våra tre mest offensiva spelare i startuppställningen fick göra mål. Jag är särskilt spänd på att se hur Junes Barny kommer att funka i allsvenskan. Han kan bli en sensation.

Tre poäng mot HIF nästa helg kommer med all sannolikhet att räcka för att vi för första gången någonsin ska gå vidare från gruppspelet i cupen.

Erbarmligt svag tävlingspremiär

Första tävlingsmatchen. Första egna glimten av HBK anno 2015. Det kändes onekligen kittlande när det var dags för avspark i Västerås. Men usch så uselt det blev.

I en kvart såg det riktigt hyggligt ut – HBK var precis så överlägsna som man borde vara mot ett tredjedivisionslag. Men efter ledningsmålet tappade HBK intensitet och Västerås tog successivt över allt mer. I andra halvlek kom en inte orättvis kvittering. Då lade HBK återigen i en högre växel och satte 2-1 – för att sedan återigen gå ner i tempo och låta VSK kvittera. Totalt sett en erbarmligt svag prestation och det gör mig riktigt förbannad att ingen verkade bli förbannad över att tempot sjönk så markant så snart vi tog ledningen. Det verkade nästan som att vi trodde att matchen var avgjord för att vi ledde med en boll.

Det enda som var sämre än HBK var den nästan komiskt partiske kommentatorn. Det var "synd" när HBK gjorde mål och mängder med beklagande "tyvärr" när VSK missade.

Finns det något positivt med dagens match? Nej. Eller, okej – en poäng är bättre än noll.

Mångmiljonminus ingen överraskning

Årsredovisningen var ingen jättekul läsning – HBK gjorde förra året gjorde ett resultat på minus 5,5 miljoner kronor trots ett kapitaltillskott på 625000 kronor. Det ska sägas direkt att jag inte på något sätt är en expert på att tolka årsredovisningar, men siffrorna är inte särskilt överraskande för mig. Resultatet 2013 räddades ju genom kreativ bokföring av Valmir Berisha-pengarna. När vi nu inte hade sådan flax att en av våra spelare blev skyttekung i ett VM även 2014 så kunde man nog förvänta sig ett resultat i den här klassen.

Däremot måste jag säga att jag är överraskad av att jubileumsfirandet och den fina jubileumsboken har varit engångsutgifter. Jag trodde i min enfald att man i det här ekonomiskt prekära läget såg till att både boken och övrigt firande åtminstone bar sina egna kostnader. Jag – och förhoppningsvis många andra HBK:are – hade till exempel varit beredd att betala det dubbla för boken.

Att vi nu har negativt eget kapital innebär alltså att vi nu måste få en godkänd handlingsplan för att få elitlicens även 2016. Även om alla klubbar utom ÖSK klarat sig från tvångsnedflyttning på grund av utebliven elitlicens så är det naturligtvis ett stort orosmoment. Några fler spelarförstärkningar blir det inte heller, av allt att döma.

Ska man ändå se något positivt i rapporten så låter det naturligtvis bra att budgeten för 2015 visar plus och att minskningen av intäkterna 2014 delvis förklaras av en förändrad fördelning mellan åren, vilket ska vara positivt för 2015 års resultat.

Och så har den tilltänkta nya styrelseordföranden presenteras: Tony Karlsson. Här kan man läsa en del om honom. Jag är försiktigt positiv.

Åker någon ut om fler ska in?

Efter första träningsmatchen, stabil seger mot Kalmar, såg allt positivt ut. Men sedan dess har vi förlorat mot andradivisionslag från Danmark och Georgien och blivit fullständigt utspelade av tjetjener. Jag har själv ännu inte sett HBK live 2015, men det känns inte särskilt tryggt längre och Janne Jönsson är inte nöjd och han säger sig helst vill ha in två spelare till.

I artikeln ställs frågan om det det går att ta in fler spelare utan att låna ut några. Det är oklart om det är artikelförfattaren eller Janne Jönsson som spekulerar om utlåningar, men eftersom truppen redan är 22 man stor (i fjol använde vi totalt 20 spelare under hela säsongen) känns det inte orimligt. Så vem skulle i så fall vara aktuell? Visst skulle någon eller några av våra unga backar Marcus Johansson, Alexander Berntsson och Andreas Bengtsson kanske kunna behöva mer speltid. Om vi tittar högre upp i banan är det överraskande Kristoffer Fagercrantz som nog är den spelare som är längst ifrån speltid. Som innermittfältare har han i alla fall King Gyan, Eric Smith och Antonio Rojas före sig och på kanterna bör åtminstone Snorre Krogsgård, Sead Haksabanovic, Simon Silverholt och Christoffer Andersson ligga bättre till. Kan Fagercrantz lånas ut borde ganska mycket löneutrymme frigöras, men frågan är vilket lag som skulle vilja ta in honom?

Snorre kommer in i truppen

Snorre Krogsgård sägs inte ha utmärkt sig i träningsmatchsförlusten mot Lyngby, men några timmar senare hade han signerat ett treårskontrakt med HBK. Det ska bli intressant att se norrmannens kapacitet och vi exilare kommer förhoppningsvis att kunna bekanta oss med honom i den tv-sända träningsmatchen mot Terek Groznyj på torsdag, även om Janne Jönsson säger att han ligger lite efter träningsmässigt.

Men hur svår är egentligen hans gräsallergi? Tolkar jag det här rätt var den en delorsak till att han hade två svaga säsonger 2013 och 2014.

Vi får en ny ordförande

HBK:s ordförande Göran Johansson avgår. Första gången jag nämnde honom i bloggen, förvisso långt innan han blev ordförande, var jag kritisk. Men hans eftermäle måste bli gott. När han tillträdde för fyra år sedan var ekonomin i botten och HBK hade tappat flera spelare. Den spanska satsningen, som ju hade initierats innan han blev ordförande, misslyckades visserligen, men efter 2011 har det bara gått uppåt, både resultatmässigt och, vad det verkar, ekonomiskt. Tack för jobbet Göran!

Så vem kan då bli vår nya ordförande? Kan det kanske vara dags för Carl Bennet nu?

En Snorre på kanten?

Snorre Krogsgård är senaste namnet i HBK:s ytterjakt. HP:s rubrik om att han tillhört ett norskt topplag är lockande, men faktum är att han förutom under 2012 varit bänknötare hela tiden i Odd och spelade totalt 41 minuter i fjol.

HP:s artikel innehåller för övrigt två ganska grova faktafel: när Krogsgård lämnade Odd för att gå till Fram i fjol var det inte en utlåning utan han fick helt inte nytt kontrakt med Odd inför 2014 och Fram spelar inte i andradivisionen, utan i 2 divisjon, vilket är tredjedivisionen.

Jag vet inte, men en spelare som för ett år sedan inte fick kontrakt med något av lagen i Norges två högsta divisioner känns knappast som en förstärkning. Kanske är Snorre bara en dimridå?