Analys av truppen inför premiären

Bara en dag kvar till den rekordtidiga premiären och dags för en lika rekordtidig analys inför premiären - fast egentligen är den rekordsen eftersom det bara är ett drygt dygn kvar till avspark. Truppen har sedan årsskiftet utvidgats med två amerikaner, men har överraskande nog inga katalanska inslag. Överraskande är också att allas vår favorittysk fortfarande har Örjans vall som hemmaplan. Fram tills värvningen av Michael Thomas hade vi det omtalade "två man på varje position" - nu har vi fem innermittfältare, alternativt tre högerbackar, beroende på vad Mikael Rosén ska räknas som. Truppen innehåller alltså 25 a-lagsspelare, det högsta antalet sedan Therns dagar om jag inte missminner mig. Fast det kan behövas - nytt för i år är ju att vi har sju man på bänken, vilket alltså betyder att hela 18 man tas ut till varje match. Nåväl, här är min analys av truppen.

Vem som ska stå i HBK:s mål på söndag mot Trelleborg har diskuterats flitigt både i allehanda medier och bland supportrar. Nu vet vi att Robin Malmkvist får chansen i premiären. Det hade naturligtvis varit roligt med en egen produkt i startelvan, men det är inte underligt att Robin Malmkvist ligger steget före i Lasse Jacobssons ögon. Det var ju på Lasses rekommendation som HBK plockade hit honom. Östersupportrarna var förvånade, och lyfte gärna fram det här Youtubeklippet för att visa att Malmkvist är svag i luften. Måhända är det så - Malmkvist själv verkar ju inte gilla att gå ut och försöka plocka ner inlägg. Låt oss hoppas att smålänningen kan motbevisa tvivlarna.

På högerbacksplatsen är Ryan Miller given. Amerikanen har fått lovord under träningsmatchandet, och det är kanske inte så konstigt eftersom han var Ljungskiles bäste spelare i fjol. Bakom finns talangen Niclas Johnsson, som knappast får särskilt mycket speltid i år, särskilt inte eftersom Mikael Rosén också kan vara aktuell här.

På andra kanten är det återigen upplagt för en kamp mellan Texas och Christian Järdler, och den senare får chansen i premiären. Järdlers fasta situationer har skapat många farligheter under försäsongen, och rent allmänt känns det som att ängelholmaren har bättre förutsättningar att leva upp till förväntningarna i år. Fjolåret blev ju ganska misslyckat för honom. Texas har andra kvaliteter än Järdler - han har ju sina styrkor framför allt inom det mentala. Men han såg riktigt trög ut ganska ofta under 2009. Lyckas Järdler bara få ut sin potential anser jag att han är ett klart bättre val än Texas, och jag tror att Lasse håller med.

I mittförsvaret är nye lagkaptenen Johnny Lundberg given. Platsen bredvid honom lär inledningsvis tas av antingen Tommy Jönsson eller Tomas Zvirgzdauskas. Tommy får chansen i premiären, och Lasse tilltalas antagligen av att han är en bättre passningsspelare än litauern. Vår nye tränare vill ju se ett mer spelande HBK. Personligen föredrar jag dock Zvirgzdauskas - Tommys glansdagar känns verkligen långt borta. Bakom finns Markus Gustafson, som när han till slut fick chansen i fjol visade sig vara riktigt bra. Örebroaren har dock varit skadad hela försäsongen, och istället har lärlingen Richard Magyar spelat en hel del och gjort det bra. Får han till och med debutera i allsvenskan i år? Inte mig emot.

På det defensiva innermittfältet är konkurrensen stenhård - här har vi ju mer än "två man på varje position". Den ende givne är Anel Raskaj. Vi har hoppats på hans genombrott ett par år nu, förhoppningsvis kan han blomma ut när han har en given position och vi slår färre långbollar. Bredvid får Mikael Rosén lite överraskande förtroendet i premiären. Michael Thomas hade säkert kunnat vara aktuell om han bara var spelklar, men jag hade trott att även Jonas Gudni Saevarsson låg före i prioriteringen. Nåväl, denna trio lär kämpa hela säsongen om att få bli Raskajs parhäst. Före detta u-lagskillen Pehr Andersson får vara glad om han får någon minut i allsvenskan i år.

På de båda yttermittfältsplatserna har vi i princip identiska förutsättningar- en given startspelare (Emil Salomonsson till höger och Michael Görlitz till vänster) och en given reserv (Alexander Prent respektive Kujtim Bala). Möjligen kan Prent i år äntligen lyckas, nu när spelsystemet sägs passa hans spelstil bättre, och ta upp kampen om en plats i startelvan. Annars ska det bli spännande att se Emil Salomonsson på sin riktiga position. Och naturligtvis hoppas vi att Görlitz fortsätter att vara allsvenskans bäste mittfältare. Frågan är dock vad som händer om (läs "när") tysken försvinner i sommar - Bala lär inte vara mogen att vara startspelare hela hösten.

På den offensiva mittfältsplatsen slåss de två senaste årens skyttekungar om att få starta. Det är ingen hemlighet att jag är förtjust i Emir Kujovic och att jag tycker att vi borde ha sålt Anselmo. Därför är jag lite orolig för vad som ska hända i sommar, då Emir antagligen sticker. Brassen har egentligen aldrig varit särskilt bra i spelet, men under några månader 2008 var han en riktig måltjuv. Det skulle inte skada om han kunde komma in i det stimmet igen.

I anfallet skulle det vara underbart om Joe Sise kunde få vara skadefri hela säsongen. Jag blev riktigt imponerad av honom i fjol - han är snabb, stark och teknisk. Enda frågetecknet är målsinnet, det blev bara ett allsvenskt Sisemål 2009 trots nio matcher från start och fem inhopp. Marcus Olsson räknas numera som anfallare och är därmed reserv. Jag är ledsen, men jag kan inte se Olssons storhet som forward. Det räcker inte med att vara snabb. Som ytter, javisst - men högst upp väger han för lätt om vi bara har en anfallare.

Så hur går det då i premiären? Jag tippar 2-1, men erkänner att det är ett tips med hjärtat. Sise och Emir sätter bollarna.