Vart är HBK på väg i år undrade jag före matchen. Med rak kurs och i full fart mot ingenmansland är svaret. Visserligen var det ett riktigt turmål som AIK fick, men trenden är ändå tydlig: vi vinner mot bottenlagen och spelar oavgjort eller förlorar mot lagen i mitten och toppen av tabellen. Tre vinster, tre oavgjorda och tre förluster är facit hittills. Fortsätter trenden blir det vinster mot Ljungskile på torsdag och mot Gif Sundsvall nästa vecka, men även om vi segrar i de matcherna så kommer HBK att ligga i ett sömnigt mittenskikt i tabellen när allsvenskan gör EM-uppehåll. Trist.
Men några ljuspunkter finns det trots allt. Två spelare att framhålla så här långt är Andreas Johansson och Marcus Sahlman. Ante G vinner mängder med bollar på mitten och ser alltid ut att få fram en tå och störa motståndarna. Samtidigt fördelar han bollen bra. Marcus Sahlman å sin sida ser riktigt trygg ut där bak, tar det han ska och är snabbt ute när det behövs, som på Sebastian Johanssons svaga bakåtpass i första halvlek. Jag skulle inte vilja vara i Jannes kläder om/när han efter EM meddelar Sahlman att allsvenskans bäste målvakt ska in mellan stolparna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar