En bonuspoäng i Jämtland

Två man i centrallinjen borta till en bortamatch mot ett lag på övre halvan som ännu inte förlorat på hemmaplan – då är en poäng verkligen en fin bonus. Även om Östersund hade de klart hetaste chanserna så höll vi spelet väl uppe, inte minst i första halvlek.

Men 0-0-resultatet illustrerar också tydligt att det är den svaga offensiven som gör att vi ligger där vi ligger – det är bara sju lag som har släppt in färre mål, men inget som gjort färre. Kan Höskuldur Gunnlaugsson, med fyra assist i sista matchen på Island, vara nyckeln till trepoängarna? Låt oss hoppas det.

Intressant för övrigt att vi mött Östersund tre gånger i år och fortfarande inte förlorat.

Högre eller lägre nivå, Tony?

En vass isländsk vänsterytter som är på "en helt annan nivå än Kristinn Steindorsson när han kom hit". Så beskriver vår ordförande/manager vårt färska nyförvärv Höskuldur Gunnlaugsson. Med tanke på att vi dessutom skeppat iväg tre spelare gratis för att få hit honom så är det omöjligt att inte få höga förväntningar på en isländsk vulkanexplosion på vänsterkanten i höst.

Men Tony Karlssons ord är en sak, statistiken säger något annat. Likheterna mellan Kiddi och Gunnlaugsson är många – både är alltså vänsteryttrar, båda kommer från Breidablick och båda har blivit utsedda till årets unga spelare på Island. Men medan Kiddi hade gjort 31 mål på 72 matcher i isländska ligan när han kom hit så har Gunnlaugsson bara nätat 11 gånger på 67 matcher. Är detta verkligen "en helt annan nivå än Kristinn Steindorsson när han kom hit"? För du talar väl inte om en lägre nivå, Tony?

Men nej, jag väljer jag naturligtvis att hoppas på succé. Och som en bonus: med Gunnlaugsson på vänsterkanten kan dessutom kanske Sead Haksabanovic ta över som släpande anfallare och äntligen få komma med mer i spelet igen.

Vi skänker konkurrenten offensiv spets

Vi släpper säsongens bästa målskytt till en bottenkonkurrent! Och vi gör det av allt att döma gratis! Ett obegripligt beslut. Tony Karlsson snackar om att vi har flera alternativ på Fredrik Olssons position, men faktum är ju att han är den enda av anfallarna (nyförvärvet Johan Oremo borträknat) som har levererat i år. Jönköping Södra är dessutom en av få räddningsplankor vi har kvar. Gör Fredrik Olsson några mål för J-Södra i höst så att de kan hålla sig före oss i tabellen får vi bittert ångra vår småsnålhet – för vad gör det att vi sparar ett par hundra tusen i lön om vi trillar ur allsvenskan? Det bästa vore givetvis att behålla Olsson som en joker under hösten eller – i andra hand – släppa honom till en klubb i superettan eller utlandet.

Däremot är det helt okej att Alexander Henningsson lämnar. Henningsson har aldrig varit mer än en komplementspelare i HBK och i år inte ens det.

Och visst kan det kännas spännande också – för nu bara måste det ju komma fler nyförvärv.

Oremo visar klassen

Johan Oremo visade genast sin klass. Medan våra andra anfallare behövt mängder med heta chanser för att göra mål så fixade han nätkänning på något som inte ens var en halvchans.

Men matchen som började så mycket i dur höll på att sluta ordentligt i moll, efter reducering, kvittering och utvisning. Sundsvall valde dock att inte försöka anfalla trots en man mer och så fick vi ännu en gång uppleva en oavgjord match.

Vi fick också uppleva ett riktigt piggt inhopp av Kosuke Kinoshita. Förhoppningsvis kan han börja leva upp till förväntningarna som han byggde upp under försäsongen.

För övrigt tycker jag att HP är riktigt njugga mot HBK:arna i poängsättningen i den så kallade Boljakten. Sju av elva spelare i startelvan får bottenbetyget 1 boll efter en oavgjord match där vi varit laget som skapat flest chanser, trots en man mindre halva andra halvlek.

Men, oj, vad jag längtar efter en seger nu!

Vi säger hej då till Asaad

Rebin Asaad går till Hammarby. Det är bara att hålla med Jesper Jansson om att det är en "udda" värvning, eftersom Asaad varit fjärdeval hos oss och nu ska konkurrera i ett lag högre upp i tabellen. Visst är han teknisk och bra på att transportera bollen, men problemet har varit att han ytterst sällan skapat något av sina bolltransporter – han har inget vidare skott och hittar sällan några avgörande passningar.

Nåväl, måhända finns ändå bara vinnare här: Hammarby gör säkert rätt som ser honom som en långsiktig värvning med utvecklingspotential, HBK gör rätt som släpper honom eftersom vi har hård konkurrens på innermittfältet plus en trio talanger där bakom och Asaad gör rätt som ger sig själv chansen till en nystart. Fast visst kunde Hammarby ha fått betala en liten slant i alla fall.

Oremo utmärkt värvning

Vi ligger på kvalplats och vi gör det framför allt eftersom vi är sämst i allsvenskan på att göra mål – och så värvar vi en spelare som visat sig vara skicklig på att hitta målet i allsvenskan i allmänhet och i lag som kämpar i botten i synnerhet. Ja, att hämta in Johan Oremo är faktiskt bland det bästa vi kan göra just nu. Visst kan man tycka att en miljon för en spelare som fyllt 30 år är mycket, men gör han målen som får oss att klara kontraktet är det riktigt väl investerade pengar.

HP-klass på HBK

Igor Kruljs smekmånad är över. HBK stod för säsongens sämsta prestation när det betydde som mest. Kruljs taktiska drag att flytta på Aboubakar Keita – säsongens bästa utespelare – misslyckades fullständigt. Och dessutom plockade han ut Keita istället för att flytta honom till rätt position när vi behövde göra mål i andra halvlek. Ja, det var smått bedrövligt att se.

Ett bättre lag än Sundsvall hade punkterat matchen efter halva första halvlek, men eftersom Giffarna också är dåliga så hade vi chansen till poäng ända in i slutminuterna. Men efter det insläppta målet i början av andra halvlek dröjde det till slutminuterna innan vi fick något som liknade en målchans, och då var det ett långskott.

Ja, tyvärr höll HBK HP-klass idag – men otroligt nog ligger vi fortfarande på kvalplats, trots bara åtta inspelade poäng på halva säsongen. Jag gissar att det blir kval mot HIF i höst igen, så att vi får möta dem två år i rad precis som vi fick göra med Sundsvall 2012 och 2013.

Triss i HBK-fel av HP

HP har lyckats med mästerstycket att få in faktafel i tre HBK-artiklar i rad den här veckan.

Det började lite smått med att tidningen i tisdags påstod att Fredrikstad spelar i Norges tredjedivision – korrekt är andradivisionen. Det hade man kanske kunnat överse med, eftersom det inte har jättestor betydelse.

Dagen efter trappade man upp slarvet och påstod att Denni Avdic vann allsvenska skytteligan 2010, trots att det egentligen var Alexander Gerndt som gjorde det. Detta måste sägas vara ett ganska allvarligt misstag av en person som ska vara HP:s profilerade fotbollsskribent.

Men idag lyckas HP utklassa sina tidigare misstag och bygger en hel artikel på att Jesper Westerberg var med i kvalen mot Sundsvall både 2012 och 2013 – trots att han i verkligheten återvände till HBK 2013. Oj så pinsamt, HP och Jan-Owe Wikström!

Låt oss hoppas att HBK inte är lika slarviga som lokaltidningen i det kommande, extremt viktiga, dubbelmötet med Giffarna.

En betydligt intressantare trio

Det går knappt en dag utan nya uppgifter om spelare som HBK tittar på. Och dagens trio är betydligt intressantare än gårdagens. Det handlar om tre välkända svenska anfallare: Johan Oremo, Dardan Rexhepi och Denni Avdic.

De två förstnämnda har vi varit på jakt efter tidigare och jag har ett vagt minne av att Avdic också nämndes i HBK-sammanhang innan han skrev på för Bröndby som tonåring 2004. Det är också Avdic som för mig känns mest spännande – det handlar ju om en riktigt talangfull spelare, även om han bara fått målskyttet att lossna under en säsong som senior (HP har dock fel när tidningen påstår att han vann allsvenskans skytteliga 2010, rätt är att han kom tvåa).

Även Admir Bajrovic i Öster ryktas vara aktuell, men han är nog mest tänkt att stå på tillväxt i så fall. Bajrovic har inte ens lyckats slå sig in i farmarklubbens startelva i år.

Test av trio

Henrik Ojamaa fick nej enligt HP, men KvP påstår att han fortfarande kan bli aktuell. Samtidigt dök tre nya namn dök upp på dagens U21-match: de två ytterbackarna Benjamin Colic och Kevin Wright samt yttermittfältaren Rene Mihelic.

Colic har spelat flera år i Bosniens högstaliga och gjort flera matcher i landets ungdomslandslag, Wright har en bakgrund i Chelseas ungdomsled men senast i norska andraligan (HP:s uppgift om tredjeligan är felaktig) medan Mihelic gjorde några landskamper för Slovenien för ett decennium sedan och har kuskat runt i olika mindre nationers förstaligor de senaste åren. Inte alltför spännande alltså, men å andra sidan lär de inte kosta något i övergångssumma. HP ger inget egentligt omdöme om spelarna, men Glenn Abrahamsson plussar för Wright och Mihelic. För egen del hoppas jag dock på att vi väljer att värva spelare som verkligen kan lyfta oss, och det har jag svårt att se någon i denna trio gör – då är nog Ojamaa ett bättre val.

Krulj obesegrad och Jönsson till Japan

Ännu en match mellan ett gult och ett blått lag, ännu en match som kunde slutat hur som helst, ännu en match som vi säkerligen förlorat med uddamålet i våras – men Igor Krulj vet ännu inte hur det känns att lämna planen med noll poäng som huvudtränare i HBK.

Med tanke på hur matchen utvecklade sig är jag riktigt nöjd med en poäng, men det kändes som att vi hade mängder med fina lägen där den sista touchen och sista passningen är något slarvig. Och såg ni hur arg och besviken en omarkerad Sead Haksabanovic blev när Gabriel Gudmundsson valde att skjuta i slusekunderna istället för att passa honom? Där kunde vi fått första bortasegern mot IFK Göteborg sedan år 2000 och första allsvenska bortasegern överhuvudtaget sedan 2014...











Dagens andra stora nyhet är så klart att Janne Jönsson lämnar klubben på riktigt. Förklaringen att han släppte tränarsysslan för att kunna fokusera på transferbiten ekar därmed ännu mer ihåligt – det är ju precis nu när transferfönstret öppnar som vi hade behövt en manager. Å andra sidan är det nog bara bra att Igor kan fortsätta med sitt förändringsarbete i den riktning som han själv vill, utan att behöva visa hänsyn till sin företrädare.

Samtidigt vill jag tacka Janne Jönsson för hans insatser i klubben under den här sejouren. Någon succé blev det verkligen inte, men inte heller det fiasko som många vill få det till. HBK av idag har en bättre och – framför allt – betydligt mer utvecklingsbar trupp än vad vi hade när Janne Jönsson fick jobbet i slutet på 2014. Och, bland annat tack vare att Jönsson tidigt släppte fram Sead Haksabanovic, har vi också en betydligt ljusare ekonomisk framtid.

Krulj vill ha Ojamaa

I HP säger Igor Krulj att han inte vill uttala sig för mycket om Henrik Ojamaa eftersom esten fortfarande tillhör en annan klubb. I praktiken betyder det: "Vi vill gärna ha honom, men vill inte säga det för då kan han bli dyrare".

För övrigt kan vi glädja oss åt att både AFC och KFF kammade noll denna omgång. Extra viktigt eftersom våra två närmaste konkurrenter kommer att få minst fyra poäng de kommande två omgångarna.

Nja till Ojamaa

Henrik Ojamaa är första realistiska namnet som dyker upp i HBK:s silly season (Emir Kujovic räknar jag tyvärr bort).

På Himlen är Blås forum verkar folk ganska entusiastiska, men för egen del känns det mer tveksamt. Ojamaa sägs vara en poängspelare, och har visserligen stått för några mål och assist i skotska ligan, men mitt första intryck är snarare att det är en riktig hoppjerka som lämnar klubb efter klubb – 17 klubbyten på tio år är rätt anmärkningsvärt, även om flera är lån. Och visserligen har han spelat 27 landskamper – men på dem stått för noll mål och en ynka assist. Dessutom minns jag andra offensiva estländare som Ingemar Teever och Tarmo Neemelo, som inte alls lyckades i allsvenskan.

För övrigt antyder Janne Jönsson att vi även kan komma att släppa fler spelare förutom Sead Haksabanovic under transferfönstret. Ska vi gissa att Alexander Henningsson, med noll starter i år och senaste matchen till och med utanför 18-mannatruppen, går tillbaka till Öster? Det blir ju inte heller lättare för honom eftersom vi uppenbarligen är på jakt efter nya spelare på hans position.

Igor förändrar i det tysta

Tränarbytet hade onekligen byggt upp en stämning av nystart för HBK inför matchen mot Elfsborg. Och därför var det riktigt viktigt att vi fick med oss en poäng igår. Samma sådant resultat som vi brukade vi få i våras – uddamålsförlust trots en bra prestation – hade fått hela nysatsningen att pysa ur. Och visst, vi hade chanser att avgöra, men det hade sannerligen Elfsborg också, så att kalla det en poäng med mersmak är att ta i.

Hittills har tränarbytet motiverats på ganska ett vagt sätt, typ: vi kände att något behövde göras, och valde att plocka upp vår assistent i brist på annat. Få officiella ord om vad Igor Krulj egentligen kan tillföra eller vad som ska förändras jämfört med Janne-perioden. Men kanske är det bättre att inte orda så mycket offentligt, för det verkar som att Krulj faktiskt genomför ordentliga förändringar i det tysta. Alexander Berntsson fick till slut chansen från start, den nya 4-2-3-1-uppställningen med en tillbakadragen Alexander Ruud Tveter kändes intressant, en av tränarna ser matchen från nytt perspektiv, spelarna får fler och hårdare träningar och dessutom spelas träningarna in så att spelarnas prestationer där kan analyseras – ja, det är faktiskt en smärre revolution som Igor har genomfört, låter det som. Låt oss hoppas att de tysta förändringarna kan leda till trepoängare framöver.